Det är nu dags att ta ytterligare steg mot en skola där alla blir sedda och alla kan utvecklas så långt det går. Regeringen har i dag fattat beslut om att under de kommande tre åren genomföra den största enskilda satsningen på jämställdhet i skolan någonsin.
Enligt vår mening har debatten om jämställdhet i skolan ofta spårat ur. Den har handlat om att det är ett stort misslyckande om inte alla utbildningar fylls exakt 50-50 mellan flickor och pojkar.
Jämställdhet för oss är något annat. Alla ska ges samma möjligheter oavsett kön. Skolan kan inte lösa alla samhällets problem, men ambitionen måste ändå vara att alla elever ska kunna utvecklas så långt som möjligt, utan att hämmas av könsroller.
Ett påtagligt problem är att svensk skola har störst problem i världen med grovt och kränkande språkbruk. Det är ett jämställdhetsproblem och en utmaning för skolväsendet. Hur ska vi kunna locka våra mest begåvade ungdomar till läraryrket om risken är stor att få grova könsord kastade efter sig i korridoren?
Vuxenvärlden måste våga säga ifrån. Vi skapar inte Europas bästa skola med världens stökigaste klassrum. Skolan ska vara en trygg arbetsplats, fri från våld, hot och trakasserier.
En annan utmaning är att bryta den antipluggkultur som skapats bland svenska pojkar. Det anses inte vara häftigt att klara proven och få bra betyg, någonting som märks i utbildningsresultaten. Flickorna har högre snittbetyg och fler läser vidare på högskolan.
Internationellt sett följer utbildningsresultaten ett tydligt könsmönster: flickor är bra på att läsa, pojkar är bra på att räkna. För några veckor sedan hade den ansedda brittiska tidskriften the Economist ett temanummer om utbildning och kön. Sverige framhölls som ett föregångsland, eftersom det nästan är jämnt mellan könen i matematik.
Vid en närmare granskning av tidskriftens undersökning framträder dock en annan bild. Av fyrtio jämförda länder hamnar Sverige först på 17:e plats i matematikresultat. Skälet till att svenska flickor och pojkar presterar på samma nivå i matematik är i grunden att svenska pojkar underpresterar kraftigt - inte att de svenska flickorna är ovanligt duktiga.
Jämlika resultat är bra, men målet kan inte vara att alla ska lära sig lika lite. Tvärtom måste vi lyfta flickornas resultat i matematik till samma höga nivå som pojkarna en gång hade. Och vi måste få pojkarna att över huvud taget prestera bättre i skolan.
Det behövs också fler män i skolan, alltså manliga lärare som kan verka som föredömen för pojkarna.
För att komma till rätta med problemen krävs en lång rad åtgärder. Regeringen inleder därför den största enskilda satsningen någonsin på jämställdhet i skolan. Totalt anslår vi 110 miljoner kronor under tre år.
En stor del av pengarna ska gå till fortbildningsinsatser för lärarna. Redan 2006 presenterade regeringen Lärarlyftet, den största lärarfortbildningssatsning-en någonsin. Med den nya satsningen ska lärarna också få fortbildning för att motverka traditionella könsroller. En särskild satsning görs för att motverka och bekämpa hedersvåld och förtryck. Sex- och samlevnadsundervisningen ska stärkas.
Regeringen kommer att tillsätta en ny kunskapsdelegation för jämställdhet i skolan. Delegationen ska analysera problemen och komma med förslag på lösningar och vidare studier. För att motverka den ökande psykiska ohälsan bland eleverna ska Myndigheten för skolutveckling få i uppdrag att stödja skolhälsovården.
Högskoleverket ska få i uppdrag att granska och motverka snedrekryteringen till lärarutbildningen. Det är en del av den stora omläggningen av lärarutbildningen som regeringen redan har aviserat, där bland annat tydligare ingångar mot olika typer av lärarroller, till exempel förskollärare, skapas.
Steg för steg skapar alliansregeringen en skola där varje barns potential tas till vara.