Ett prunkande växthus är en dröm för många. Ett lustfyllt krypin som inte enbart pockar på skötsel utan även kan erbjuda rekreation och stillhet. Eller en skön plats för att odla sitt umgänge över en måltid eller en fika.
Det allra bästa med ett eget växthus är att man själv kan välja när våren ska komma. Att sitta omgiven av olivträd och vinrankor i 15–20 grader i början av mars och se dem ta ny fart efter vintervilan kan vara en lisa för själen när det snöar och blåser snålt utanför växthusfönstren. Därinne är det vindstilla.
Marie Åberg Secher har arbetat med sitt eget växthus i 30 år. I nya boken ”Växthuset – det lustfyllda rummet” (Ica bokförlag) har hon försökt sammanfatta sina erfarenheter och ger tips om vad man ska tänka på innan man slår till. ”Ju mer man vet, desto färre är fallgroparna och man kan lägga sin energi på annat.”
Ett växthus kan se ut på många olika sätt. Det kan vara rektangulärt, eller kantigt runt, stå på tegelmur eller direkt på grund. En stadig grund med väl gjord dränering och isolering är a och o. Ett bra grundarbete gör att växthuset står stabilt, så att man slipper sneda dörrar eller spruckna glas.
Det vanligaste för växthus i dag är aluminiumstomme. De är underhållsfria, och finns även målade. Ett träväxthus bör målas med linoljefärg, och målas om ungefär vart femte år.
Om man planerar att skaffa ett växthus behövs inte mer trädgård än att växthuset får plats, menar Marie Åberg Secher. Ett sätt att prova sitt storleksbehov är att sätta ut pinnar på de tilltänkta måtten, och sedan provmöblera.
Det är smart att placera sitt lilla glashus så nära boningshuset som möjligt, (gärna i närheten av ett träd för skön skuggning heta dagar) då sparar man många steg och kan enkelt plocka sina örter och grönsaker till middagen.
Många väljer i dag att väggmontera sitt uterum på boningshuset i stället för att bygga ett fristående. Tänk då på att helst placera det i västerläge, i söderläge blir det enormt hett.
I boken beskrivs också hur man sår, planterar om, sticklingsförökar, ger näring, bevattnar på rätt sätt, inreder för vintervilan och hur man smart planerar sin arbetsyta och sina redskap.
Här finns även en odlingskalender som visar vad man bör göra månad för månad. Och 17 sidor med det mindre angenäma för odlaren, beskrivningar av skadedjur som kvalster, flygare, steklar, larver, löss, skalbaggar, sorgmyggor, mjöldagg och skadesvampar. Men också beskrivningar av hur man bekämpar dem biologiskt. Det är bara att kavla upp ärmarna.