Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Bostad

Prince Daniel ny i tulpanfamiljen

I morgon är det Tulpanens dag och i veckan fick den nya tulpanen Prince Daniel sitt namn.
I morgon är det Tulpanens dag och i veckan fick den nya tulpanen Prince Daniel sitt namn. Foto: Dragan Prvulovic
Årets tulpannyhet är tvåfärgad och heter Prince Daniel. Röd med gulfärgad kant.

Nu exploderar utbudet av tulpaner. Vi lämnar de röda och vita som dominerat under julen och frossar i alla färger och former. Årets nykomling heter Prince Daniel som i veckan högtidligt fick sitt namn vid en dopceremoni ordnad av Blomsterfrämjandet. Men första nästa år kan vi hitta prinsen i butikerna medan makan Princess Victoria har funnits sedan 1979.

Att svenskarna älskar tulpaner bevisas genom att vi köper 130 miljoner blommor varje år vilket gör oss till ”världsmästare” på tulpankonsumtion. Det blir cirka en miljon om dagen under högsäsong.

Merparten av tulpanerna är odlade i Sverige men lökarna kommer från Holland. Genom århundraden har tulpanen manipulerats så att det i dag finns 6 000 sorter varav cirka 223 odlas i Sverige.

– Det som går bäst är enkla tulpaner, säger Håkan Alverbäck, vd för Alverbäcks blommor som odlar 19 miljoner tulpaner varje år. Dubbla tulpaner som Monte Carlo var väldigt dominerande för några år sedan men är lite uttjatade nu. Nu går tvåfärgade bra och till påsk blir det gult och lila. Och mycket vitt som passar folks inredning.

Tulpanskötsel

Tulpaner ska inte vara för knoppiga då de köps eftersom de då får sämre färg. Stjälkarna snittas en centimeter och buketten ställs i svalt vatten med papperet eller plasten kvar i någon timme. Etylengas från t ex äpplen förkortar tulpanens livslängd. Om blomman blandas med påsk- och pingstliljor ska dessa inte snittas eftersom de avger slem som stoppar tulpaner från att ta upp vatten.

Tulpanens historia

Tulpanen har sitt ursprung i Mellanöstern där den växer vilt. Till Europa kom den på 1500-talet. Blomman orsakade på 1600-talet en finanskris som påminner om IT-kraschen för tio år sedan. Efterfrågan på blomlökarna var så stor att holländare började spekulera i värdestegring. En sällsynt tulpan var värd lika mycket som ett hus vid kanalen i Amsterdam. Men efter tre års ”tulpomani” brakade systemet samman 1637 och lämnade många människor utblottade.