– Våra tester visar att utvändigt mögel på bostäder är ett jättestort problem. Uppskattningsvis vartannat hus är drabbat, framför allt trähus, säger Stefan Hjort vid Swerea IVF, som lett Folksams test av mögeltvättmedel.
Här handlar det mer om ett estetiskt problem än ett hälsoproblem. Men invändigt kan mögel vara desto mer hälsovådligt.
Forskare vid Lunds universitet har visat att vissa mögelsvampar producerar mycket giftiga ämnen som sprids i inomhusluften. En del kan påverka kroppens immunsystem och öka benägenhet för allergi, andra är cancerframkallande och inflammatoriska.
– Ser man växande mögel hemma finns alltså sannolikt dessa ytterst potenta mykotoxiner i luften, men om de halter som återfinns inomhus utgör en hälsofara vet vi inte, säger Erica Bloom som i vintras blev klar med sin doktorsavhandling i ämnet medicinsk mikrobiologi vid Lunds universitet.
Men faktum är att man ännu inte kan knyta ett specifikt ämne till hälsoproblem relaterade till inomhusmiljön, påpekar Erica Bloom.
– Fukt kan kopplas till ohälsa men möglets roll är diffus – exakt vad man blir sjuk av vet vi inte. Man exponeras för en hel soppa av ämnen i ett vattenskadat hus. Mikroorganismer växer till samtidigt som gasformiga ämnen kan frigöras från olika byggmaterial. Troligen är det en kombination av dessa ämnen som kan orsaka exempelvis allergi och astma.
Hur orolig bör man vara?
– Det finns inga gränsvärden för hur mycket mögel som får finnas i inomhusmiljön. Eftersom mögelsporerna kommer in med utomhusluften finns de på alla ytor i alla bostäder. Vi inandas egentligen ganska många mögelsporer varje dag, berättar Erica Bloom.
– Ha respekt för möglet, men grips inte av panik. Det man ska vara vaksam på är om man finner ovanligt höga halter av mögelsporer och om man kan spåra vissa giftiga arter som kan associeras med vattenskada.
Det intressanta för den boende är egentligen främst varför det har blivit en skada. Inte vad för slags mögel eller andra effekter som uppstått, menar Gunnel Emenius, forskare vid Centrum för folkhälsa, miljömedicinska enheten.
– Och det väsentliga är ju att både skadan och orsaken till skadan ågärdas på bästa sätt och att skadat materal byts ut.
De kommunala miljöförvaltningarna utgår från Miljöbalken och Socialstyrelsens föreskrifter, som i dagsläget innebär att mögel kan utgöra hälsorisk om det förekommer synlig påväxt eller om det luktar mögel i bostadsrum.
Men det är svårt att ge allmänna råd, säger Patrik Hultstrand på miljöförvaltningen i Stockholm.
– Vad som är så kallad mikrobiell lukt kan ibland vara svårt att avgöra. Och lite svartmögel i badrummet är det ju många som har och något som man normalt själv kan tvätta bort. Om det finns risk för människors hälsa beror på omfattningen av problemet.
Börja med att åtgärda orsaken till fukten. Reparera brister i konstruktionen och byt ut skadat material.
– Ibland kan man inte byta ut allt. Då kan det i vissa fall vara befogat att använda någon typ av bekämpningsmedel tillsammans med byggnadstekniska åtgärder, säger doktor Elisabeth Gilert på Botaniska Analysgruppen i Göteborg AB.
I USA rekommenderas att man tvättar bort möglet med tioprocentig klorinlösning. Erica Bloom manar till försiktighet vid användning av biocider inomhus, då man inte vet vad dessa kan ha för hälsopåverkan på dem som bor i huset.
Räcker det inte att torka ut möglet?
– Svampen är ju kvar och blir aktiv igen om materialet återfuktas. När materialet är torrt ökar dessutom risken för att möglet kan frigöra mer partiklar som yr runt.
På utvändiga mögelangrepp är vanligt diskmedel (Yes) lika effektivt eller rent av bättre än många specialmedel för mögeltvätt, visade Folksams test av mögeltvättmedel förra året. Till på köpet är diskmedel både milt och miljövänligt. Allra bäst är dock att i stället för mögeltvättmedel välja rätt färg från början, påpekar Stefan Hjort.
Vem ansvarar?
– Mögeluppkomst i sig är ingen försäkringssak, berättar Jan Snaar, miljöchef på Folksam.
– Om det har inträffat en vattenläcka som orsakar mögel och som är ersättningsbar ersätter vi saneringen av möglet. Men är det bara allmänt fuktigt i ett utrymme och detta orsakar mögel är det inte en försäkringssak. Detta gäller generellt för alla försäkringsbolag.
Personer som bor i hyreslägenhet eller i bostadsrätt och har problem med mögel som inte beror på ett felaktigt nyttjande ska i första hand vända sig till sin fastighetsägare. Om denne inte åtgärdar problemet kan den boende vända sig till miljöförvaltningen, som kan driva ett ärende mot fastighetsägaren.
Ägare av fristående villor kan få råd från kommunen men ansvarar själva för att kontakta saneringsföretag.