Hur går det för Sverige?

Publicerad 2011-03-01 20:38

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Hur går det egentligen för svensk ekonomi? Chatt med Konjunkturinstitutets generaldirektör Mats Dillén.

Hur går det egentligen för svensk ekonomi? Chatt med Konjunkturinstitutets generaldirektör Mats Dillén.

moderator: Nu börjar chatten. Välkomna!

svart tass: om det nu går så bra för sverige, kan vi förvänta oss enorma satsningar inom skolan och omsorg och att några hål på vägar ska lagas under sommaren? sänkt pensionsålder? högre barnbidrag? eller åtminstone efterräter i skolornas matsalar?
Mats Dillén: Hej Svart Tass, vi bedömer att det finns ett visst sk reforutrymmer (ca 25 miljarder kronor). En del av dessa pengar kan ju användas till vägar och förbättringar inom skolan. Men några enorma satsningar tror jag inte det finns utrymme för om vi ska hålla de offentliga finanserna i ett gott skick.

Mange: När handel sker och pengar omsätts växer ju ekonomin. Men hur kan det vara så att en nations ekonomi växer när pengar byter ägare? Vidare, vad innebär det i praktiken att en ekonomi växer?
Mats Dillén:

Hej Mange, ekonomin växer inte därför att pengar byter ägare. I grunden är det två skäl till tillväxt. Det första är att vi arbetar fler timmar. Det andra är att vi hela tiden ökar vår effektivitet, dvs vi producerat mer varor och tjänster per timme. Detta tar sig i uttryck i att pengarna snurrar snabbare.

bellis: Vore det inte ekonomiskt försvarbart att sätta igång och bygga bostäder och förbättra vården i Sverige när det går så bra för pengarna gör väl ingen nytta om de inte används?
Mats Dillén: Hej Bellis, att bygga fler bostäder tycker jag är en bra idé. De höga bostadspriserna i stora delar av landet och särskilt i storstäderna tror jag kan leda till en inbromsning av tillväxten. Det blir helt enkelt för dyrt att flytta till de delar av landet där tillväxten är som starkast./hälsningar Mats

Olof: Hur kommer det sig att ekonomin går så pass bra och arbetslösheten fortfarande ligger över 8%? Varför medförde finanskrisen så mycket arbetslöshet i Sverige, när till exempel Tyskland, Polen, Österrike och Holland hade lägre arbetslöshet efter finanskrisen och arbetslösheten i till exempel Norge och Frankrike inte verkar ha påverkats (åren 2006-2009, enl. Eurostat)? Har Sverige en politik som leder till arbetslöshet?
Mats Dillén: Hej Olof, bra fråga! I jämförelse med många andra länder föll produktionen mer i Sverige, vilket påverkade arbetsmarknaden negativt. Nu har arbetsmarknaden sedan drygt ett år tillbaka vänt uppåt. Det är bra. Men arbetslösheten är fortfarande alldeles för hög. Det är därför vi inte vill beskriva läget som "en högkonjunktur" trots dagens starka tillväxsiffra.

Erik A:son: Hur skulle vår ekonomi ha sett ut i dag om det blivit ett JA i euroomröstningen?
Mats Dillén: Hej Erik, svårt att veta. Men vi kan snegla på Finland som ju är med i EMU. Där föll BNP ännu kraftigare än i Sverige underr finanskrisen. Eftersom den svenska och finska industristrukturen är ganska lika kan det möjligen indikera att den svenska produktionen skulle ha minskat mer om vi hade varit med i EMU. Skälet till detta är att kronan försvagades ganska kraftig mot euron under krisen.

Lasse: Kommer den starka BNP tillväxten att ge ökade räntor på kort sikt.
Mats Dillén: Hej Lasse, ja, den starka BNP-tillväxten under 2010 och de tecken vi har på en fortsatt stark utveckling innebär att räntorna kommer att fortsätta att höjas under våren för att inte ekonomin ska bli överhettad längre fram. Hälsn. Mats

Hampus: Jag förstår att Sveriges BNP har ökat, fast hur förhåller sig detta till den Svenska stadsskulden? Inte endast stadsskuldens procent av BNP utan också hur stadsskulden förhåller sig mot andra länder, har Sverige en större minskning av stadsskulden än andra länder?
Mats Dillén: Hej Hampus, Sveriges statsskuld är låg i ett internationellt perspektiv. Framöver kommer BNP att fortsätta att öka samtidigt som de offentliga finanserna går mot överskott. Detta sammantaget innebär att statskulden (både i miljarder och procent av BNP) kommer att minska ytterligare. Hälsn. Mats

Erik: Har alla svenskar lika stor anledning att glädjas över den höga tillväxten?
Mats Dillén: Hej Erik, man ska komma ihåg att BNP-tillväxten beskiver den sammanlagda utvecklingen av ekonomin. Det betyder förstås inte att det går bra för alla. Exempelvis har långtidsarbetslösheten stigit under krisen, vilket innebär att enskilda individer har drabbats mycket hårt./Mats

Karin R: Hur känslig är den svenska konjunkturen för oroligheterna i a) Nordafrika, b) arabvärlden i stort? Följdfråga: kan en konjunkturavmattning pga ovanstående leda till att Riksbankens räntebana förändras, dvs räntehöjningar framöver delvis uteblir?
Mats Dillén: Hej Karin, om oroligheterna sprider sig i arabvärlden så kan detta leda till en kraftig uppgång i oljepriset. En sådan utveckling är besvärlig för Riksbanken eftersom stigande oljepriser leder till högre inflation samtidigt som stigande oljepriser ger svagare ekonomisk utveckling (exempelvis kommer bensinpriset att öka kraftigt).Ökad oro i vår omvärld kan också leda till att företag och hushåll blir mer försiktiga vilket också kan dämpa tillväxten, Hälsningar Mats

Tomas Kronzell: Vad anser du är de främsta anledningarna till att Sveriges ekonomi har återhämtat sig pass bra efter finanskrisen relativt andra länder?
Mats Dillén: Hej Tomas, jag dristar mig till att ge tre förklaringar.
1) Svensk BNP föll mer 2009 än i de flesta länder, därför blev rekylen 2010 krafigare. Att Sverige svänger mer beror på att vår produktion är mer konjunkturkänslig (bl.a. producerar vi mycket investeringsvaror).
2) Vi har ett högt sparande i Sverige. Sparandet i den offentliga sektorn var högt innan vi gick in i krisen. Även hushållen hade goda ekonomiska marginaler. Dessutom har huspriserna inte fallit som i många andra länder.
3) Sannolika har vi också varit hjälpta av att kronan försvagades kraftigt under finanskrisen. /Bästa hälsningar Mats

E: Tidigare användes rotavdraget som tillfällig stimulansåtgärd under lågkonjunktur. Nu har vi sedan några år ett rotavdrag och till det även ett rutavdrag, men trots att hjulen snurrar för fullt har det dock inte kommit några tecken från statsmakterna om att rot och rut skulle ha gjort sitt för den här gången. Kan det verkligen i längden vara ekonomiskt sunt att elda under hela branscher med skattesubventioner i högkonjunktur?
Mats Dillén: Hej E, poängen med Rut är att underlätta för personer med svag anknytning till arbetsmarknaden att få jobb och att minska svartjobben i sektorn. Det är motiv som håller i såväl låg- som högkonjunktur.
När det gäller Rot-avdraget så tycker jag att det är en berättigad fråga om avdraget ska behållas under goda tider./MVH Mats

Anders Olsson: Hej. Hur länge tror du att vi kan fortsätta att predika tillväxt innan vi inser att vi bara sitter i ett råtthjul som inte tillför något verkligt, utan bara tär mer på miljön i världen?
Mats Dillén: Hej Anders, det är viktigt att vi utformar vårt skattesysten så att miljöförstöring kostar. Tvingar vi de som skadar vår miljö att betala för sig så tror jag att vi kan bryta sambandet mellan tillväxt och miljöförstörningar. Den svenska koldioxidskatten har exempelvis bidragit till att vi har brutiit sambandet mellan koldioxidutsläpp och tillväxt i Sverige. /Hälsningar Mats

moderator: Nu stänger chatten. Tack alla som medverkat!

Martin: Kommer inte den snabba ökningen av reporäntan ge en extrem uppstannande effekt på tillväxten. För anledningen varför vi haft en sådan kraftig tillväxt är väl framförallt för att räntorna har varit så låga?
Mats Dillén: Hej Martin, det är sant att en av anledningarna till att vi nu har en stark tillväxt är de låga räntorna. Räntorna behöver successivt höjas framöver för att tillväxten inte ska bli för hög och leda till en överhettning i ekonomin. Jag tror att de flesta hushåll har insett att räntorna kommer att stiga. Därför kommer konsumtionstillväxten kunna fortsätta att utvecklas i god takt, bl.a. genom att hushållen minskar något på sitt höga sparande. hälsn. Mats

Tipsa via e-post
(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Mer från förstasidan

Vägde bara 20 kilo. Argentinsk flicka räddad från garage efter nio år.

godis500
Foto:TT

Ikea exporterar även godisvanor. Kan ge ökad export av svenskt godis. 150  8 tweets  142 rekommendationer  0 rekommendationer

Hur ofta äter du lösgodis?