Gustav: Hur lång tid kan de som arbetar kring kärnkraftverket vara på plats innan de får skador? Vilka symptomer/bieffekter riskerar de?
Stephan Pomp:
Hej Gustav,
Tiden beror på den aktuella dosraten, dvs strålningsnivån per tidsenhet. Om denna är väldigt hög kan man bara arbeta i korta stunder. Det aktuella gränsvärdet som myndigheterna har satt för arbetare på plats är 250 mSv (under ett år).
Peter: Hej. När man har lyckats kyla ner bränslet i reaktortanken och på andra ställen. Vad gör man sedan? Är faran över då?
Stephan Pomp: Hej!
Kylning kommer behöva pågå under lång tid. Dessutom måste en viss tid passera innan strålningen klingar av så att man kan ta hand om materialet. Detta kan ta flera år.
Peter: Skulle ni vara oroliga för er hälsa om ni befann er i Tokyo?
Stephan Pomp:
Hej Peter,
Nej, som det ser ut nu finns det ingen anledning till oro i Tokyoområdet.
Simon Sjöström: Hej. Jag ska flytta till södra Japan för arbete nästa lördag - tror du att strålningen i nuläget skulle kunna vara direkt farligt för kroppen i städer 30 mil söder om Tokyo? Och med 'farligt' menar jag värre än en "tandläkarröntgen" såsom strålningsnivåerna runt Fukushima har liknats vid.
Stephan Pomp:
Hej,
Enligt aktuellt läge är det ingen strålningsfara på detta avstånd. Däremot innebär nog konsekvenserna från naturkatastroferna (jordbävning+tsunami) svårigheter på annat sätt.
PP: Vilka marginaler mot kriticitet finns det för partiella smältor där oborerat vatten används för kylning. Tänker framförallt på bränslebassäng.
Stephan Pomp:
Hej PP,
Normalt sätt används oborerat vatten för kylning av bränslebassängerna, så detta utgör inget problem.
Tobias Åström: Kan radioaktiviteten som nu strålar från reaktorerna sprida sig och bli kvar, eller fungerar det mer som en ljusstråle?
Stephan Pomp:
Hej Tobias,
De radioaktiva isotoperna kan spridas via luft, rök och brand och deras spridning blir väderberoende. Denna spridning är av lokal karaktär. Själva gammastrålningen är elektromagnetisk strålning med hög energi och beter sig annars precis som vanligt ljus.
Peter: Hej! Det sägs att modernare kraftverk (än Fukushima) har kylsystem som skulle fungera även vid bortfall av strömförsörjning, dvs på något passivt vis? Hur fungerar det?
Stephan Pomp:
Hej Peter,
I de reaktorer som byggs nu finns passiva system med t ex vattentankar som med hjälp av tyngdkraften och självcirkulation kan kyla systemet. Därmed behövs inte aktiva komponenter som pumpar i samma utsträckning.
Anders: Sprids det i nuläget radioaktivt material med lång halveringstid dvs uran och plutonium från de skadade bränslestavarna i den sk "spent fuel pond" och från de skadade rektorerna.
Stephan Pomp:
Hej,
Nej, i dagsläget rör det sig främst om ädelgaser med kort halveringstid.
Jennifer: Kan inte den här händelsen liknas vid Tjernobyl? Man talar hela tiden om att det är en ofarlig situation, men bränder och explosioner är väl allt annat än ofarligt?
Stephan Pomp:
Hej Jennifer,
Denna händelse är olika Chernobyl. I Chernobyl skenade reaktorn och effekten ökade ca 400 gånger, vilket ledde till en explosion som spred ut härdinnehållet i atmosfären. I Japan stoppades reaktorerna i samband med jordbävningen och var inte i drift när problemen inträffade. Ett händelseförlopp liknande det i Chernobyl är alltså omöjligt.
hans: Hej, Vad var det som orsakade att kylningen inte fundrade. Dränkta dieslar eller vattenintag som täpts igen av bråte jordbävning ...........elstolpar som vält........?
Stephan Pomp:
Hej Hans,
Informationen är i dagsläget begränsad. Vi vet inte riktigt vad som har hänt. Primärt verkar det dock vara elbortfallet, följt av tsunamin, som ställt till det.
johanna: Vad var det som exploderade vid explosionerna i kärnkraftverken? Var kom vätgasen från?
Stephan Pomp:
Hej Johanna,
Vätgas bildas då vatten kom i kontakt med väldigt hett bränsle. För att undvika en tryckökning vädrades denna gas ut och kom då i kontakt med syre, och knallgas bildades.
Svensk i Japan: Hej! Jag bor utanför Tokyo cirka 20-30 mil söder om Fukushima. Här är allt som vanligt. Fast när man läser den svenska/utländska rapporteringen så blir man lite skärrad. Är det nyhetsrapporteringen som är alarmistisk eller är det läge att fly landet?
Stephan Pomp:
Hej,
Vi håller med dig. Rapporteringen fokuserar för mycket på risken med strålningen istället för på tsunamin och jordbävningen.
Johan: Finns det möjlighet att använda det utbrända kärnbränslet som både sverige och japan inte verkar använda i någon form av nyare och bättre reaktor?
Stephan Pomp:
Hej Johan,
Ja, i de framtida sk generation IV-reaktorerna tänker man sig att återanvända vårt använda kärnbränsle istället för att betrakta det som avfall.
Peter: Hur många härdsmältor har förekommit tidigare i historien?
Stephan Pomp:
Hej Peter,
En - TMI 1979.
Fredde: Vet någon vad som är grundorsaken till problemet när det gäller resteffektkylningen i bränslebassängerna? Är det elbrist som gör att man inte kan cirkulera vatten eller har ledningar gått av? De verkar ju bara kunna tillföra vatten ovanifrån, från helikoptrar.
Stephan Pomp:
Hej Fredde,
Vi vet inte vad som är orsaken till problemet men troligen elbrist.
Sofia: Är det myndigheterna i Japan som satt gränsen för arbetarna på 250 mSv? Här i Sverige är ju gränsen (för ex röntgenpersonal inom sjukvården) på betydligt lägre 50 mSv.
Stephan Pomp:
Hej,
Gränsvärden sätts av varje lands respektive tillsynsmyndighet, det är alltså Japans strålskyddsmyndighet som bestämt detta.
Patric: Hejsan Peter Vad är det för ämnen som sprids i luften nu efter reaktor haveriet och är det tyngre partiklar som tillslut landar på jorden eller stannar kvar i luften? Vad är halveringstiden ? //Patric
Stephan Pomp:
Hej Patric,
Hittills rör det sig om i huvudsak gasformiga ämnen med korta halveringstider, typiskt ädelgaser. Dessa har halveringstider på typiskt sett några dygn. Ämnen som bärs upp i luften kommer tillbaka ner med nederbörden (regn eller snö).
hasse l: Vad händer med det vatten som du sprutar över anläggningen. Blir inte det radioaktivt och sköljs ut i havet
Stephan Pomp:
Hej,
Vattnet sköljs ut i havet, ja. Vattnet i sig blir inte radioaktivt, men kan föra med sig radioaktiva ämnen. I havet späds detta ut till sådana koncentrationer att det inte kommer medföra några hälsoeffekter var sig för oss eller fiskarna.
Anders: Är några externa parter inkopplade med avseende på mätning av radioaktivitet och bedömning av läget, eller är den information omvärlden får helt berodende av vad Tepco väljer att delge?
Stephan Pomp:
Hej Ander,
IAEA och många andra länders representanter är på plats och gör egna mätningar. Även lokala myndigheter ägnar sig åt detta. IAEA har dessutom frågat CTBTO (www.ctbto.org) om data från deras mätstationer. Dessa mätstationer övervakar hela världen, både gällande radioaktivitet och jordbävningar.
Gustaf: Skulle du säga att de ekonomiska skadorna överväger de negativa hälsoeffekterna vid denna katastrof?
Stephan Pomp:
Hej Gustaf,
I dagläget överväger de ekonomiska konsekvenserna med god marginal effekterna av händelserna i Fukushima. Det är jordbävningen och tsunamin som utgör det stora katastroferna.
Peter Larsson: Hej! Ingen verkar se det som händer som ett globalt hot. Allt kommer väl förr eller senare att nå ut i hela det globala ekosystemet. Ser vi inte fortfarande spår från Harrisburg och Chernobyl och kommer det inte att synas och ge skador under mycket lång tid?
Stephan Pomp:
Hej Peter,
Globalt sett syns inga spår av Chernobyl och definitivt inte av Harrisburgh.
Peter: Vad är det värsta scenariot nu?
Stephan Pomp:
Hej Peter,
Det värsta scenariot är att kylningen inte kommer igång och att detta i sin tur startar en brand som bär med sig radioaktiva partiklar upp i atmosfären.
Nils: Du nämner inte en enda gång att detta som händer i de japanska reaktorerna kan vara eller är farligt - Varför?
Stephan Pomp:
Hej,
Naturligtvis är det en allvarlig olycka. Dess fulla utveckling och kosekvens är inte klar i dagsläget. Den största konsekvensen av den senaste veckans händelser är tsunamin och jordbävningen med många tusen döda och hemlösa människor.
P: Då kylvattnet i Fukushima späds ut till ofarlighet i havet, kan man inte då också lösa upp t.ex. Sveriges kärnavfall i vätskeform och släppa ut det i havet då det verkar som att havet späder ut kärnavfall så att det blir ofarligt?
Stephan Pomp:
Hej,
Varje land är ansvarigt för att lokalt ta hand om det egna avfallet. Det använda bränslet kan även i framtiden komma att utgöra en värdefull råvara och bränsle för framtida reaktorer.
P: Hej, Frigyes Reisch verkar bedömma läget som otroligt allvarligt. Ligger det något i påståendena från Reisch?
Stephan Pomp:
Hej,
Nej, inte vad vi kan se.
moderator: Nu stänger chatten. Det har kommit in många frågor och tyvärr hinner inte alla få svar. Tack alla som medverkat!
Anton: Försöken att kyla kärnbränslet manuellt är en kortsiktig lösning. Är det känt vad den långsiktiga planen är? Är det ens möjligt att stabilisera kärnkraftverket?
Stephan Pomp:
Hej,
Den långsiktiga lösningen är att fortsätta kyla bränslet tills dess att resteffekten klingat av så att uppstädningen kan påbörjas.
Carina Jansson: Vart kommer hända med det bränslet då det fått allt under kontroll med kylningen igen? Det går väl inte att använda för drift igen?
Stephan Pomp:
Hej Carina!
Både bränslet och de trasiga reaktorerna är förstörda för framtida bruk. Bränslet och allt bråte behöver tas om hand och slutförvaras.
Mattias: Hej! På hur långt håll är själva strålningen skadlig när det gäller bränslestavar?
Stephan Pomp:
Hej Mattias,
Det beror på vad som finns emellan dig och bränslet. Det räcker t ex med ett par meter vatten.
Stephan Pomp:
Tack för alla era frågor!
Hälsningar,
Stephan Pomp, Sophie Grape, Michael Österlund, Peter Jansson på avdelningen för tillämpad kärnfysik vid Uppsala universitet.