198 skolchefer i Sverige har kommit fram till att dagens läraravtal har sina rötter i en annan tid (DN Debatt 15/3). Jag håller med! Vi lärare tjänar omodernt lite i förhållande till utbildning, kompetens och ansvar. Våra löner borde ligga tio tusen högre i månaden, och vi borde dessutom ha rätten att själva disponera mer av vår arbetstid.

En modern skola behöver lärare som har tid att planera, inspirera och efterarbeta. Moderna elever behöver lärare som har tillräckligt med tid för planering, samordning, efterarbete, bedömning och utvärdering. Moderna elever behöver lärare som har tid för rättssäkerhet, som har tillräckligt med tid för varje elev så att inget betyg blir satt på lösa grunder. Detta borde alla svenska skolchefer jobba för.

198 skolchefer i Sverige tycker att ”undervisningstiden ska vara skolans viktigaste resurs”, men de nämner inget om kvalitet i den undervisningen. Om en lärare ska undervisa och ansvara för än fler klasser, klasser som ofta består av trettio eller fler elever, och få mindre tid till planering, efterarbete, samordning, bedömning och utvärdering, kommer kvaliteten att sänkas. Man behöver inte vara speciellt begåvad för att begripa en sådan enkel ekvation.

198 skolchefer i Sverige skriver också: ”Förutsättningen för att lyckas med att genomföra de reformer som statsmakterna beslutat om och som syftar till att höja kvaliteten i skolan bygger på att skolan måste bli mer flexibel i användningen av sina resurser.” Vad 198 skolchefer inte tycks ha satt sig in i är att inbyggda i de kommande reformerna är även en större styrning av kursers innehåll och kursers bedömningskriterier. Detta kommer att kräva mer tid till planering, efterarbete, samordning, bedömning och utvärdering för varje enskild lärare. Hur kan 198 skolchefer ha missat detta?

Uno Wivast
gymnasielärare i Malmö