Hej och god morgon!
Veckans ord stavas m-ö-n-s-t-e-r-v-ä-g.
Jag har ingen husvagn, var skulle jag i så fall parkera den?
Man-kanske-skulle-skaffa-tanken infinner sig på minuten, men impulsen drar till skogs, och är puts väck inom bråkdelen av en sekund.
Här har verkligen Decor Maison gått till grunden i sin lansering av Teija Bruhns tapetkollektion ”Oas”.
Men det finns ett aber med bilden.
Betraktaren får känslan av att man-ser-inte-skogen-för-alla-träd. Även jag går rätt i fällan. Inte ett träd så långt ögat når.
När jag var barn kryllade det av äggformade husvagnar. De stod utmed motorvägen till Helsingborg. Överallt. Kors och tvärs. Fram och tillbaka.
I vår familj dög det inte att parkera utmed vägen. I trakten av Gränna började det ALLTID att suga i magtrakten, och det kan ha varit för att pappa gett sig f-n på att parkera vid Hotell Gyllene Uttern. Sitter man där, om nu någon gör det i dag, har man utsikt över både Vättern och Visingsö. Bara den bästa utsikten var god nog, som ALLTID.
Med ojämna mellanrum serverade mamma kaffe ur medhavd termos. Någon flätad plasthistoria som i dag är kultförklarad.
Man kunde dricka ur termosens skruvlock också, men det var ett krux, eftersom ingen anmälde sig frivilligt. Där uppstod första tjafset. Tack för kaffet, liksom.
Jag fick, på begäran, hallonlemonad och smörgås med prickig korv. Sedan, just i det ögonblicket när resan skulle fortsätta söderut, var det ALLTID någon som skulle kissa. Ni vet, uti-fall-att, och sådana behov uträttade man inte hur som helst. Vi pratar sextiotal nu. Hur skulle det ha sett ut om man hade satt sig på parkeringsplatsen eller i dikesrenen.
Skulle den ena kissa, skulle den andra, skulle den tredje, skulle alla tre, och ingenting var gjort i en handvändning. Vem skulle hålla utkik efter förbisvischande och deras blickar? Där kom en långtradare, där kom en till, ytterligare fem, och där en husvagn, och saktade inte långtradarna in? Visst gjorde de. Förarna hade ju fri sikt från sina höga säten. Jag stod på huvudet i diket, mamma trasslade in sin sommarklänning i en taggbuske, pappa svor och gestikulerade, brorsan var inte född.
HELSINGBORG 243 kilometer.