Hej alla - välkommen! Tiina
Ingela: Jag och min man har 2 små barn, en 6 månaders och en 2åring. Min man o jag har olika sätt att se på vad som behövs göras hemma. Han vill ha allting på sin plats och han tycker att jag är en katastrof vad gäller hur man ska sköta ett hem. Jag kan leva i lite kaos men inte ha det smutsigt omkring mig. Nu är ju jag hemma och snart kommer min man att vara hemma så vi har ju tid att fixa lite hemma nu. Men hur ska det bli när vi båda jobbar? Hur ska vi lösa detta?
Tiina Bruno: Hej Ingela!
Börja med att prata med varandra om vad som är viktigt för er - dvs allt ifrån ordningen hemma till andra delar. Kanske göra ett "hjul" av de olika delarna av er tillvaro hemma? Förmodligen lägger du din tid på det du tycker är viktigast, vilket ur ditt perspektiv kanske inte är att gå och plocka undan. Diskutera hur ni båda vill prioritera när ni börjar jobba - i god tid. Lycka till!
Jacob: Hej Tiina! Jag är 19, är nyinflyttad till Sthlm, jobbar heltid. Jag har problem att prioritera i mitt liv, kombination av att jobba 8-5, träning, flickvän, vänner och strävan av att hinna vara ung. Jag vill uppleva saker, resa, utvecklas och pröva på nya saker. Det är typiska "ung" problem, men jag vet inte vart jag ska börja. Jag är nog upptagen med att få ihop vardagen med rutiner och nöjen. Hur ska jag börja? Vänl. Jacob
Tiina Bruno: Prova att fylla i "livshjulet" i gårdagens DN (finns också på webben) där du kan få en överblick över de delar du vill ha med i ditt liv just nu. Lägg in både nöjesdelar och jobb osv. Skriv utanför cirkeln upp 3 ex på hur du vill ha det för att känna dig "nöjd" med den delen i ditt liv - t ex "träna 2 ggr/veckan", "en lång + 2 kortare resor per år" osv. Börja med att stanna upp och se på ditt liv som helhet helt enkelt.
Karin: Hej, mitt första barn är lite över 1 år och är nu tillbaka på ett nytt jobb som chef jag fick under föräldraledigheten. Jobbet är mycket mer krävande än jag föreställde mig och jag har helt tappat orken både på arbetet och framförallt hemma vilket lett till konstant dåligt samvete, trötthet och ångest- funderar starkt på att byta jobb men det känns som ett nederlag... vad ska jag göra?
Tiina Bruno:
Hej Karin!
När man får barn är det inte ovanligt att det känns helt annorlunda när man kommer tillbaka till jobbet - du har ju fått ytterligare ett fokus i livet, ett fokus som behöver och kräver minst lika mycket av dig som ditt jobb. Det ger glädje men tar också mkt tid, energi och kraft. Därför är det extra viktigt att du också funderar över hur du ska fylla på med den energi du behöver. Fundera över vad du åstadkommer inte bara på jobbet utan också hemma och vad som gör att du ser det som ett "nederlag" att byta jobb. Kanske kan du gå ner till deltid i stället?
ML: Hej! Jag är 34 år, föräldraledig med barn 2. Har jobbat 7 år som konsult med något jag brinner för, de senaste 3 åren som gruppchef . Mitt jobb är min hobby, och i min yrkesroll gillar jag mig själv. Håller på att kvävas av mammarollen, längtar tillbaka till jobbet (min livlina och livslust). Jag ifrågasätter ofta min 15 år långa relation, jag känner mig mest bitter och missnöjd hemma. Vad är ditt bästa råd till mig? Hur hittar jag en lämplig livscoach? I Jönköping?
Tiina Bruno: Hej ML!
Om du vill hitta en coach i Jönköping - skicka mig ett mail till tiina@foraldrasmart.nu så ska jag se om jag kan leda dig vidare. T.
Karin: Hejsan! Jag fick barn för två år sedan, och har alltid varit en person med stort behov av egentid! Jag trodde att jag skulle behöver mindre egentid när jag fick barn, att det skulle "fixa till sig själv" som om hormonerna skulle förändra mig... Men jag har istället ett ÄNNU större behov av egentid nu! Och jag får inte ihop det. Hur ska jag tänka? Hur kan jag känna mig nöjd vad gäller min egentid utan att få dåligt samvete att jag bortprioriterar vår son? Tack!
Tiina Bruno: Hej Karin!
Såklart du har behov av egen tid - det har alla, men på olika sätt. För vissa räcker det med en stilla stund ensam i duschen, medan andra behöver ha inbokade kvällar på egen hand varje vecka. Fundera över hur du skulle vilja ha din "egen tid" om du fick bestämma och sen vad du behöver göra för att få det att fungera. Om du mår bättre av egen tid gör din son det också. :-) Lycka till!
Smulan: Hej! Jag tycker att jag har blivit bättre på att organisera och prioritera hemma sedan jag fick barn (har två tjejer på 6 och 8 år). Mitt problem är att det inte känns som att jag tar med det till jobbet - tvärtom. Jag kan komma på mig själv med att flyta bort i tanken, inte komma till skott, ha svårt med självdisciplinen. Om det inte är full fart och korta deadlines - då jobbar jag som en gnu och får saker gjorda. Men hur ska jag ta med mig det positiva drivet i mammalivet in i vardagsjobbet?
Tiina Bruno: Vad är det som gör dig bra på att organisera och prioritera hemma? Är det full fart och deadlines som sätter fart på dig även där? Kan du sätta egna deadlines på jobbet om du inte har några - för att få den fart du saknar? T.
Ensamstående: Hej! Min erfarenhet är arbetsgivare tittar väldigt snett på oss småbarnsföräldrar, till exempel när vi behöver flexa. Hur ska jag bemöta det? Jag känner mig hela tiden skyldig fast jag jobbar stenhårt...
Tiina Bruno:
Hej!
Visa på vad du som förälder ger tillbaka!
Sätt dig och skriv en lista på alla egenskaper och färdigheter du utvecklat i din roll som förälder och ta med listan till nästa utvecklingssamtal! Du har säkert blivit mer organiserad, flexibel, effektiv, tålmodig, kreativ, bättre på förhandling och konflikthantering osv... Ta en diskussion med din chef om vilka av alla dessa förmågor som kan vara till nytta i ditt jobb - koppla gärna direkt till den kompetens som behövs just på din arbetsplats. Och be sen om löneförhöjning! :-) (Mer inspiration och god argument kan du hitta i boken "Föräldrasmart") Lycka till!
Noel: Jag har levt i tron om att man ska söka balans i livet mellan sin partner, vänner, träning, jobb, nöjen etc. Men jag har insett att det handlar om vad man själv vill... Jag gjorde slut med flickvännen, och plötsligt blev jag lycklig. Hur mycket jag än älskade henne. Tror fler borde se över sina liv, och se om man är ihop för att man vill eller för att man tror man måste. Om man verkligen vill, så krävs ingen ansträngning för att nå balans. Om man kämpar med olika saker man vill göra, så sluta.
Tiina Bruno: Hej Noel!
Klokt tänkt, precis så är det - ibland håller vi fast vid saker som inte är viktiga för oss själva, utan för ngn annan. Det är vad du själv vill som ska in i ditt "livshjul". Du verkar ha hittat ditt sätt att prioritera. Lycka till i fortsättningen/T.
Ensam mamma: Jag har varit helt ensamstående förälder i 11 år utan någon större avlastning från vänner eller familj. Jag har läst föräldratips under dessa år för att försöka få tips i min föräldraroll men de verkar hela tiden vara anpassade för familjer med två vuxna. Tänker du alltid på två vuxna som kan dela på ansvaret när du ger tips? Det skiljer oceaner mellan oss som är ensamma och föräldrapar. Skulle du kunna skriva en bok för helt ensamstående föräldrar också? Jag skulle läsa den!
Tiina Bruno: Hej!
Min bok handlar har eg inget att göra med om man är ensamstående eller ej - den handlar om hur du som förälder utvecklas av ditt föräldraskap - och hur du drar nytta av det på jobbet. Ensamstående föräldrar har lika mycket insikter att hämta här som övriga. Du har garanterat blivit mer organiserad, tålmodig, uthållig, kreativ osv av din tid som förälder.
Hanna: Hur ska man våga släppa kontrollen över saker i livet? Jobbet, vänner, hemmet osv. Rädslan för kaos och allmänt vad som kan "hända" om jag inte har kontroll, är enorm. Kontrollbehovet tror jag påverkar mig negativt i form av höga krav och stress.
Tiina Bruno: Hej Hanna!
Det enda sättet att våga släppa kontroll är egentligen att börja prova... Det kan låta tufft men det är det enda sättet du kan upptäcka vad som händer - och troligtvis blir det inte så illa som du tror. Släpp lite i taget genom att fundera över vad som är viktigast att kontrollera - och varför. Fundera också över vem som skapar behovet av kontroll - är det du eller är det krav och förväntningar från omgivningen? Lycka till!
Isa: Min man och jag väntar barn och har hus i Sverige och utomlands. Utomlands har vi möjlighet att få hjälp med allt hushållsarbete. Det ger oss mer tid till vårt kommande barn. En amerikansk väninna i grannskapet vägrar låta sin dotter se att familjen har tjänstefolk. Jag vill att min son eller dotter ska få sunda värderingar. Alla människor är lika värda. Är det dåligt för min son eller dotter att se detta några månader om året?
Tiina Bruno:
Hej Isa!
Utgå från din egen familjs värderingar och prioriteringar - det är dessa du vill att ditt barn ska få, eller hur? Om det känns rätt för er blir det också rätt för ert barn. T.
Jessica: Hej! Jag är ensamstående tonårsmamma som känner att jag inte räcker till. Försöker att inte curla men tycker kraven på skjutsa, hämta, tjata, påminna, kolla osv är superjobbiga! Jag vårdar min träning och andra intressen men tanken på att tex bjuda hem vänner på middag eller den så väldigt nödvändiga storröjningen av källare & co - jag förstår inte hur jag ska ha tid och ork till det. Fast det både är roligt och himla skönt när det är gjort..
Tiina Bruno:
Fundera över vad som ger dig mest energi - är det middagen med vännerna eller storröjningen. Ngt annat? Börja med att försöka få till den ork du behöver. T.
eva61: Hej! Skild sedan 3 år. Tre vuxna barn med egna bra stabila liv. Jobbar som barnmorska och kan egentligen inte tänka mig något annat. Men vad finns kvar. Känner mig frustrerad trots "bra liv". Känner att jag är redo för nytt steg på flera plan men dagarna rullar på och vad ska jag göra?
Tiina Bruno: Hej Eva!
Sätt dig med någon som du har förtroende för och som känner dig väl och prata om vad du längtar efter. Du trivs med ditt jobb, men vad vill du göra med resten av din tid? Börja drömma om det och gör sedan dina drömmar alltmer konkreta genom att fundera över vad du behöver göra för att förverkliga dem - och när. Lycka till!
Mina: Hej Jag är 29 år och har fast arbete som projektledare, sambo och vänner. Jag går konstant runt och misstrivs. Från utsidan ser det nog ut att vara utan orsak. Jag har själv svårt att definiera vad problemet är. Stress på arbetet är en faktor men obehaget drabbar mig även i lugna perioder. Jag misstris även i boendesituationen, (trafikbuller). Behöver jag ändra på arbete och bostad? Jag är rädd att jag komma känna samma sak på annat arbete/bostad?
Tiina Bruno: Hej Mina!
Vad behöver du för att må bra? Vad vill du uppleva "en riktigt bra dag"? Vad är viktigast för dig? Kanske gör du saker du inte vill. Fundera över tillfällen då du har trivts och vad de innehöll. Fråga dig sen om dessa saker finns i din nuvarande situation el ej och börja leta efter det goda i allt du gör. Dvs börja i andra änden - med att definiera vad du behöver och längtar efter, inte vad som är fel idag - kanske upptäcker du då saker du inte tänkt på tidigare, som hjälper dig vidare i dina val och prioriteringar. /T.
Sara: Hej Karin. Under föräldraledigheten blev jag av med mitt jobb som tidigare varit en mycket stor del av min identitet. Nu lyckas jag inte få ett nytt jobb och jag är mycket orolig över hur ekonomin ska fungera för oss framöver. Jag känner att jag behöver vara mer aktiv i mitt jobbsökande och besöka arbetsplatser, men jag har ingen att lämna mitt barn till. Har du något råd till mig?
Tiina Bruno:
Hej Sara!
Du skriver att du behöver hjälp med ditt barn för att söka jobb aktivt. Kan du be ngn om hjälp? Den fråga jag vill skicka dig handlar om att sätta dig ner och fundera över din "identitet", eftersom du känner att den har mkt att göra med ditt jobb. Vem har du blivit sedan du blev förälder? Hur har du utvecklats? Vilka föräldraförmågor kan vara attraktiva att lyfta fram mot en arbetsgivare? Flexibilitet, effektivitet, prioriteringsförmåga, delegering, kreativitet, att se andras behov, nya perspektiv...är några ex på förmågor många föräldrar utvecklar. Lyft fram den kompetensutveckling föräldraskapet inneburit när du ska ut och söka nya jobb - lycka till! /Tiina
Snövit: Ensamstående mamma med bra nätverk, men ändå är det svårt att få tiden och orken att räcka. När dottern är hos sin pappa är det tusen saker som ska hinnas med, även om jag sänkt ambitionsnivån. Hur hinna träna? Visst kan jag klämma in det någonstans, men det känns så motbjudande att varje vaken timme blir schemalagd. Och träna hemma i vardagsrummet har jag provat, men det är så himla trist så det håller inte i längden. Hade jag inte varit ensamstående så hade det här inte varit ett problem.
Tiina Bruno: Hej Snövit!
Om du har ett bra nätverk - kan du be om hjälp när du känner för att träna - dvs så det inte alltid blir "schemalagt" utan även spontant ibland? T.
moderator: Tack, Tiina Bruno som svarat på läsarnas frågor här i chatten idag. Vi avslutar nu chatten för den här gången.
Tiina Bruno: Tack för alla frågor - det var kul att chatta med er.
Vill du veta mer om hur man blir "föräldrasmart" eller ha kontakt med mig, se min hemsida www.foraldrasmart.nu .
Ha en bra dag!
Tiina