Klimatet

Chatt om klimatet och ekonomin

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Chatt om klimatet och ekonomin

Vad betyder klimatförändringarna för världsekonomin? Vilka motsättningar finns mellan rika och fattiga länder? Och vilken roll spelar tillväxtekonomier som Kina och Indien? Professor Per Krusell, nationalekonom, svarade på läsarnas frågor.

Vad betyder klimatförändringarna för världsekonomin? Vilka motsättningar finns mellan rika och fattiga länder? Och vilken roll spelar tillväxtekonomier som Kina och Indien? Professor Per Krusell, nationalekonom, svarade på läsarnas frågor.

b: Varför blev det istider och varför försvann isen sedan?
Per Krusell: Hej. Min kunskap om detta är begränsad---jag är nationalekonom. Vad jag förstår är det så att under olika perioder kommer det mer eller mindre solstrålar och om det kommer markant mindre under en period kan det bli istid. Då mer strålar kommer igen smälter isen. Cykler i "belysningen" alltså.

tombo: Vi är många som vet att klimathotet är en stor bluff som bara har ett ekonomiskt intresse. Hur länge kan denna bluff leva vidare innan alla inser fakta att vi går mot kallare väder?
Per Krusell: Klimathotet är definitivt ingen bluff. Man kan ifrågasätta hur stora kostnaderna för den globala uppvärmningen är men att människan värmer jorden och att temperaturen markant går upp pga det råder det vad jag förstår---utifrån många diskussioner med ledande meteorologer och andra naturvetare som jag ser som objektiva---inga tvivel om.

NiklasT: Var kan jag studera IPCC’s klimatmodell? Ekvationerna de använder alltså. Kan jag ladda hem källkoden för att studera den i detalj?
Per Krusell: De baserar sig på ett stort antal modeller. En del är globala och en del är detaljerade i mer eller mindre hög utsträckning. Så det beror på vilken detaljnivå du är intresserad av. En del källkod tror jag finns tillgänglig, men jag skulle ändå rekommendera att studera deras olika simuleringar istället (dvs att inte köra koden själv). I vår egen forskning bygger vi oerhört enkla klimatmodeller (som är jättelätta att köra i program) men just de modellerna är kraftigt förenklade och är globala (och inte detaljerade---de handlar om att förstå hur jordens medeltemperatur utvecklas över tiden). Du får gärna skicka mig ett email om du vill ha ytterligare information.

Joakim: Hej! Kommer vi att ha kalla vintrar även om en tio tjugo ar?
Per Krusell: Återigen ingen fråga som är särskilt lämpad för en ekonom... men svaret torde vara JA. Klimatförändringarna sker, men inte så snabbt.

Marcus: Eftersom du är professor i nationalekonomi så undrar jag hur du ställer dig tlll innovation och teknikutveckling. Då vi lever i tekniskt utvecklade samhällen, borde inte vi (USA, med deras motvilja till avtal) se stora affärsmöjligheter i ett bindande klimatavtal, med tanke på framtida potentiellt växande marknader?
Per Krusell: Definitivt kommer teknikutveckling vara central, och förhoppningsvis på sikt lösa klimatfrågan. Vi är emellertid inte där ännu---långt därifrån. Man forskar bara om ny teknik om den lönar sig, förstås. Visst skulle ett bindande, strikt avtal få fart på teknikforskningen. Men man kan även subventionera sådan forskning. Men det går nog inte att komma undan: för att få till stånd ett avtal måste man (i) förstå vad kostnaderna av uppvärmning är och (ii) kunna komma överens vad gäller vem som ska ta kostnaderna...

Doktor borta: Vad tror du krävs för att klimatmötet i Mexico ska nå en internationell överenskommelse?
Per Krusell: Det är svårt att se vad som skulle få ett avtal tillstånd nu. Det gäller för USA och Kina, speciellt, att komma överens. Men hur de ska kunna hitta en gemensam väg vet jag inte: det är politik på hög nivå, där man inte har inblick i vad de olika parterna har att erbjuda. T ex är det ju så att just Kina och USA har stora problem att komma överens på andra områden, speciellt kring handels- och valutafrågor. USA och Obama svarar till syvende och sist inför sina väljare, som i dagsläget verkar bry sig mindre och mindre om klimathotet; och i Kina vet man ju inte riktigt!!!

leif eklund: Hej, jag har sedan lång tid intresserat mig för miljön. Jag har också en, inte jätte stor, men dock utbildning inom området. Då utrymmet,överallt för miljö/klimat är mycket stort har jag lagt nedett avsvärt arbete på att "läsa in" mig på området. Vad jag ser är att hela diskussionen stöds av ett antal "dataprogram" och inte så mycket mer. Alla vet att datorer gör vad du säger till dom, skit in ger skit ut o.s.v.. Jag har dragit slutsatsen att klimatdebattenär till stor del är en lugn. Som jag ser det är drivkraften, det vanliga, pengar och prestige, som det finns ett stort överskott på inom det här området. Har jag fel? Hälsninga, Leif Eklund.
Per Krusell: Du har, med all respekt, fel. Det finns variationer i vad forskarna, med sina olika teorier och specifika dataprogram, hävdar, men det går att replikera vad de gör. Visst finns det osäkerhet om hur naturen fungerar också, och vissa saker är svåra att mäta, men den samlade kunskapen talar ett tydligt språk. Dessutom är de forskare du talar om normalt oberoende forskare som inte tjänar pengar på att resultaten visar det ena eller det andra. De känner förstås prestige---och skulle det visa sig att deras program eller teorier har stora brister förlorar de den prestige de har. Det vetenskapliga stödet bakom IPCCs allmäna slutsatser och rekommendationer är för starkt och för brett för att bortförklaras med "konspirationsteorier".

Henrik P 1968: Det känns som att FN och dess olika miljöorganisationer inklusive vetenskapen inte har kontroll över vad som händer på det globala beslutfattande planet. I Köpenhamn COP 15 så gick Kina, Indien, Brasilien och Sydafrika bakom ryggen på de övriga och skapade en egen plan på hur de ville lösa miljöproblemen. Hur kan vi förhindra att detta återupprepas och vilken är din strategi att lyckas i Cancun COP 16?
Per Krusell: Jag skrev just lite om detta... Jag är tyvärr ingen expert på internationella relationer---kanske en statsvetare skulle ha bättre tips---för det är ju så att förhandlingar med många inblandade parter är svåra och komplexa att förstå. Dock spelar Kina och USA väldigt centrala roller, och det som gör bilden ännu svårare är alltså att de har andra, mer ekonomiska, förhandlingsproblem. Så: tyvärr har jag ingen idé om en bra väg framåt. Jag hoppas förstås på Obama men han är hårt pressad på hemmaplan.

Ica Stig och hans gäng: Hur kan man som butiksanställda i en affär hjälpa till att förbättra jordens klimat?
Per Krusell: Om jordens alla människor skulle anamma en strikt "klimatmoral" och spara på energi på olika sätt skulle det definitivt hjälpa! Men att ge råd om att du/ni skulle vara extra klimatmoraliska vill jag helst inte göra: var och en får bestämma själv, tycker jag, hur man ska väga privata kostnader och intäkter mot de mer samhälleliga. Jag försöker själv spara på energi på olika sätt i min egen förbrukning, inom rimliga gränser, förstås!

kristoffer: Om man ej accepterar att oljan når sitt world peak snart för att sedan gå upp i pris samtidigta som den minskar kommer kostnaderna bli groteska om man ej startat sin omställning. Kolla på USA. Helt tok beroende av olja . Vi 'sover' om vi inte kan se sanningen och då vikten av att ersätta med förnyelsebara energi källor. Har du Läst boken 'Mercants Of Doubt' av Oreskes och Conwat..? Den visar hur oljle och kol intreesen pierat sig för att förvirra oss alla. Har du någon förklaring till varför media splat med på detta ? mv K
Per Krusell: Oljan räcker inte så länge men kolet räcker desto längre! Våra uppskattningar är att kolet utan problem räcker i över hundra år. Dessutom är kolet mindre "monopoliserat" än oljan. Men detta är inte bra: att vi kan bränna stora mängder kol, som fortfarande finns lätt tillgängliga, låt vara till högre priser än oljepriset, är ett stort problem, och vi måste minska förbränningen oavsett om det gäller olja eller kol. Så jag ser ingen principiell skillnad mellan olja (och dess peak) och kol utifrån klimatperspektivet.

Hubert: Intresset för att minska energi åtgången och utsläppen är svalt för Sverige detta visar sig inte minst på det ansökningar som görs på Energimyndigheten och Almi när man får avslag på en ansökan innan dom har läst innehållet av ansökan är rent diskriminerande för dessa utvecklingsföretag som gör allt för att få fram nya lösningar på att minska utsläpp spara bränsle mm. Det fins i dag ett par Svenska företag som har fått fram teknik som kan reducera bränsle åtgången inom värme teknik för hus och kraftverk med upp till 36% och halvera utsläppet, trots detta så är inte Energimyndigheten eller Almi det minsta intresserade, här kunde Sverige va ledande och tjäna mycket på denna teknik om våra politiker hade varit intresserade. Varför är det så här?
Per Krusell: Tyvärr kan jag inte bedöma de fakta du pekar på; jag är inte involverad inom de organisationer du nämner. Jag tror dock allmänt att man försöker stödja den typ av verksamhet du nämner---det är mitt intryck ifrån de enstaka fall jag känner till. Mistra, som stödjer just miljöstrategisk forskning, är ett bra exempel på detta.

leffe: Varför är det så mycket prat om klimatförändringar när andra miljöfrågor är lika viktiga för vår jord. Som regnskogen, vattenförsörjning, sopbergen osv. Är det för att det ger mest klirr i kassan för storindustrin?
Per Krusell: Nej jag tror att det är för att det är en global fråga: när vi kör vår bil till jobbet skadar detta inte den lokala miljön utan den globala miljön, genom att den koldioxid vi släpper ut sprider sig snabbt i atmosfären. Därför är ett globalt samarbete centralt. När det gäller andra miljöfrågor är de ofta mindre globala, men kanske än så viktiga. Vattenförsörjningen är en. Men det är inte uppenbart att denna kräver globala överenskommelser och konferenser.

Gunnar: Länge ansåg jag att det fanns många yrkesmän/kvinnor med stor kunskap kring riskerna med vår miljö och vår miljöåverkan, och att de skulle slå larm och ge direktiv hur vi skall lösa situationen. Men nu tvivlar jag. Känns som att det är ingen som kan överblicka hela situationen. Än mindre finna åtgärdspaket som accepteras av världssamfundet. Vi bara kör på utan att tänka på kommande generationer.
Per Krusell: Det var ingen fråga... men jag tror visst att många ledande politiker är informerade och att det snarare handlar om en slags kohandel på hög nivå. Jag är, på medellång sikt i alla fall, optimist, men inte just inför Cancunmötet!

Frigående ägg: Att vi idag styrs av personer som hellre ser till vårt havererade ekonomiska system, före de ser till planetens fortsatta liv är fascinerande. Borde det inte vara dags att förklara för dem verkligheten i det hot som klimatförändring faktiskt är? Det kan inte längre handla om att ta hand om ekonomin. Det får inte handla om att gå med ekonomisk vinst. Det måste handla om att skapa ett hållbart samhälle, inte bara för dem som har råd utan för alla. 'Vem ska stå för klimatnotan?' Att en sådan fråga kan ställas är obegripligt och skrämmande. Om vi inte kommer i balans med jordens övriga liv och resurser är det över. Pengar försvinner inte om vi spenderar dem på att få oss i balans med jordens övriga växt- och djurliv. Däremot försvinner övriga växt- och djurliv om vi inte gör det. Hur länge vi kan fortsätta utan att detta sker är oklart, hur länge vågar politikerna vänta? Vi måste börja se till vilka resurser som faktiskt finns och hur vi på bästa sätt kan använda dem. Varför förstår inte de ledande krafterna detta? Vad krävs för att vi ska få en förändring?
Per Krusell: Tyvärr håller jag inte med om din beskrivning. Som nationalekonom ser jag inte på miljön, hållbarhet, osv på ett fundamentalt annat sätt än frågor som är traditionellt ekonomiska. Jag anser tvärtom att klimatförändringarna måste översättas i kronor och ören för att människor---väljare, beslutsfattare, alla!---ska kunna tolka vad klimathotet egentligen innebär. Det var t ex pga Sternrapporten, en rapport av ekonomen Stern till brittiska regeringen, som frågan flyttades upp och fick global genomslagskraft. Sternrapportens siffror var skrämmande höga och nu är klimatfrågan en jättefråga. Risken att INTE översätta i kronor och ören är att många ser denna fråga som en fråga endast för "miljötokar", "trädkramare", osv!

Nils: Mänskligheten har genom årtusenden utvecklats i harmoni med naturen och utan negativ klimatpåverkan. I takt med att inlandsisarna smälte flyttade människor t ex norrut i takt med att klimatet blev varmare där så att man kunde leva utan några större utsläpp. Men sedan lärde man sig tämja elden och andra energislag och slutade flytta då klimatets betingelser ändrades. I stället ökade alla typer av utsläpp (uppvärmning, plogning, charterresor, mm) och nu verkar många människor förvånade och upprörda över att detta inte verkar vara bra för miljön. Men fakta är att människor som bor på breddgrader med i stort sett arktiskt klimat och gigantiska infrastrukturlösningar per capita som Sverige och alla de länder som finns på nordliga breddgrader slukar enorma mängder energi för att inte frysa ihjäl och kunna överleva. T ex är den totala energiförbrukningen per capita är ungefär 6 gånger högre i Norrbotten än vad motsvarande siffra är för Skåne och den i sin tur är bortåt hundra gånger högre än vad den är per capita i Bangladesh. Naturligtvis är det få politiker som har kurage att ens snudda vid de svåra frågorna eftersom det vore politiskt självmord. Men det är också svårt att framstå som seriös då man talar om att t ex begränsa tomgångskörning till max en minut i tätort vilket för en svensk har marginell effekt på de totala utsläpp svensken gör. Men menar man allvar med att försöka rädda klimatet och miljön då borde man väl också driva frågor av strukturell natur, som t ex att långsiktigt (ca 100 år eller mer) förbjuda/reducera allt permanent boende norr om t ex Londons breddgrader. Eller vad anser ni som forskar om detta?
Per Krusell: Du har rätt i att det är dyrare---energimässigt, på ett antal sätt---att bo i Norrbotten än i Skåne. Om energin beskattas högt---vilket jag tycker vore ett bra sätt att lösa klimatproblematiken, om det går att enas om en sådan förstås---så innebär då detta att det blir mycket dyrare att bo i Norrbotten är i Skåne. Om någon ändå vill bo i Norrbotten tycker jag dock att de ska få göra det. Det är rimligt att låta folk välja vad de vill konsumera, av olika varor inklusive boende, men förstås bör de betala vad det kostar! Så jag tycker inte förbud är rimligt, nej!

Cecilia: Är de tekniska aspekterna av klimatförhandlingar av betydelse för den ekonomiska utvecklingen i t.ex. Afrika söder om Sahara i stort? Frågor om patentkostnader för miljöteknik, ersättningar för koldioxidsänkor etc. - hur värderar du deras betydelse i förhållande till annat som sänkta jordbrukstullar, bekämpning av korruption, utbildning?
Per Krusell: Jag tror inte att klimatrelaterad politik i u-länder kommer att lösa deras utvecklingsproblem. Då tror jag i stället, som du antyder, att det är viktigast att deras ekonomier/samhällen fungerar, och det kräver allt det du nämner: bättre utbildning och infrastruktur, mindre korruption, osv. Kostnaderna är tyvärr höga just i u-länderna, förstås, och detta kan komma att vara viktigt att handskas med för vissa länder som har höga risker för t ex översvämningar. Men utvecklingproblematiken är djupare, större, och mycket svårare, tyvärr!!!

Patrik: Hur påverkar produktionstoppen av konventionell olja klimatet och världsekonomin på sikt. Kommer detta kunna täckas med kol och gas och totalt haverera klimatet?
Per Krusell: Jag är lite osäker på vad du menar: om du menar att det kommer att utvinnas mindre och mindre olja ganska snart så innebär det inte så mycket i sig. Kol och naturgas, och andra, gröna energikällor, kommer användas mer i stället. Kol finns i mycket stora mängder och jag gissar att en hel del av kolet kommer att användas i högre utsträckning för energiproduktion. Förbränning av kol kan kräva mer teknikkontroll för kol är smutsigare men det finns reningstekniker. Men glöm inte bort att kol är ett fossilt bränsle och kolanvänding kommer därför inte lösa klimatfrågan alls.

Säfflefödd: Hur pass sannolikt är det att privata marknaden skall utveckla den teknik som behövs utan inblandning av politiker?
Per Krusell: Det är högst sannolikt att helt privata initiativ kommer att spela en stor roll. Det ser vi redan idag, och historiskt. Men den "kräver" att fossila bränslen blir dyrare, alternativt att den nya tekniken kan bli billigare. På sikt kommer dessa faktorer spela stor roll, tror i alla fall de flesta ekonomer.

MayBjörn: Med tanke på vad kära jord själv släppt ut från sitt inte under miljontals år har detta naturligtvis påverkat klimatet under årens lopp? Vad jag undrar är hur pass stor del av människans utsläpp genom framförallt oljebränning står för dessa miljontals år av olika utsläpp? Och kan den delen ändra den större delens påverkan? Genom bl.a. dikning stora skogsavverkningar kan vi då säga att mängden fritt vatten ökat? Alltså mer vatten är i omlopp under samma tid som tidigare. Hur påverkar det klimatet?
Per Krusell: Många frågor i en... och naturvetenskapliga. Så jag svarar så gott jag kan, som ekonom! Människans roll är på sätt och vis liten, men koldioxidbalansen är ganska skör, och även om det vi släpper ut är en liten mängd CO2 jämfört med den totala mängden i atmosfären så är den väldigt viktig för klimatet. När det gäller vatten är det svårt att påverka den totala mängden markant. Isen smälter, vilket ökar vattenståndet globalt. Dikningar skulle inte spela någon större roll vad jag kan se.

KN: Hur tror du att Kinas miljöarbete påverkas av deras framfart i ekonomin och hur de deltar i det internationella arbetet? vad är ett tänkbart scenario hur miljö och eknomi går hand i hand för Kina?
Per Krusell: Det är lite svårt att förutspå hur Kina kommer agera framöver. De är engagerade i frågan, och en hel del ekonomisk aktivitet som de svarar för inte bara värmer hela jorden utan släpper även ut partiklar som orsakar lokala miljöproblem---ungefär som smog. Min bild är att de kommer att försöka öka den allmänna levnadsstandarden och i denna ingår ett rimligt klimat att leva i för kineserna---som ju faktiskt är en stor andel av jordens befolkning. Men hur Kina kommer styras om 10-20 år är jättesvårt att förutspå och därför är det svårt att gissa om deras politik framöver.

leffe: Så du anser att det är bevisat utom all tvivel att det finns en av människan skapat global uppvärmning av klotet? Och att det inte ligger ekonomiska intressen bakom dessa synpunkter?
Per Krusell: Bra att du ställer frågan så rakt! Är det bevisat utom allt tvivel? Tvivel kan ju alltid finnas, även om jag själv inte känner tvivel över att människan spelat en viktig roll. Det finns osäkerhet angående huruvida vissa isolerade perioder av temperaturvariationer beror på människan eller naturliga variationer i klimatet, men i genomsnitt har vi spelat en viktig roll. Men en annan poäng är viktig här: ÄVEN om ett visst tvivel finns, eller skulle finnas, tycker jag att man måste vara försiktig. Du sätter (gissar jag) på dig bilbälte i alla fall delvis för den "försvinnande" lilla sannolikheten att du råkar ut för en olycka. Tycker du inte att jorden också behöver lite säkerhetstänkande, och ett bilbälte? Angående konspirationsteorier om "ekonomiska intressen" bakom debatt osv har jag svarat tidigare: det tror jag inte alls på.

Märtha: Anser du att klimatet är en säkerhetspolitisk fråga som bör diskuteras inom ramen för världens säkerhet? Om ja, varför?
Per Krusell: Bra fråga! Faktum är att det finns ett empiriskt samband mellan klimat och konflikter. Jag var på ett seminarium om Kina igår där jag lärde mig att i perioder av svår torka, och låg jordbruksproduktion, så har det i alla fall historiskt visat sig att det samtidigt uppstått allehanda uppror. En viktig fråga i Sternrapporten om klimathotet var för övrigt just detta: att skador pga av klimatförändringar (katastrofer) leder till konflikter inom länder och mellan länder. Jag tycker därför att klimathotet borde finnas med någonstans i diskussioner om internationell säkerhet. Blir det en enorm översvämning i Bangladesh t ex måste stora folkmängder kanske flyttas över gränserna, och det skulle säkert inte ske utan problem.

Kirderf: Klimatförändringarna inträder successivt under lång tid, kanske ett sekel. Under motsvarande förfluten tid har världesekonomin genomgått mycket stora spontana framgångar och anpassningar utan världsövergripande politiska styrmedel. Planekonomiska storskaliga lösningar har misslyckats och ratas. Varför dammas den typen av föråldrad storpolitik fram nu igen, med klimatet som motiv?
Per Krusell: Därför att detta är vad ekonomer är överens om INTE är någonting som marknaderna klarar av själva: det gäller en s k externalitet. Klimatproblematiken innebär att när man orsakar skada---t ex genom att värma upp sin bostad---så kostar det en ingenting. Det som kräver handling är att komma överens om att vi ska betala vad det kostar: vi ska betala priset på den resurs vi använder (som t ex olja) PLUS den miljöskada förbränningen orsakar. Detta har ekonomer förstått länge, åtminstone sedan början av 1900-talet.

Skeptikern: Hur mycket skulle vi bidra till för att få en klimatsmartare värld om vi stängde Sverige och flyttade söderut till ett behagligare klimat?
Per Krusell: Att stänga Sverige skulle inte lösa klimatfrågan! Vi är en sådan liten del av världen och dess förbrukning av fossila bränslen.

Per: Vad anser du om kritiken som bl a Björn Lomborg för fram, dvs att det finns världsproblem som är betydligt mer angelägna än global uppvärmning, och att vi borde koncentrera oss på dem eftersom vi kan göra mer nytta/kr där? Borde vi inte i första hand lägga pengar på att förhindra svält och sjukdomar vi redan kan bota?
Per Krusell: Lomberg har rätt i att ibland alla "världsförbättringar" man kan tänka sig så kanske klimathotet inte ska hamna allra överst---även om man kan diskutera frågan. Men poängen är: våra beräkningar av kostnader för klimatskador tyder på att stora vinster kan göras, samhällsekonomiskt, av att försöka begränsa dem. Varför ska man inte vidta åtgärder som ökar vår välfärd? Jag tycker det finns andra jätteviktiga frågor som också borde diskuteras mer---t ex hur Afrika ska kunna utvecklas och bli bättre för dem som bor där. Men det ena utesluter inte det andra. Lomberg är på sätt och vis oansvarig. Varför ska man vara EMOT någonting bra med argumentet att någonting annat också är bra? Logiken fungerar inte. Man ska givetvis vidta alla åtgärder som ökar vår välfärd.

M: Hur tror du vi bäst kan skapa ekonomiska incitament för en mer miljövänlig industri och produktutveckling?
Per Krusell: Som jag svarat tidigare sker det delvis av sig självt, då olja och andra bränslen blir dyrare och dyrare. Men givetvis kan vi subventionera också. Egentligen borde man diskutera globala subventioner för "grön teknik" också, tillsammans med utsläppsminskningar, även om subventioner kan bli missriktade. Ta exemplet med etanol som bränsle---är det uppenbart att det ska subventioneras? Hur "hittar man rätt" bland de projekt som anser sig berättigade till stöd?

Kirderf: Varför behövs subventioner och styrande avtal etc om vi säkert vet att energisnål teknik och annan omställning kommer att bli nödvändig? Varför inte lita på de frivilliga marknader som gett oss dagens välstånd?
Per Krusell: Det är en möjlighet. När de fossila bränslena blir dyrare kommer den alternativa tekniken. Men problemet är att vi måste begränsa utsläppen utöver detta: marknaden klarar inte att "internalisera" de kostnader som förbränning av CO2 innebär. Som jag skrivit tidigare: om man inte kan komma överens t ex om en CO2-skatt som är tillräckligt hög, eller utsläppsminskningar som är tillräckligt stora, så kan annan typ av politik behövas. En lägre kostnad för att använda t ex vindkraft skulle göra att fler går ifrån dyra fossila bränslen.

Per: Varför lägger vi pengar på att minska koldioxidutsläppet i Sverige ö h t när marginaleffekten av att göra det på andra ställen i världen är mycket större? Mig veterligen gör Sverige detta också, men t ex inhemska miljöbilspremier osv kvarstår. Är inte detta totalt slöseri med pengar? Argumentet att Sverige ska föregå med gott exempel känns lite naivt.
Per Krusell: Så här: när jag kör bil i Sverige är det ändå så att jag borde betala för den totala kostnaden min bensinförbrukning leder till. Utan höga skatter gör jag inte det---så även i Sverige måste vi beskatta förbrukning av fossila bränslen. Att släppa ut en viss mängd här eller där spelar ingen roll---den leder till samma globala effekt. Att vi är få är förstås sant, men alla är små, och det är därför vi behöver globala överenskommelser. Dvs har vi en skatt bara i Sverige kan vi inte lösa klimatfrågan. Jag tror i detta sammanhang att politiker, och väljare, ofta vill "gå först" med skatter för att få trovärdighet. Sen borde beskattningen bli lika i alla länder, vilket den förstås inte är. På samma sätt är det inte rimligt med lika subventioner för forskning kring "grön teknik" i olika länder.

Mattias Walla: Priset på olja beror på efterfrågan. Om vi använder mindre olja i väst blir den billigare och någon annan kommer ha råd att förbruka den. Tror du att all lättillgänglig olja kommer att förbrukas? Och gäller samma sak för kolen? Går det att på något sätt hindra en sådan förbrukning?
Per Krusell: Det är därför vi behöver globala överenskommelser: vi borde beskatta oljan överallt. Annars kommer som du säger andra göra av med den olja vi inte använder här. Detsamma gäller för kolet. Globala överenskommelser, alltså!

Cissi: Har du kännedom om några nya "paketlösningar" liknande utsläppsrätterna som diskuteras bland forskare och eller politiker? Finns det några kluriga förslag på liknande mekanismer eller handlar det mest om storleke på ersättningar och investeringar, tror du?
Per Krusell: Jag har tyvärr inte hört om några kluriga förslag som skulle tillfredsställa de viktiga parterna. Det handlar om kohandel mellan de stora länderna framför allt, och vi får nog vänta lite innan de hittar en väg framåt.

Frågis: Hej! Vad anser du om en årlig personlig koldioxidkvot som gäller för alla människor på jorden? Eftersom att de personliga utsläppen är så olika beroende på var man bor skulle en personknuten utsläppsmarknad kunna skapas vilket också skulle få socioekonomiska effekter. Tror du på detta?
Per Krusell: Jag tror inte på "tak" per person, eller per företag, utan att handel i sådana rätter tillåts. Och det verkar högst komplicerat. Skatter är så mycket enklare att administrera. Vi har dem redan.

Gustaf: Hej! Är det möjligt att skapa en global marknad för handel med utsläppsrätter? Är det önskvärt? Hur mycket kan det bidra till neddragningen av utsläpp?
Per Krusell: Det finns redan. Många tror på denna. Det skulle i princip fungera endast med en sådan om större begränsningar infördes. Priset på rätterna skulle stiga, osv. I praktiken är det ofta svårt att komma överens om vilka som ska "få" de rätter som ges, eller till vilket pris de ska säljas.

Kirderf: Du nämner försiktighetsprincipen som motiv för att tvinga världens ekonomier till mycket stora kostnader med klimatet som motiv. Kostnader som har uppskattats till 2-5 % av produktionen, dvs i samma storleksordning som den globala tillväxten. Och det råder enighet om att ekonomisk tillväxt har varit grunden för dagens goda sociala och hälsomässiga situation i västvärlden. Har man tillräckligt analyserat hur ett sådant enormt avbräck påverkar globalt välstånd och hälsa etc, både hos oss och i utvecklingsländerna?
Per Krusell: Våra egna beräkningar är, som jag hoppas du förstår, gäller NETTOn. Dvs det finns en kostnad av skatter, och en intäkt. Nettot innebär att en ganska hög skatt behövs! Det är INTE så att vi bara tittar på vad intäkten är: vi tar hänsyn till att skatter "skadar industrin", och ÄNDÅ skall skatter användas. Det är ren nationalekonomisk kalkyl.

Säfflefödd: Externaliteter kommer jag ihåg från natekonomin. Riktigt att sätta ett pris på dem. Varför inte börja lokalt? Betala vad det kostar att åka bil! Går inte hem politiskt! Allmänheten måste få större kunskaper!
Per Krusell: förhoppningsvis hjälper chatten! Och även globala möten som i Mexiko. Tidningar skriver, folk läser... jag är optimist.

Lisa: Hejhej, tror du att de kommer att lyckas på Mexikomötet med att skapa ett system för hur klimatbiståndet ska fördelas (en Grön fond)? Vilket vore bästa sättet att lösa detta, tycker du?
Per Krusell: Jag tror man diskuterar detta intesivt---en jätteviktig fråga. Många i-länder är redan överens om höga biståndssummor, men inte alla, och inte tillräckligt höga. Gröna Fonder och dylikt kommer nog bli viktigare och viktigare. Kanske vid nästa möte?

Lena: Vad anser du om resonemanget att väst har "exporterat" sina utsläpp genom att flytta produktion till Ostasien?
Per Krusell: Utsläpp kostar oavsett var de äger rum. Var världens produktion skall ske är delvis en ekonomisk fråga. Men om det sker "läckage" pga att vi har höga skatter här för fossila bränslen och man inte har det i fattiga länder innebär läckaget att våra skatter inte hjälper. Globala överenskommelser behövs!

Kirderf: Finns det inte en risk att klimatfrågan får internationella politiker, varav väldigt många tyvärr ej är valda demokratiskt (t.ex. diktaturers representanter i FN), ser en stor chans att få större inflytande på global politik och vardag än de är berättigade till?
Per Krusell: Självklart är det olyckligt närhelst representanter för länder inte är folkvalda, och så även i denna fråga!

Kirderf: Angående "försiktighetsprincipen": Teorier och framtidsanalyser stämmer aldrig helt. Om klimatteorierna skulle visa sig vara felaktiga, till mindre eller större del, har ni ekonomer då räknat på vad felaktig klimatpolitik då kommer att kosta i form av utebliven standardökning och därmed dålig hälsa och uteblivna ökade levnadsår i utvecklingsländer etc? Det låter mycket angeläget med den typen av riskanalys.
Per Krusell: Ja, vi har räknat på riskanalys! Vi tar hänsyn till den faktorn på ett tydligt sätt, faktiskt, och det är viktigt.

Joel: Varför hålla på och tjôta om koldioxid, när den i verkligheten redan gjort sitt som växthusgas för ganska så många ppm sedan? Koldioxidens inverkan på temperaturen är ju omvänt exponentiell!
Per Krusell: Koldioxiden är den näst viktigaste växthusgasen. Den är fortfarande viktig, och det är motiverat att begränsa/beskatta den.

Eric W, Hellström: Anser du att världens energibehov och tllgång på dricksvatten kan lösas utan tillgång på kärnkraft
Per Krusell: Jag är inte expert på kärnkraft. Den står för en betydande del av energiförsörjningen i en del (rika) länder men är inte så stor globalt. Jag skulle gissa att den inte är SÅ central, men jag säger inte att den inte bör användas!

dan johansson: En fråga gällande urban tillväxt. Tror du att state-of-the-art-solutions vad gäller teknik är bra för att få till utvecklingssprång i utvecklingsländer, eller tror du att ett rent sektorstöd är bättre för biståndet vad gäller klimatfrågor? Hur långt är det försvarbart att gå in med bästa möjliga teknik? Vilka alternativa strategier finns att tillgå? Vad tror du om effekten av Livsstilskampanjer, faktaupplysning, vägledande exempel osv
Per Krusell: Svåra frågor, och jag är inte expert här. Jag tror att många olika metoder bör prövas, inklusive dem du nämner.

Fenix: På tv (i bland annat uppdrag granskning) har man kunnat se att certifikat, skatter, subventioner och s.k. grön el har gjort att marknaden anpassat sig till att inte bli grönare men att ändå sluka skattebetalarnas pengar samtidigt som man kunnat ta ut högre priser. Varför, tror du, man med facit i hand inte har reagerat och tagit bort dessa trubbiga och missgynnande instrument?
Per Krusell: Skatter, alternativt utsläppstak och handel i rätter, HAR effekt om de används globalt och behövs! Ett stort tack för allas frågor och engagemang! Per

0 . Per sida:

Andra har läst

Mer från förstasidan

teliamalmo500
Foto:TT

 Tingsrätten: Dåligt omdöme. Slipper straff för porrklubb – döms för annat.

Stefan Löfven: "Oj!"

 Sverige har fått en ny statsminister. Så röstade riksdagen. 91  20 tweets  71 rekommendationer  0 rekommendationer

reinfeldt_144102
Foto:Magnus Hallgren

 Kom in sist – gick först. Reinfeldt tog sällan använd sidoingång till riksdagen. 6  3 tweets  3 rekommendationer  0 rekommendationer

 Bildspel: DN:s Roger Turesson har följt Stefan Löfven.

reinfeldt_500
Foto:TT

 För att skydda rikets säkerhet. Forslas bort med poliseskort. 291  49 tweets  241 rekommendationer  1 rekommendationer

 Utrikesminister Carl Bildt till DN. Det här hade jag kunnat göra annorlunda under perioden.

bildt_144102
Foto:Lotta Härdelin
malmo-500
Foto:Bildbyrån, AOP

 Efter historiska segern. ”Det här har inte hänt förut”, säger Malmös vd. 4  3 tweets  0 rekommendationer  1 rekommendationer

 Åge Hareide irriterad. ”Jag svarade bara på en fråga”, säger tränaren.

 Markus Rosenberg: ”Även snedträffarna verkar gå in nu.”

 Johan Esk: Förvandlingen är sensationell – Markus Rosenberg är i hysterisk form. 18  11 tweets  7 rekommendationer  0 rekommendationer

 Norr om Stockholm. Krock vållade trafikproblem på väg mot Arlanda.

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!

DN PÅ AGENDAN