Det går bra för Sverige. Jobben kommer. Utanförskapet minskar. Inte sedan början av 1990-talet har vi sett en sådan förbättring för löntagarna i Sverige ett enskilt år.
Den starka utvecklingen i svensk ekonomi är också en utmaning. Efterfrågan på arbetskraft ökar brett i ekonomin och på delar av arbetsmarknaden råder nu arbetskraftsbrist. Detta samtidigt som cirka 1,5 miljoner människor har en alltför svag förankring på arbetsmarknaden. De grundläggande strukturerna på svensk arbetsmarknad fungerar inte tillräckligt bra för att nå full sysselsättning ens i högkonjunktur.
Regeringens viktigaste uppgift är att säkra att sysselsättningen ökar uthålligt så att ekonomin står väl rustad när konjunkturen vänder. Utmaningen för regeringen är att presentera ett jobbprogram som bidrar till en bättre fungerande arbetsmarknad som gör att fler kommer i arbete och samtidigt finansiera programmet så att inte efterfrågan överstimuleras.
En hörnsten i regeringens jobbprogram är det andra steget i jobbskatteavdraget, en inkomstförstärkning på nära 11 miljarder kronor för löntagarna. Sammantaget, vilket inkluderar sänkta a-kasseavgifter, minskar intäkterna med 13 miljarder. Reformförslagen, som bland annat handlar om investeringar i infrastruktur, satsningar på kunskap i skolan, klimatinsatser och åtgärder för bättre folkhälsa, uppgår till 5 miljarder i ökade utgifter.
I huvudsak möts den efterfrågestimulans regeringens åtgärder bidrar till av en ökning av utbudet. Det är, som bland andra Konjunkturinstitutet (KI) konstaterat, därför rimligt att dessa åtgärder finansieras till övervägande del, men inte helt eftersom det skulle leda till en åtstramning av ekonomin. De utbudsfrämjande åtgärderna finansieras således till 75 procent, vilket betyder att skattesänkningar på 13 miljarder finansieras med budgetförstärkningar på cirka 10 miljarder. De övriga reformerna, som uppgår till 5 miljarder, finansieras fullt ut krona för krona med direkta budgetförstärkningar.
Regeringen presenterar därmed den starkaste statsbudgeten i modern tid. Finansiellt sparande i staten låg på cirka 25 miljarder när alliansen tog över regeringsansvaret och ökar till 111 miljarder kronor 2010. I genomsnitt motsvarar det offentliga sparandet över 3 procent av BNP per år 2008-2010. Jämfört med vårpropositionen har det finansiella sparandet, inklusive jobbpaketet och reformerna, stärkts med cirka 15 miljarder kronor per år. Statsskulden som andel av BNP minskar från över 40 procent 2006 till 20 procent 2010.
En hörnsten i jobbprogrammet är att det måste löna sig att arbeta. Jobbskatteavdraget förstärks genom ytterligare sänkningar av inkomstskatten framför allt för dem med låga och normala inkomster. En barnskötare får nu genom jobbskatteavdraget cirka 900 kronor mer efter skatt varje månad. För en sjuksköterska blir det nästan 1 200 kronor mer.
Regeringen föreslår åtgärder som bidrar till att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt för att säkra att vi kan fortsätta på vägen mot full sysselsättning. Därför föreslår vi en arbetslöshetsavgift som motsvarar en tredjedel av de utbetalade inkomstrelaterade ersättningarna i den egna a-kassan. Den nya arbetslöshetsavgiften ersätter den tidigare så kallade förhöjda avgiften. Regeringen vill skicka en tydlig signal till arbetsmarknadens parter att hög arbetslöshet inom den egna a-kassan ger en högre avgift och låg arbetslöshet ger en lägre avgift till den egna kassan.
Eftersom arbetslösheten nu faller snabbt kommer medlemsavgifterna till a-kassan att kunna minska med mellan 50 och 100 kronor i månaden för det stora flertalet löntagare. Den som är heltidsarbetslös eller sjuk och arbetslös ska däremot inte betala arbetslöshetsavgiften.
Vid sidan av detta vill vi förstärka arbetslinjen i a-kassan. I dag är 100 000 personer deltidsarbetslösa. Dagens arbetslöshetsförsäkring innebär att den som är deltidsarbetslös kan få ersättning så länge som sex år. Eftersom det är möjligt att återkvalificera sig genom deltidsarbetslöshet är det i vissa fall möjligt att erhålla ersättning vid deltidsarbetslöshet i upp till 18 år. Det är inte rimligt i en försäkring som finns till för att ge människor möjlighet att hantera omställningar i arbetslivet under en kortare tid. Därför införs en begränsning av möjligheten att erhålla deltidsutfyllnad till 75 ersättningsdagar. Det motsvarar cirka åtta månaders ersättning för en person som arbetar 50 procent.
För att stötta upp de deltidsarbetandes och timanställdas möjlighet att få ett heltidsarbete föreslår samtidigt regeringen nystartsjobb för deltidsarbetslösa under en begränsad tid. Vi föreslår också en möjlighet för ensamstående med försörjningsansvar för barn under 18 år att erhålla fortsatt ersättning, genom att erbjuda dessa deltidssysselsättning inom jobb- och utvecklingsgarantin när de 75 ersättningsdagarna har förbrukats. De får då en möjlighet att delta i aktiviteter och få aktivitetsstöd de dagar de inte arbetar fullt under förutsättning att de deltar i jobb- och utvecklingsgarantin.
Regeringens breda program för att ge fler människor möjligheter till egen försörjning väntas ge betydande och varaktiga effekter på sysselsättningen. Finansdepartementet räknar med att sysselsättningen ökar med totalt 200 000 personer de närmaste åren. Av denna uppgång svarar regeringens program på sikt för en ökning av reguljär sysselsättning med över 100 000 personer.
Vi vill skapa ett sammanhållet samhälle där kampen mot utanförskapet är den viktigaste uppgiften. Genom en politik för full sysselsättning tar vi också steg för att återupprätta den svenska modellen och därigenom garantera välfärden för kommande generationer.
Anders Borg
Sven Otto Littorin