I teve köar människor i timmar för att visa upp sina föremål för antikexperterna i ”Antikrundan”. Just nu pågår Antikmässan på Stockholmsmässan, där cirka 30 000 besökare spanar efter just det som deras hem saknar. Varför är intresset för gamla möbler och föremål så stort?
Antikbranschen tror att det är en reaktion mot likriktat inredningsmode, en törst att lära mer om vårt kulturarv och ett intresse för att veta vad olika föremål är värda. Antikviteter är också en form av återvinning där ägaren kan visa sin miljövänlighet. Någonstans ligger teveserien ”Downton Abbey” och puttrar som inspiration till en svunnen tid.
– Vi har haft en period då människor våldfört sig på sina hem och genom renoveringar gjort allt nytt och själlöst. Nu finns en längtan efter att skapa personliga hem genom att behålla gamla, ärvda saker. Vi kan elegant lyfta fram antikviteter genom att ha mer färg på väggarna. Det betyder inte skrikigt utan sofistikerade, dämpade, svärtade toner och smutsiga pasteller. Vi kommer att ta ut svängarna med guld i form av gul accentfärg, mässing, koppar och metalliska toner, säger Paula Malm, färganalytiker som skapat trendutställningen på Antikmässan.
– Antikviteter ger oss historia och rötter. Om vi inte köper nytt så blir hemmet lite unikt, man är ensam om något och har satt sin personliga prägel. Du visar att du bryr dig om ditt hem och det är i viss mån status, säger Erik Edelstam, ordförande i Sveriges konst- och antikhandlareförening. I slutet av 1980-talet steg allt i värde oavsett kvalitet. Nu är det de bästa föremålen med god kvalitet som stiger i pris och springer ifrån objekt i sämre skick.
Men går det att blanda antikt med modernt?
Ja, är det samstämmiga svaret från antikbranschen. Och det är inte alls nödvändigt att hålla sig till en epok, en stil eller en kultursfär. Pröva asiatisk Buddha med gustavianskt i en bas av svenskt 1900-tal. Eller låt ett enstaka antikt föremål bli en skimrande fjäril bland betong och laminat.
Karin Laserow, som arbetat med antikviteter i trettio år, ger handfasta råd i boken ”Antikviteter i modern miljö” (Norstedts). Hon anser att antikviteter inte är några mossiga, förhistoriska föremål som kräver en viss omgivning utan kan användas i alla sammanhang utan överdriven respekt. De behöver inte kosta en förmögenhet och är inte vackrare för att de är dyra. Hon tycker att man kan njuta av antikviteter trots skavanker och ersatta delar.
Vilka antikviteter ska man satsa på om man vill vara trendig?
Flera antikexperter tror att svenskarna håller på att upptäcka barocken. Kanske inte de stora, tunga skåpen men byråar, stolar och bruksföremål. Barockens former passar modern inredning när vi nu är på väg att lämna det avskalade för en mer brokig och blandad stil. Dessutom är barocken snäll mot plånboken, påpekar Karin Laserow.
Föremål från förra sekelskiftet och framåt har inte nått en större kundkrets men mycket pekar på att både jugend och art déco är ”bubblare”. Eva Seeman, expert på Bukowskis, tycker att 1940-talsmöbler, också kallade ”swedish modern”, är underskattade.
– Otroligt köpvärt är dessutom till exempel sex udda 1700-talsstolar som kostar mindre än nytillverkade, säger hon.
Vill man konkurrera med penningstarka kinesiska köpare ska man satsa på kinesiskt porslin och konsthantverk. Men det går att fynda bland antika smycken, silver och orientaliska mattor.
Intresset för nutida konst har exploderat och priserna är därefter. Men i branschen höjs ett varnande finger för att en del konstnärer så småningom inte behåller sitt värde.
Joakim Bengtsson, vd för Helsingborgs auktionsverk och expert i ”Antikrundan”, vill slå ett slag för 1800-talets nystilar.
– De är väldigt underskattade. Man får ett helt matmöblemang i fantastiskt bra material för fem tusen eftersom många tycker att de är tunga och obekväma. Jag tycker att man ska våga gå mot strömmen och inte ha ett sådant hem som man ser i mäklarannonserna. De är så tråkiga så man faller död ner.