Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Bostad

Se blommorna från tolv växtfamiljer

Skåda på nära håll. Kryp ned på marken så ser du detaljerna i blommornas värld.

För några år sedan började allt fler vända blicken uppåt. Intresset för fåglarnas bestyr, färgrikedom och beteenden exploderade, att skåda fågel har blivit den nya folksporten, inte minst bland storstadsbor och kvinnor.

Med en tubkikare i handen slår världen dig med häpnad.

Nu är det dags att ta fram luppen och krypa ned på marken. Nästa stora trend kommer förmodligen att bli botanik. Växternas artrikedom och utsökta detaljer kommer att få många att gå ner på knä. Precis som fågelskådarna kryssar botanister av sorter de sett, noterar rara exemplar och njuter av mångfalden.

Men framför allt är botaniken ett sätt att komma ut i naturen, stressa ned och lära sig urskilja enskildheterna. Att titta och faktiskt se, inte bara en massa blommor utan gullviva, dvärgvårlök, svalört och hålnunneört.

Växter spelar en oersättlig roll för den biologiska mångfalden på jorden, skriver journalisten Eva Stenvång Lindqvist och botanisten Margareta Edqvist i nya boken ”Upptäck blommornas värld”. Och för människan.

”Växterna har en läkande förmåga genom sin blotta existens. Att vistas i naturen, omgiven av träd och grönska, mår vi människor väldigt bra av och detta har även dokumenterats vetenskapligt. Bara genom att finnas där bidrar växterna till en bättre folkhälsa.”

Med boken vill de sprida lite frön av botanisk allmänbildning och ge en mångsidig introduktion till florans värld. De beskriver hur du hittar till växterna och ger grunderna för artbestämning. Det finns intressanta växter överallt, det gäller bara att ha ögonen med sig.

Växtriket delas in i kärlväxter och mossor. Det är kärlväxterna som boken tar upp, blommor med stjälk, foderblad och kronblad. Stjälken kan vara fårad, vingad eller fyrkantig. Bladen kan vara motsatta, kransställda eller strödda på stjälken. De kan ha olika former som spjutformiga, tretaligt sammansatta eller vara parbladiga.

Att lära sig se den skillnaden underlättar artbestämningen. Men lika viktigt är att lära sig lite om de vanligaste växtfamiljerna, så slipper du att ”ständigt planlöst bläddra i floran”.

Det finns ett 180-tal växtfamiljer i Sverige, varav ett trettiotal som presenteras i boken. Här publicerar vi tolv av dem.

Författarna ger också tips på föreningar och Facebookgrupper. Att botanisera går utmärkt att göra ensam, men blir ofta roligare tillsammans med andra, helst i grupp med någon som kan bättre.

Hur är det med latinet, då? Nej, man måste inte alls traggla latinska namn för att bli botanist, det går alldeles utmärkt med de svenska namnen. Men latinet har den egenskapen att det beskriver mycket, som storlek, utbredning, växtmiljö, blomningstid, bladform och bladplacering, färg, växtsätt, lukt och smak. Så lär man sig major (större), australis (sydlig), majalis (blommar i maj) och lite till så underlättar man artbestämningen.

Det är bara att plocka fram luppen och fälthandboken och ge sig ut i klorofyllen. Och följa författarnas uppmaning: ”Börja lära dig de växter du är mest nyfiken på.”

Börja botanisera”Upptäck blommornas

Börja botanisera

”Upptäck blommornas värld” av Eva Stenvång Lindqvist och Margareta Edqvist är utgiven av SBF-förlaget (Svenska botaniska föreningen).

Köp en bra flora! Författarna rekommenderar ”Den nya nordiska floran” av Mossberg/Stenberg som innehåller 3.250 arter (2003).

”Svensk fältflora” av samma författare är enklare att ha med sig i ryggsäcken.

Lupp som förstorar 10–12 gånger är mest praktisk. Det finns även luppar med lyse, för dåligt väder.

Dokumentera med kamera, så är det enklare att artbestämma hemma.

Digital diktafon är bra, så slipper du föra anteckningar i fält.

Rättelse 2016-06-08 14:30
I en tidigare version av artikeln uppgavs en felaktig siffra över hur många växtfamiljer som finns i Sverige.