Byggnadsingenjören Bengt Adolfi vill hellre ha tåliga material som kan torka än tätskikt i våtrum.
Bengt Adolfi är emot tätskikten av flera skäl. Han befarar att de innehåller hälsovådliga ämnen och ser sin oro bekräftad nu när byggnadsarbetare, som arbetat med så kallade primrar, fått besvär och kakelbranschen beslutat att utreda saken. Han anser också att tätskiktssystemen är alltför känsliga, då en skruv från en tvålkopp kan förstöra hela tätskiktet, om skruvhålet inte silikonsäkras på rätt sätt.
Väggar av träpanel är Bengt Adolfis recept för att undvika fuktskador; 22 mm fullspontad panel som sätts direkt mot trä- eller stålreglarna i grundkonstruktionen. Det handlar alltså om tät och helt överlappande spont och den ska vara av fullgod kvalitet. Panelen kan lut- och såpbehandlas. Farhågor för att inträngande fukt kan skada träkonstruktionen avfärdar Bengt Adolfi med att likna panelväggen vid en träbåt som sväller när den blir blöt.
Adolfis mönsterbadrum med träpanelväggar har innertak av träullsplattor, som kan absorbera tillfälliga fuktöverskott. Vid dusch och badkar kan panelväggarna av hygieniska skäl kompletteras med kakel. Till kakelsättningen krävs hårdare underlag, Adolfi väljer cementbunden skiva, eftersom gipsskivor utan papp inte går att köpa i Sverige. Just pappen på gipsskivorna anses vara boven vid många fuktskador, då den inte torkar på samma sätt som trä och gips.
Bengt Adolfis sätt att se på fukt och bostadsbyggande är kontroversiellt. Tätskiktet som han angriper är vad byggbranschen och en stor del av byggforskningen rekommenderar.
Experimenthuset 1, ett utställningshus som Bengt Adolfi haft Skanska Nya Hems uppdrag att ansvara för, har också ett badrum inrett i trä enligt Adolfis modell. Det är HSB:s, Hyresgästföreningens och Villaägarnas projekt Frisk Bostad som ligger bakom utställningshuset, i vars badrum ingen duschat. Dess fukttålighet är alltså inte prövad av boende. Däremot stoppade huset inte för den gånga vinterns väta, utan blev i nedmonterat skick fuktskadat utifrån.