En ny rabatt kantad av tegel, klätterväxter för en spaljé eller marktäckare för ett bergsparti? Nu är rätt tid att hämta nya idéer till nästa trädgårdssäsong.
När trädgårdssäsongen börjar lida mot sitt slut finns tid att sätta sig ner och i lugn och ro fundera över nya trädgårdsidéer till nästa år. Kanske ska den där dammen äntligen bli av 2012? Eller så är det dags att låta färgglada blommor välla fram över berget på skogstomten. Varför inte ett lusthus? Eller satsa på olika nyanser av grönt?
Ett sätt att hämta inspiration och idéer är att se och lära av hur andra har skapat sina egna trädgårdsrum. Trädgårdsskribenterna Dan och Ann-Christin Rosenholm har under flera år besökt en rad trädgårdar, både kända och mindre omskrivna, från Skåne i söder till Lappland i norr. Nu har de samlat sina intryck i boken ”Den svenska trädgården” (Norstedts).
Det har hänt mycket i svenskarnas trädgårdar de senaste tjugo åren. Normen med den perfekt klippta gräsplanen med ett äppelträd i mitten och rabatter närmast husväggen har avlösts av en mer avslappnad och samtidigt sofistikerad attityd till trädgård – mycket tack vare trädgårdsentusiaster som Karin Berglund, Ulla Molin, Per Friberg och Ulf Nordfjell, för att nämna några. Det har både blivit mer vildvuxet och japanskt tuktat i trädgårdarna, eller så doftar det av Medelhavet. Det är natursten eller betong eller bryggliknande trädäck och stora krukor och armerat järn och spännande former.
Dan och Ann-Christin Rosenholm har besökt små och stora trädgårdar, både platta och bergiga. Det går att hämta inspiration till de flesta trädgårdstyper. Här är några smakprov.
Berget blommar. En karg bergstomt kan också tokblomma. I Vidja söder om Stockholm ligger Karin Wilhelmssons paradis. Den 2 200 kvadratmeter stora trädgården ligger i söderläge, uppe på en bergknalle. Här finns inte många plana ytor, däremot berg i dagen. I bergsskrevor och på hällar stortrivs många torktåliga perenner, som backtimjan, svavelullslide, bergnejlika och utblommad backsippa. Tack vare att färger och sorter repeteras så känns det inte plottrigt.
Frodigt vid polcirkeln. Så här prunkande kan det se ut fyra mil söder om polcirkeln om man är envis. När Ann Enberg flyttade in i huset i Vuollerim i Lappland för 15 år sedan bestod växtligheten av en ensam syren. I dag är hennes trädgård en skyddad, frodig värld. Överallt på tomten ser man tegel, både som markbeläggning på gångar och som rabattkanter. Allt tegel är begagnat från rivningshus. Här syns bland annat flikrabarber och alunrot.
Murar stoppar blåsten. I det böljande jordbrukslandskapet i nordvästra Skåne är det besvärliga, blåsiga vintrar, vilket gör att odlingsvillkoren mer liknar norra Uppland. Kenneth Hallberg och Claes Johansson har inhägnat sin 3 000 kvadrat stora trädgård med en stengärdsgård och fyllt upp på höjden med träd, buskar, pergolor och spaljéer med klätterväxter. Här är en fri siktlinje genom en portal där det klänger kaprifol. Innanför väller jättedaggkåpor ut över gången som består av målade betongplattor i tre brända nyanser.
Formsäker klassiker. Ulla Molin (1909–1997) är en ikon i trädgårdskretsar. Hon suddade ut gränserna mellan ute och inne och avskaffade gräsmattan. I stället satsade hon på höga perenner, marktäckande växter, markbeläggningar och formklippta buskar och träd. Den här trädgården på 800 kvadrat i Höganäs skapade hon under sina sista 20 år. Mottot var att den inte skulle vara allt för arbetskrävande. Hon begränsade färgskalan till grönt, silver och vitt, med lite inslag av blått och rosa. Här syns bland annat idegran, silverarv, olika gräs och klippta barrträd. Trädgården är byggnadsminnesförklarad.