Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”750 svenskar dör i onödan efter plötsliga hjärtstopp”

Många kan räddas. Av de 5.000 svenskar som får hjärt- och lungräddning efter plötsliga hjärtstopp, överlever endast var tionde. Det är en oacceptabelt låg siffra. Om samhällets resurser utnyttjas optimalt skulle var fjärde kunna räddas till livet, enligt nya rön. Vårt mål är att inom fem år rädda 750 liv årligen, skriver tolv hjärtexperter.

I Sverige omkommer årligen cirka 100 personer i bränder och cirka 400 personer dör i trafiken. Samtidigt drabbas uppemot 10.000 individer årligen av hjärtstopp utanför sjukhus och i 5 000 fall påbörjas hjärt-och lungräddning av ambulanspersonal. Av dessa överlever i dag endast 1 av 10.

Monika sprang mot bussen då det plötsligt smärtade i bröstet och allt svartnade. En akut hjärtinfarkt gjorde att Monika drabbades av plötsligt hjärtstopp. En förbipasserande larmade ambulans och påbörjade hjärt-lungräddning. Ambulans anlände redan efter 5 minuter och kunde med en hjärtstartare ge en elchock och återställa hjärtats normala rytm. På sjukhusets intensivvårdsavdelning kyldes Monika ned till 33 grader och genomgick kranskärlsröntgen. Efter en vecka kunde Monika skrivas ut från sjukhuset.

Tyvärr går det sällan så bra som i Monikas fall. Varje år avlider 750 svenskar i onödan till följd av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus. Antalet motsvarar samtliga passagerare från två kraschade jumbojetplan och siffran är oacceptabel. Liknande dödstal inom andra områden, exempelvis trafiken skulle tveklöst leda till kraftfulla åtgärder från samhället.

Nyligen publicerades i bland annat Norge och USA vetenskapliga rön som övertygande visar att så många som var fjärde patient skulle kunna räddas till livet om vården av hjärtstoppspatienter optimeras till fullo.

Varje minut utan behandling efter ett hjärtstopp minskar chansen till överlevnad med hela 10 procent. För att öka överlevnaden måste samhällets resurser utnyttjas mer effektivt. Därför lanseras i dag ett manifest med målet att inom fem års tid kunna rädda ytterligare 750 liv årligen i Sverige.

1. Alla ska kunna utföra Hjärt- och lungräddning. Hjärt-lungräddning (HLR) i form av 30 hjärtkompressioner följt av 2 inblåsningar kan tredubbla chansen till överlevnad genom att blodcirkulationen till hjärnan upprätthålls till dess en hjärtstartare kan användas. Utbildning i HLR är sedan i år inskriven i den svenska skolans läroplan. Alla elever på högstadiet skall få utbildning och detta måste efterföljas. Vi anser vidare att det bör vara ett krav att alla anställda på en arbetsplats skall utbildas i HLR.

2. Storskalig spridning av hjärtstartare till allmänheten. Den som drabbas av hjärtstopp kan i princip endast räddas till livet med en hjärtstartare (defibrillator). Dagens hjärtstartare är självinstruerande och lätta att använda även för outbildade. Spridning av hjärtstartare till allmänheten är ett viktigt steg för att rädda fler svenskar till livet. Detta bör ske genom lokala initiativ och genom lagstiftning om krav på hjärtstartare på offentliga platser motsvarande den som finns i ett flertal andra europeiska länder samt genom en ökad/rutinmässig inrapportering till det nationella hjärtstartarregistret (www.hjärtstartarregistret.se).

3. Fler ambulanser. I Sverige har ambulansens framkörningstid (median) ökat från 6 minuter 1992 till hela 9 minuter 2010. Ambulanstätheten i storstäderna har dessutom minskat drastiskt i förhållande till den ökande folkmängden de senaste tre decennierna. Antalet ambulanser måste bli fler och den i dag omfattande arbetsbelastningen med mindre brådskande transporter måste minska. Då frigörs ambulansresurser för de allra sjukaste patienterna.

4. Nationell spridning av hjärtstartare till räddningstjänst och polis. SALSA-projektet i Stockholms län med parallell utlarmning av ambulans, räddningstjänst och polis vid misstänkta hjärtstopp påvisar tydliga överlevnadsvinster. Tillsammans med Hjärt-lungfonden tar nu Svenska rådet för hjärt-lungräddning ett nationellt initiativ för att sprida konceptet till hela riket. Studier visar att räddningstjänst och polis utrustade med hjärtstartare kan rädda liv och att dessa insatser är höggradigt kostnadseffektiva. Här behövs en förbättrad samordning mellan stat, kommun och landsting.

5. Fortsatt forskning. Sverige har historiskt varit ett föregångsland avseende forskning inom hjärtstoppsområdet. Det pågår nu ett flertal större vetenskapliga projekt som bland annat studerar möjligheten till rekrytering av livräddare via positionering av mobiltelefoner (SMSlivräddare.se), kylbehandling i ambulansen och nyttan av mekaniska hjärtkompressioner. De vetenskapliga anslagen för hjärtstoppsforskning är i dag otillräckliga i förhållande till behovet och behöver ökas markant.

6. Förändring av lagstiftning. Sverige har som enda land i Europa en lagstiftning som kräver att ALLA patienter som deltar i forskning skall lämna skriftligt medgivande. Detta är av förklarliga skäl ej möjligt hos en patient som är medvetslös. I övriga Europa och USA har undantag gjorts från denna regel. Sverige diskriminerar i stället svårt sjuka patienter från att ta del av forskning och förbättrad vård. Sedan drygt 5 år tillbaka har ett antal tunga institutioner såsom Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Vetenskapsrådet och Centrala etikprövningsnämnden med flera vid ett flertal tillfällen uppvaktat regeringen i denna fråga, utan att någon förändring skett.

7. Ökad kompetens och resurser vid omhändertagande på sjukhus. På senare år har eftervården av de personer som framgångsrikt återupplivats fått allt större betydelse. Detta sedan studier påvisat överlevnadsvinster med akut kranskärlsröntgen och optimerad intensivvård med införande av aktiv ”hjärnräddande” nedkylning. Alla personer som drabbas av hjärtstopp bör erbjudas möjligheten till dessa behandlingar. Det saknas i dag tillräckligt med intensivvårdsplatser vilket medför att de räddade ibland måste flyttas mellan sjukhus med fördröjd och osäker vård som resultat. Detta är inte acceptabelt. Vidare bör spetskompetens samlas till ett antal hjärtstoppscentra i Sverige för att där kunna bedriva klinisk forskning av hög internationell klass och optimera behandlingen och eftervården av de patienter som överlever.

En implementering av våra förslag skulle på sikt leda till att fler personer, liksom Monika, överlever ett hjärtstopp. Vi har redan i dag den kunskap som krävs för att med rätt åtgärder rädda ytterligare cirka 750 personer årligen.

Jacob Hollenberg, hjärtläkare, ordförande Svenska HLR-rådets arbetsgrupp för D-HLR
Mattias Ringh, läkare, doktorand Karolinska institutet
Per Nordberg, läkare, doktorand Karolinska institutet
David Fredman, projektledare Sveriges hjärtstartarregister
Sune Forsberg, överläkare, medicinska intensivvården Södersjukhuset
Eva Strååt, verksamhetschef hjärtkliniken Södersjukhuset
Staffan Josephson, generalsekreterare Hjärt-Lungfonden
Johan Herlitz, professor i Prehospital akutsjukvård, Högskolan i Borås
Anders M Johansson, generalsekreterare Civilförsvarsförbundet
Inger Ros, ordförande Hjärt- och lungsjukas riksförbund
Mårten Rosenqvist, professor i hjärtsjukdomar, Karolinska institutet
Leif Svensson, professor i hjärtsjukdomar, ordförande Svenska HLR-rådet

• Plötsligt hjärtstopp beror på

• Plötsligt hjärtstopp beror på problem i hjärtats elektriska system och innebär att hjärtat slutar att pumpa blod. Bara efter några sekunder faller den drabbade ned medvetslös på grund av syrebrist i hjärnan.
• Hjärtinfarkt beror på cirkulationsrubbning, ofta beroende på proppbildning i hjärtats kranskärl, vilket leder till syrebrist i hjärtmuskeln. Skadan blir allvarligare ju längre det dröjer innan proppen kan lösas upp.
Hjärtstopp och hjärtinfarkt är alltså inte samma sak, däremot kan hjärtstopp orsakas av en hjärtinfarkt.
• Svenska Rådet för Hjärt-lungräddning – HLR-rådet – bildades i november 2005. Målet är att rädda liv genom ett optimalt omhändertagande samt att stödja forskningen på området.