Redan i hallen skriker den lilla lägenheten maximalism.
Fast ett annat decennium har dröjt sig kvar.
– Så är det. Fyrtiotalets estetik var elegant. Folk hade stil, och det tilltalar mina sinnen. Jag gillar inte nya grejer. Ganska enkelt.
Malin Ehlin valde trettio välplanerade kvadratmeter på Södermalm framför de fyrtiofem hon hade i Aspudden. Bostaden i stan var i fint skick, undantaget väggarna i rummet: en tapet i orange och terrakotta.
– Den var i svettigaste laget.
Några repor i parkettgolvet är inget som stör, de tillhör sliten charm.
Vi sitter i den röda plyschsoffan som Malin fått av en flyttfirma. Soffan kom av sig och blev över. För att utnyttja rummet optimalt fick sängen bli en del i rummets myshörna.
Spetsgardinerna ramar in hörnan på ett mjukt och behagligt sätt. Eftersom det var omöjligt att borra i taket visade det sig vara enklast att limma fast taklisterna. Det var egentligen det enda som var pilligt.
Malin gillar 40-talsestetik. I rummet är teven egentligen den enda felande länken, medan sängen är den modernaste möbeln. Smarta, små, bruna skåp har hon tillräckligt av, men självklart har det varit frestande att lägga några tior på det där lilla extra. Som radion Malin hittade på loppis för tjugofem kronor.
– Vilket ljud! Det gäller att plocka godbitarna. Samtidigt får man passa sig, så att man inte åker på någon loppisöverdos. Jag har till och med ett spritskåp, även om det inte är särskilt välfyllt. Men vad gör det när man föredrar champagne!
Mycket vitt och grönt ger rummet ytterligare rytm. Växter ger ett trevligt intryck, även om några av dem visar sig vara plastblommor.
– Varför? Jag har inte gröna fingrar. Det klär mig inte.
Köket är hälften så stort som duschrummet, men det är inget som bekymrar Malin. Hon säger att hon är kass på matlagning och tillbringar minimal tid i det lilla utrymmet, så det räcker utmärkt för hennes behov. Ugnen är borta, den ytan fungerar nu som förvaring, och Malin har lagt ner mycket tid på att skaffa allt i en medelhavsblå färgskala. Till och med diskborsten är blå.
– Om köket är blått vill man ju ha en blå diskborste och inte en röd, eller hur?
I badrummet har Malin valt en mix av rosa och svart. Det enda som saknas är en svart barockspegel.
Hallen har Malin tapetserat med gulnad tidningsreklam ur Hemmets Journal och Vecko-Revyn. Dåtidens eleganta korsett- och strumpreklam får renässans bakom hennes skosamling. Hon har matchande skor till alla bikinier. Det är stil på Malin när hon solar.
– Jag är vare sig stilpolis eller någon sval, skandinavisk formgivare. Det går inte att designa utifrån trender. I väntan på våren tänker jag skratta, hångla och dricka champagne.