dary: Ska jag fortsätta med rörlig ränta?
Marie Giertz: Hej Dary,
Även om Riksbanken inte har aviserat fortsatta räntesänkningar tror jag ändå att det ekonomiska läget gör att det finns utrymme för Riksbanken att sänka räntan ytterligare. Det skulle tala för att det är fortsatt bra att ligga kvar på rörlig ränta. Men osäkerheten är stor och det finns en risk för att trenden med stigande marginaler mellan reporäntan och den rörliga bostadlåneräntan fortsätter, vilket gör det svårbedömt hur mycket av Riksbankssänkningarna som når hela vägen. Många av de bunda räntorna är fördelaktiga då de redan har prisat in sämre konjunktur och låga räntor. Det är därför räntan på några av dem ligger lägre än tremåndadersräntan.

Manne Månegren: Hur kommer det sig att ni banker höjt er marginaler så extremt mycket på sistone för bolån? Att den rörliga räntan ligger mer än 2% över stibor gör att det nästan känns som det är något slags oligopol på bolånemarknaden. Alla vet att det är ökade kapitaliseringskrav på bankerna, men alla vet också att sanningen om varför marginalen blivit så hög knappast ligger där i. Så var är din förklaring? Och kommer det att bli nån bättring?
Marie Giertz:

Hej Manne,
Det finns flera förklaringar till varför marginalerna har ökat. Dels har det med en generellt ökad osäkerhet i banksystemet (dock inte i närheten av det vi såg 2008) i samband med den tilltagande eurokrisen. Det i sig gör att upplåningskostnaderna för alla banker ökar. Dels har det att göra med ökade kapitalkrav. Enkelt kan man uttrycka det som att banker tidigare tagit för lite betalt för den risk man tar i samband med utlåning. För att justera för detta krävs att bankerna lånar upp på längre löptider än tidigare, vilket också är dyrare. Då eurokrisen fortfarande inte är löst kommer osäkerheten att bestå jämte fortsatt ökade regleringar, vilket inte talar för att vi kommer att få se minskade marginaler i närtid. Sannolikt är detta något som Riksbanken grubblar rätt mycket på idag. Riksbanken skulle till exempel kunna vidta åtgärder för att minska bankernas finansieringskostnader. Sedan kan man säkert ställa sig frågan hur avkastningskrav på alla typer av verksamheter egentligen ska se ut om vi väntas fortsätta att leva i en låg tillväxt- och inflationsmiljö.

Beata: Hej, vi har köpt lägenhet nu och fått ett erbjudande på samtliga räntor som innebär upplåningsränta +0,8%. Det gör ju att t ex 2-åriga räntan hamnar runt 3%, är det ändå läge att binda lånet till 3-månaders räntan, trots att den ligger 0,9% högre? Vilken uppdelning kan vara lämplig? Tack!
Marie Giertz:

Hej Beata,
Jag tycker det låter som du har fått ett mycket bra erbjudande. Även om jag tror på fortsatta räntesänkningar så skulle jag ändå råda dig att binda en del av dina bolåneräntor då osäkerheten ändå är stor. Historiskt har det nästan alltid lönat sig att ligga rörligt men det mot bakgrund av en trendmässig nedgång i räntorna sedan början av 90-talet. Idag är räntorna på historiskt låga nivåer så även om vi kan räkna med något lägre korta räntor så är det inte alls säkert att de bunda räntorna faller, snarare tvärtom.

ME: Hej Marie, vad trevligt att en ekonom från Länsförsäkringar tar plats i spalterna. Det brukar ju annars bara vara de andra stora bankerna som får synas. Nu till min fråga; Jag har ett relatvit kraftigt bolån för ett sommarställe i Stockholms skärgård. Detta är inte en fastighet som jag är i stort behov av men den har ett känslomässigt värde samt ett investeringsvärde. Men är kanske framtiden för turbulent för att exponera sig för "onödiga" bolåneräntor?
Marie Giertz:

Hej,
Tack! Trevligt att få vara med. Oj, det var inte en lätt fråga att besvara. Å ena sidan kommer vi sannolikt att leva i en låg tillväxt- och inflationsmiljö under ganska lång tid, vilket borde innebära fortsatt låga räntor. Det talar för att räntekostnaderna inte behöver stiga dramatiskt även om räntorna idag är på rekordlåga nivåer (statsräntorna). Osäkerheten rör de höga skuldbergen som byggts upp både i USA och i Europa, inklusive Sverige. Nu har Sverige ett gott kreditbetyg på grund av våra goda statsfinanser men vår totata skuldbörda är relativt stor. Det är således viktigt att vi kan hantera dessa och att svenska staten fortsätter ha ett gott kreditbetyg. Klarar vi det behöver vi inte vara lika oroade över dramatiskt stigande räntekostnader. För din egen del är det naturligtvis viktigt att veta hur mycket av en ränteuppgång du klarar av.

Poppis: Tror du att de 2-åriga boräntorna kommer att sänkas?
Marie Giertz: Hej,
Den 2-åriga boräntan styrs i mångt och mycket av den 2-åriga statsobligationsräntan och den har redan fallit väldigt mycket. Det är också därför dessa boräntor har varit lägre än den rörliga bolåneräntan som styrs mer av Riksbankens reporänta. Med andra ord finns det inte samma utrymme för 2-årsräntan att sänkas. Det är snarare tre-månadersräntan som väntas gå ner.

Daniel: Varför väljer Riksbanken att sänka räntan, om ingen säger sig vilja följa räntesänkningen?
Marie Giertz:

Hej Daniel,

Även om den inte får samma effekt som tidigare så får den effekt. Om sänkningarna kommer att vara helt verkningslösa så kommer Riksbanken sannolikt att utvärdera detta och i ett sådant fall fundera över alternativa åtgärder. Det är viktigt att den så kallade transmissionsmekanismen fungerar, d v s att Riksbankens agerande i slutändan påverkar ekonomin och inflationen.

gusten Gran: Varför talar aldrig bankerna om att pruta på bolånen? Det är ju där den stora pengen finns att hämta. Pruta 0,5% ger 10 000 kr per år för snittsvensken. Binda eller inte binda är bara att leda vilse.
Marie Giertz: Hej,
Jag tycker du har helt rätt i att du måste prata med olika banker om din speciella situation och se vad du kan få för ränta på dina lån. I media tycker jag man lyfter fram detta tämligen ofta. Det hindrar dock inte att diskutera på vilka löptider man skall binda sina lån. För många är det en trygghet att binda sina lån och i dessa tider kan det till och med finnas ett ekonomiskt skäl då vi aldrig tidigare skådat så låga statsräntor som idag. Nackdelen med bundna lån är att du inte kan förtidslösa lånen utan en extra kostnad.

Elena: Hur påverkas sparränta av detta? Jag menar om man har pengar på vanlig sparrkonto. Är det bra att spara med bunden tid, dvs. 1 - 3 år bunden. Det brukar vara bättre ränta. Hur är prognosen?
Marie Giertz:

Hej Elena,
Eftersom jag räknar med att Riksbanken kommer att sänka räntan vid fler tillfällen framöver tycker jag absolut att det är ett bra förslag att binda sparräntan på ett år.

Nils: Hej! Jag har ett val att välja tillträde till min nyproduktion i antingen januari/februari eller maj/juni. Om jag väljer den senare, är det sannolikt att bolåneräntan ligger lägre eller högre då enligt er prognos?
Marie Giertz: Hej,
Jag tror den ligger lägre men prognoser är alltid osäkra.

Fredrik: Hej! Vad tror du händer med bolåneräntorna om eurosamarbetet upplöses totalt? Kan man anta att många av de svenska bankerna kommer att hamna i rejäla blåsväder då och att räntan skenar uppåt till vansinniga nivåer? Mvh Fredrik
Marie Giertz: Hej Fredrik,
För det första tror jag inte att eurosamarbetet upplöses helt. Men om det sker kommer det att vara mycket stökigt på de finansiella marknaderna. Osäkerheten hur man ska värdera alla utestående statsobligationspapper utgivna av nationella stater men i euro kommer att vara hög. Därtill kommer alla andra frågetecken. Det blir sannolikt ökad osäkerhet i det globala finansiella systemet och då drabbas även Sverige och svenska banker, vilket naturligtvis kan innbära rejält stigande räntor. Huruvida våra svenska statsobligationer stiger eller inte är mer osäkert. Små öppna ekonomier som den svenska brukar ofta gå lite sämre i tider av ökad global finansiell oro. Men i dagens finansmarknadsoro har Sverige snarare betraktas som en "safe haven" på grund av våra relativt goda statsfinanser och starka kreditbetyg.

Benjamin: Hej, jag har en bostadsrätt med 3 månaders rörlig lån, jag har ca 640 000 kr lån så jag har utrymme även om räntan skulle höjas, kommer länsförsäkringar sänka sin rörliga ränta nu när riskbanken har sänkt reporäntan? Eller väntar de på ytterligare reposänkningar eftersom bankerna nu behöver mer kapital i och med eurokrisen?
Marie Giertz:

Hej Benjamin,
Jag önskar jag kunde svara på din fråga men jag sitter inte med i bankens räntesättningskommitté. Jag tror att bankerna kommer att sänka något, inklusive vår egen, men kanske inte fullt ut 25 räntepunkter på grund av just de skäl som du själv tog upp. Jag tror dock att Riksbanken kommer att sänka räntan mer under våren, vilket sannolikt kommer att få ner även de rörliga bolåneräntorna. T ex anser jag att Riksbankens tillväxtprognos fortfarande ligger för högt för nästa år. Tyvärr blir nog tillväxten rejält mycket svagare trots ett bra utgångsläge. Det ger utrymmer för fler sänkningar.

Richard: Hej Marie, Vi är två relativt nyanställda som precis köpt en lägenhet i Solna, Stockholm, för ca 2 mkr. Handpenning är betald och vi ska lägga upp lånet om ett par dagar. Vi har funderat på att börja med att ha en stor del av lånet rörligt, men samtidigt känns det som man, när räntorna väl börjar stiga (för det gör de väl så småningom?), binder lånet ofördelaktigt då. Finns det en poäng i att blanda bundet med rörligt eller ska vi vänta helt med att binda upp något? Tack för hjälpen!
Marie Giertz: Hej,
Det verkar som ni har resonerat vettigt. Även om jag tror på lägre rörliga räntor framöver på grund av fler räntesänkningar från Riksbanken är det inte lika säkert att de bunda räntorna ligger kvar på samma nivå eller sjunker. De långa marknadsräntorna (statsräntorna) som ligger till grund för de bundna räntorna är idag på historiskt låga nivåer. De kan förstås gå ner ytterligare men det finns inte mycket kvar. Snarare bör man nog räkna med stigande långa statsräntor. Marginalerna kan dock på sikt sannolikt pressas ihop något men på kort sikt är det svårt att se detta när kapitalkraven fortsätter att vara höga samtidigt som finansieringen på den internationella kapitalmarknaden sannolikt fortsätter att vara dyrare än tidigare. Jag tycker ni kan överväga att binda en del av ert lån. Det är alltid skönt med någon form av trygghet.

Stefan: Kommer bankerna att sänka sparräntan nu i bundna sparformer, t ex 3-månaders? Dvs, följer bankernas sparräntor Riksbankens ränta exakt?
Marie Giertz: Hej Stefan,
Jag kan inte exakt hur bankerna, inklusive vår egen, sätter sina räntor. Men generellt följer bankerna marknadsräntorna (bland annat Riksbanken och statsobligationsräntorna) varför sannolikt tremåndadersräntan kan komma att sänkas något i samband med sänkt reporänta. Eftersom jag dessutom räknar med fler reporäntesänkningar kan det därför vara av intresse att placera sina pengar i ett fasträntekonto på lite längre sikt än tre månader, t ex ett år.

erik: hur ser ut ränta om 2 år ?
Marie Giertz: Hej,
Prognoser är alltid mycket osäkra och ju längre fram i tiden vi försöker sia desto osäkrare blir förstås prognosen. Jag räknar med att Riksbanken sänker reporäntan ner till en procent under nästa år. Vad som sker därefter beror på hur läget i världsekonomin ser ut. Det finns just nu en ganska stor sannolikhet för att vi kommer att få leva med mycket låga räntor under en ganska lång tid då vi sannolikt kommer att leva i en miljö där västvärldens ekonomier ska dra ner på sina skulder, vilket allt annat lika dämpar tillväxten. Hur boräntorna kommer att se ut är än mer osäkert. Ökad osäkerhet på de finansiella marknaderna i kombination med fortsatt ökade regleringar kan innebära fortsatt vidgade bolånemarginaler. Om vi ser en stabilisering på marknaderna kan dock det motsatta gälla. Däremot tror jag inte vi kommer tillbaka till samma låga marginaler som vi såg för några år sedan.