DN Debatt

”6 500 nya utbildningsplatser redan i år ska stärka Sverige”

Magdalena Andersson (S), Per Bolund (MP) och Ulla Andersson (V).
Magdalena Andersson (S), Per Bolund (MP) och Ulla Andersson (V). Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet, Henrik Montgomery / TT, Per Larsson/TT

Presenteras i dag. Sverige ska konkurrera med kunskap, inte med låglönejobb. I vårbudgeten satsar vi på 6.500 nya utbildningsplatser för att möta arbetsmarknadens behov. Jobben, skolan, klimatet och välfärden är de stora framtidsutmaningarna, skriver Magdalena Andersson (S), Per Bolund (MP) och Ulla Andersson (V).

Sverige ska vara en förebild i världen. Ett land där vi investerar gemensamt i människor och miljö, i välfärd, kunskap och konkurrens­kraft. Med de budgetförslag regeringen och Vänsterpartiet lägger fram i dag kan vi äntligen sätta prägel på Sveriges utveckling och byta kurs i den ekonomiska politiken. Det behövs, eftersom utmaningarna för Sverige inte har minskat. Arbetslösheten har bitit sig fast på mycket höga nivåer. Skolresultaten faller. Många är osäkra på om välfärden och trygghetssystemen kommer att finnas där för dem. Sverige är på väg att missa 14 av de 16 nationella miljökvalitetsmålen och har kapacitet att spela en betydligt större roll i det globala arbetet för att nå klimatmålen.

Under mandatperioden ska den här utvecklingen ha vänts på alla de viktigaste områdena. Arbetslösheten ska pressas ner genom att fler människor kommer i arbete. Utvecklingen i skolan ska brytas och kunskapsresultaten ska vändas i positiv riktning. Omställningen till ett mer hållbart samhälle ska gå snabbare än tidigare. Välfärden ska stärkas så att människors livsvillkor förbättras, tydligt och konkret.

Samtidigt som vi tar oss an dessa samhällsutmaningar måste vi koppla ett fast grepp om statsfinanserna. Förra året gick den offentliga sektorn med 74 miljarder kronor i underskott. Det är mer än hela kostnaden för försvaret och polisen tillsammans. Vi bryter nu med de senaste årens praxis; att låna till dyra och ineffektiva skattesänkningar. Vi finansierar fullt ut reformer som gör vårt samhälle starkare. Steg för steg ska underskotten krympas.

Även om det finns betydande risker för en försämrad ekonomisk utveckling i vår omvärld, inte minst i euroområdet, ser konjunkturläget i omvärlden ut att förstärkas långsamt. Draghjälpen från omvärlden kommer dock inte att räcka. Vi behöver göra mer själva.

Näringspolitiken kommer att prioriteras högre än tidigare år. Det handlar om resurser till riskkapital för fler och växande företag i hela landet och om stärkt exportfrämjande. Samverkan mellan näringslivet, det offentliga och akademin ska stärkas för fler innovationer och stärkt konkurrenskraft. Om de privata investeringarna ska öka måste företagare både här hemma och utomlands kunna se att även det offentliga är beredd att göra offensiva framtidsinvesteringar. Det gäller inte minst i infrastruktur, i förbättrat järnvägsunderhåll och i bostadsbyggande.

Samtidigt som över 400.000 människor är arbetslösa är antalet lediga jobb på historiskt höga nivåer. För att matchningen på arbetsmarknaden ska fungera krävs både att arbetsförmedlingen stärks och att människor har den kompetens som krävs. Sverige behöver ett kunskapslyft. I dag presenterar vi tydliga tillskott till Komvux, folkhögskola, högskolor och universitet, så att fler får möjlighet att gå en utbildning som vidgar vyer och ökar chanserna till jobb – 6.500 platser redan i år. Det här är ett avgörande vägval för vad Sverige ska producera och konkurrera med i framtiden – om staten ska främja tjänster och produkter med högt kunskapsinnehåll i stället för låglönejobb.

Med den här budgeten kommer de första stegen äntligen att tas för flera viktiga reformer för unga, långtidsarbetslösa och utrikes födda. Ingen ung ska behöva gå arbetslös i mer än 90 dagar. Fas 3 ska successivt avvecklas till förmån för jobb med meningsfulla arbetsuppgifter och med kollektivavtalad lön. Förmågan hos dem som kommer till Sverige på flykt från krig och förföljelse behöver tas tillvara mycket bättre. Etableringen ska förbättras, möjligheten till validering förstärkas och undervisning i svenska ska kunna starta snabbare.

En bättre skola är en av de viktigaste framtidsinvesteringarna vi kan göra. De senaste årens utveckling, med allt fler unga som inte får med sig kunskaperna från grundskolan för att kunna gå vidare till gymnasieskolan, är oroväckande för våra barns framtid och utgör ett hot mot Sveriges utveckling och konkurrenskraft. Med denna budget presenterar vi satsningar för att varje elev ska få mer stöd, för att minska klasserna, och för att höja läraryrkets attraktivitet. Lärarna är centrala för samhällsutvecklingen och behöver bättre arbetsvillkor.

Ambitionerna på klimatområdet – den yttersta förutsättningen för en långsiktigt god levnadsstandard – har de senaste åren hållits tillbaka. Detta trots att Sverige har goda möjligheter att här ligga i framkant. Vi föreslår därför ett väsentligt förstärkt stöd till biologisk mångfald och skydd av natur. För att minska klimatutsläppen ska ett särskilt stöd för klimatinvesteringar i kommuner och regioner inrättas. Samtidigt ökar vi stödet för klimatåtgärder i utvecklingsländer. Det ska bli mer lönsamt att välja klimat­vänliga lösningar som producent och som konsument, och svårare och dyrare att välja det som förstör vår gemensamma miljö. Det ska vara enkelt att välja miljövänligt i hela landet. De offentliga klimatinvesteringarna ska öka och avgörande steg mot att nå miljökvalitetsmålen tas. Höjda miljöambitioner skapar också innovationskraft och ger nya jobbtillfällen, det utmanar och utvecklar. Det finns få områden där uttrycket ”att ställa krav är att bry sig” stämmer så bra som på klimatområdet.

Jämlikheten i samhället måste öka och inkomstskillnader mellan kvinnor och män minska. De budgetförslag som läggs fram i dag präglas av en feministisk grundsyn. En stärkt sjuk- och aktivitetsersättning, liksom ett höjt underhållsstöd för ensamstående föräldrar stärker särskilt kvinnor. Samma sak gäller för höjningen av bostadstillägget för pensionärer med låg inkomst. Våra förslag för stärkt bemanning inom skolan och i äldreomsorgen kommer att förbättra arbetsvillkoren på många kvinno­dominerade arbetsplatser. Satsningarna på vården fokuseras på förlossningsvård och kvinnors hälsa. En förstärkning av resurserna till humaniora och samhällsvetenskap på universitet och högskolor uppvärderar utbildningar där kvinnor är i tydlig majoritet. En budget inriktad på investeringar och välfärd är bra för alla, men särskilt för kvinnor.

Sverige har glidit isär. Med växande klyftor minskar de gemensamma erfarenheterna och beröringspunkterna. Därmed urholkas förståelsen för andra människors livssituation. Det gör det svårare att skapa insikt om, och gemensamt ta sig an, de stora framtidsutmaningarna – oavsett om det gäller jobben, skolan, klimatet eller välfärden. Därför står det helt klart för oss att ett framgångsrikt Sverige är ett Sverige som håller ihop.

Läs mer. Fler debattartiklar på DN debatt

• 14 april. ”Branschen har fått styra för mycket i digitalradiofrågan”. ”Det bästa är att ­behålla FM-nätet där alla lyssnare, oavsett ekonomiska resurser, kan fortsätta att lyssna på radio”, skrev Margareta Åberg, Riksrevisionen. Läs debattartikeln

• 14 april. ”Så kan Sverige utrota ungdomsarbetslösheten på bara några år”. ”I dag är 124.000 svenska ungdomar ­ arbetslösa. Men det skulle vara möjligt att få bort ­ungdoms- arbetslösheten på några år genom ett effektivt lärlingssystem efter tyskt mönster”, skrev industriledaren Carl Bennet. Läs debattartikeln

• 13 april. ”Kunskapsklyftan riskerar bli en av de stora klassfrågorna”. ”En fungerande demokrati kräver att kunskaps­klyftorna motverkas”, skrev Jesper Strömbäck och Olle Wästberg. Läs debattartikeln