Undersökningen har genomförts i Finland och har sedan jämförts med en studie från Tyskland. Med hjälp av fältmätningar och datorsimuleringar jämfördes inglasade och oinglasade balkongers förbrukning av energi. Därtill utreddes balkongtypens, värmeisoleringens och väderstreckets betydelse för energibesparingen. Som snitt visade undersökningen på att balkonginglasning sparade 5,9 procent av uppvärmningsenergin.

Störst effekt på resultaten blev när lägenhetsinnehavare tar in sin ersättningsluft från en inglasad balkong. I bästa fall bildar balkongen ett effektivt vindfång, och temperaturen i rummet bakom balkongen kan då sänkas med en hel grad.

Inglasningen av indragna balkonger är ofast effektivare än inglasningen av utskjutande balkonger. Balkonger som vetter mot söder sparar något mera energi än balkonger som riktar sig mot andra väderstreck, men inbesparingarna är ändå avsevärda på alla typer av inglasade balkonger. Även inglasningens täthet undersöktes och det konstaterades att större springor knappast alls inverkade menligt på energibesparingen.

De finska resultat har sedan jämförts med elementhus i Berlin som var jämförbara med de undersökta finländska husen. I Berlin varierade balkonginglasningarnas värmeenergibesparing mellan 5,6 procent och 12,0 procent. Byggnader med balkongerna riktade mot söder och som tog ersättningsluften via balkongen drog störst nytta av inglasningen. I snitt uppgick inbesparingen av uppvärmningsenergi till 8,2 procent, det vill säga ännu mera än i Finland.

Undersökningsresultaten, som har lagts fram i Tammerfors, pekar på att det lönar sig att glasa in balkongerna i synnerhet i alla flervåningshus från 1960- och 1970-talet. Utöver inbesparad energi ger inglasningen också minskat slitaget på själva balkongerna, vilket kan göra att behovet av en balkongrenovering kan skjutas upp. Å andra sidan behöver också själva inglasningen en viss renovering med tiden.