Elräkningen är för många familjer den tyngsta boendekostnaden.
Nu då vi närmar oss första advent och julmånaden december med ljus i fönster och trädgårdar stiger elkostnaderna än mer.
Vintertid brukar samtidigt vara den tidpunkt på året då elen är dyrast. Och få vill avstå från myskänslan som advents- och juleljus ger.
Ett sätt att hålla ner kostnaden är att övergå till lågenergilampor av olika slag.
El-kostnaden för lägenheter är i snitt 1,60 kr/kWh, vilket är något högre än Europasnittet på 1,45 kr/kWh.
Villaägarens snitt ligger på 1,30 kr/kWh, som är lägre än EU-snittet på 1,40 kr/kWh.
Regeringen har nu lagt ett förslag till nya regler för dem som producerar egen el och vill sälja överskottet till nätbolaget. Hittills har man fått skänka överskott från solcellerna till nätbolaget.
Tanken är nu att man skall få betalt för sin el. Som egenproducent skall man exempelvis slippa betala nätavgiften.
Jag har samtalat med Kjell Jansson, vd på Svensk Energi, kring spörsmålet. Här följer hans svar på mina tre frågor:
Hur förhåller sig det svenska elpriset i förhållande till övriga Europa?
- Det svenska elpriset ligger i jämförelse med drygt 30 europeiska länder i mitten när det gäller hushållskunder som förbrukar över 15 000 kWh (elvärmda villor). Elen kostar i snitt cirka 1,30 kronor per kWh (el + nät + skatter + moms). Högst i Italien och Danmark med cirka 2,4 kr/kWh och lägst i Estland med 0,75 kr/kWh. Snittet inom EU är cirka 1,4 kr/kWh.
- För lägenheter med en förbrukning på upp till 5 000 kWh ligger vi tia med 1,6 kr/kWh. Särklass dyrast är Danmark med 2,7 kr/kWh och billigast är Bulgarien med 0,8 kr/kWh. EU-snittet är 1,45 kr/kWh.
- När det gäller industrin är Sverige nästan lägst i pris. Stora elförbrukare betalar i snitt cirka 0,5 kr/kWh (de är skatte- och momsbefriade). Dyrast är Ungern och Tyskland på cirka 1,2 kr/kWh. EU-snittet ligger på 0,8 kr/kWh.
- Observera att siffrorna är statistiskt beräknade. All denna statistik ligger på vår hemsida i diagram under "om el/statistik".
Elkostnaden är kanske den största månadskostnaden idag för svenska hushåll. Varför är elen så dyr?
- Man ska komma ihåg att man får väldigt mycket för sin el. Elen ger ju ljus och ibland värme. Den är också drivkraften bakom disk- och tvättmaskiner, köksutrustning, teve, stereo, datorer, och många verktyg. Vi tycker att den i det perspektivet inte är så dyr.
- Intressant är också elprisets uppdelning. Låt oss ta ett hushåll med 20 000 kWh förbrukning per år. Här utgör kostnaden för el som vi betalar till elhandelsföretaget 31 procent. 17 procent är vad vi betalar till elnätsföretaget. 12 procent går till ett politiskt beslutat handelssystem inom EU för att reducera utsläppen av koldioxid. Resten, hela 40 procent är skatter, moms och avgift för så kallade elcertifikat (ett system för att öka elproduktionen från förnybara energikällor).
Varför får inte konsumenten i Sverige betalt för elöverskott som man producerar själv via exempelvis solceller till sitt egen villa?
- Regeringen har precis lagt förslag till nya regler. Som egen producent slipper man betala nätavgift om den inmatade effekten är under 43,5 kW och säkringen är på max 63 ampere. Detta under förutsättning att man köper in mer el utifrån än man producerar. Det blir inget system för nettodebitering, så att elproducenten kan få betalt för mellanskillnaden mellan den el man sålt och den man köpt in. Lagförslaget säger ingenting om hur debitering av såld el ska gå till praktiskt.
- En fördel med att producera egen el är att den som gör elen slipper köpa in motsvarande mängd el utifrån. Där kan man alltså säga att man får betalt för elen. Så ser det ut just nu.