Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Bostad

I Halland växer det hus ur åkerjorden

I en sluttning med äppelodlingar inte långt från havet växer en jordhusby fram i halländs­ka Steninge. Projektet knyter an till en byggnadstradition i området. ”Tanken är att byn ska bli en naturlig fortsättning på landskapet”, säger initiativtagare Flemming Norrgren.

Stampade jordhus finns över hela världen, men har aldrig varit någon väletablerad tradition i Sverige. Byggmetoden lanserades på försök under andra världskriget då det var ont om byggmaterial men gott om lera i åkrarna. Långt dessförinnan, omkring 1924, hade dock folkskolläraren LP Norrgren på den halländska västkusten vågat sig på ett försök.

– Farfar hittade en liten dansk skrift om stampade jordhus och byggde ett åt sig och sin familj i byn Skintaby inte långt från Steninge. När hans söner skulle bygga eget använde de samma metod och kunde bygga var sin stor villa, mitt under andra världskriget, berättar Flemming Norrgren, markägare och initiativtagare till den nya jordhusbyn Lidarbacken som håller på att ta form i Steninge kyrkby, tre kilometer från havet.

Sammanlagt finns här fem äldre jordhus som nu kompletteras med sju nya – fyra uppe vid äppellundarna och tre på en platå i anslutning till de äldre jordhusen.

Tre av nybyggena är redan bebodda och i ett av dem bor paret Göran Mäkinen och Tina Sommer med sonen Oliver.

– Vi var ute och letade efter tomter när vi körde förbi Lidarbacken. Jag blev helt såld på utsikten, fruktodlingarna och naturen, säger Tina Sommer.

Men mellan bilturen och själva inflyttningen till det färdiga huset vid lucia förra året blev det en lång väntan. För att bygga jordhus tar tid. Husen tål visserligen regn eftersom leran suger upp fukten för att sedan torka igen, men det måste vara torrt när husen uppförs. Därför byggs de bara när det är som varmast, mellan april och september.

– Huset stod klart arton månader efter att vi köpt tomten. Ett tag åkte vi hit två gånger om dagen för att titta, skrattar Tina Sommer.

Paret har till stor del gjort klart det invändiga för egen hand och med hjälp av släkt och vänner, utan att krångla till det med för mycket detaljer eller pråligheter. I stället går det stilrena i husets stomme som en röd tråd genom hela inredningen. De handmålade fönstren har rundade fönstersmygar som fångar in dagsljuset och ger ett varmt, mjukt ljus. Putsväggarna har de låtit stå orörda utan vare sig färg eller tapeter. Fortfarande återstår en hel del arbete, som att inreda övervåningen. Men att det är mödan värt vet de redan nu.

– Det är något med luften här inne, den är väldigt kompakt och tyst samtidigt som det känns som om huset andas, säger Göran.

– Man får känslan av att bo i ett gammalt hus i modern tappning, kompletterar Tina Sommer.

Flemming Norrgren växte upp i ett av de äldre jordhusen och bor nu på en gammal 1800-talsgård intill Lidarbacken. Det är han som driver fruktodlingarna med det tillhörandet musteriet i området. Tillsammans med den pensionerade arkitekten Hans Rendahl som var med och stampade ett par av de äldre jordhusen i sin ungdom samt Hans Bulthuis, byggmästare och en av få som behärskar lerhustekniken i Sverige i dag, började han skissa på nybyggarprojektet.

– Jag vill föra den lokala jordhustraditionen vidare och skapa större bykänsla. Tanken är att byn ska bli en naturlig fortsättning på landskapet utan att göra det till ett ekologiskt experiment, förklarar han.

Stilen på de långsmala husen med de vitputsade väggarna och det röda lerteglet på taken känns lite danskinfluerat. Och det är precis så det ska vara. Här, i trakterna kring Steninge, gick en gång gränsen mellan Sverige och Danmark, och kännetecknet för husen – det som senare kommit att kallas Hallandslängan, var just att de var långsmala. På det viset kan man säga att Flemming Norrgren med sitt projekt har förädlat och fört samman två halländska arv – dels hallandslängan och dels jordhusen som med sitt antal gör Steninge till det jordhustätaste området i Sverige.

Förr stampades de traditionella jordhusen med handkraft. I dag har processen moderniserats och stampningen sköts med en tryckluftsdriven stamp som stöter samman leran i en storform. Formen fylls i omgångar med lermassan som stampas omsorgsfullt mellan varje lager. Blandningen innehåller lera, grus och sand.

– Storlekarna på materialet måste vara olika – när det stampas ihop försvinner luften och då måste utrymmet fyllas ut av en kompakt massa. Detta gör att massan blir elektrisk, vilket är en viktig del av processen, berättar byggmästaren Hans Bulthuis.

När partiklarna från de olika materialen lagt sig rätt uppstår en elektrisk laddning och leran klistras ihop. Det är detta som gör lerhusen så tåliga.

– Det behövs varken fuktspärrar eller isolering. Fukten vandrar fram och tillbaka i jorden och den utvändiga kalkputsen andas.

Efter att väggarna torkat, putsas de med kalkbruk på utsidan och lerputs på insidan. Tack vare att väggarna är gjorda av lera uppstår inga fuktproblem och inomhusklimatet är självreglerande. Att väggarna är tjocka och homogena innebär att de lagrar värme och gör huset ”trögt”. Om det blir riktigt kallt en dag så finns det värme lagrad i väggarna.

Husen är miljövänliga eftersom de varken innehåller lim, plast eller fogmassa utan bara naturliga material. Väggmaterialet hämtas dessutom på en närliggande leråker och kräver inga långa transporter.

– Skulle husen av någon anledning behöva rivas är det är bara att plöja ned materialet i åkern igen, säger Flemming Norrgren.

Utvecklingen i byn  har fått både lokal och internationell uppmärksamhet. Sommartid råder det jordhusturism på Lidarbacken, semesterfirande bilister rullar förbi i sakta mak, någon gång händer det att folk knackar på och vill se mer.

– Det här är ett himla spännande projekt och vi är glada över att få vara med om att föra traditionen vidare –  även om det i första hand var läget och det stilrena i huset som gjorde att vi slog till, säger Tina Sommer.

Jordhusbyn

Plats: Steninge kyrkby, Halland.
Antal hus: Sju nya, fem gamla.
Storlek: De nya varierar mellan 150 och 220 kvm boarea. De gamla mellan 200 och 450 kvm.
Arkitekt: Hans Rendahl är arkitekt för de nya. Fyra av de gamla konstruerades av hans morbror, arktitekten Hakon Ahlberg.
Byggår: 2006, 2007, 2008, 1924 samt 1943–1950.
Pris: 3–4,3 miljoner kronor (exkl tomt om 850 000 kronor).
Konstruktion: Förstärkt betongplatta, ytterväggar i lera samt leca i gavelspets och leca i innerväggar, tegeltak på träkonstruktion.
Mer information:www.carlslundsgard.se