Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”A-kassan måste räcka att leva på för tillfälligt arbetslösa”

Viktigt att budgetförslaget antas. En stor del av de arbetslösa är i dag hänvisade till försörjningsstöd. Nu måste vi höja ersättningen i a-kassan och ser till att fler kan ansluta sig. Då blir a-kassan en fungerande omställningsförsäkring, skriver arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) tillsammans med ledarna för LO, TCO och Saco.

Steg för steg har ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen urholkats. Faktum är att den ersättning som den arbetslöse får i förhållande till den tidigare inkomsten har minskat mer än i något annat OECD-land det senaste årtiondet. Den reala sänkningen av ersättningen har kraftigt försämrat det effektiva försäkringsvärdet och samtidigt har andelen av de arbetslösa som kvalificerat sig för försäkringen minskat dramatiskt.

Dagens arbetsmarknad och globala konkurrens ställer krav på flexibilitet och snabb omställning. Den trygghet som en fungerande arbetslöshetsförsäkring ger är avgörande både för att individen ska våga byta jobb och för att upprätthålla ett brett stöd för en öppen ekonomi med frihandel och arbetskraftsinvandring.

Regeringen, LO, TCO och Saco är eniga om att det finns två huvudsakliga och akuta utmaningar inom arbetslöshetsförsäkringen:

1 Ersättningen måste höjas så att arbetslöshetsförsäkringen blir en fungerande omställningsförsäkring. Den som blir arbetslös ska inte drabbas av en omedelbar ekonomisk kris. Goda förutsättningar ska ges åt individen att aktivt söka och få ett nytt jobb, i första hand motsvarande dennas kompetens och kvalifikationer.

Nya beräkningar visar att en genomsnittlig tjänsteman i privat sektor i dag endast kan få ut knappt 40 procent av sin arbetsinkomst vid arbetslöshet. För heltidsarbetande arbetare i privat sektor är motsvarande andel 53 procent. Av samtliga heltidsarbetande är det nästa år bara 1 av 100 personer som skulle få ut 80 procent av den tidigare lönen från försäkringen om de blir arbetslösa. Detta har fått till följd att flera fackförbund har tecknat kollektiva inkomstförsäkringar åt sina medlemmar.

Dock är det svårt för fackförbund inom branscher med hög arbetslöshetsrisk att teckna en inkomstförsäkring till en rimlig kostnad för medlemmarna. Inkomstförsäkringarna löser inte heller problemen för de som inte kan kvalificera sig för arbetslöshetsersättning. Den svenska arbetslöshetsförsäkringen liknar mer och mer ett grundtrygghetssystem med en fast nominell ersättning. Urholkningen har gått så långt att det snart inte finns någon skillnad mellan den högsta nivån i arbetslöshetsförsäkringen och nivån på samhällets yttersta skyddsnät, försörjningsstödet. Taket i a-kassan innebär en inkomst efter skatt om cirka 11 000 kr per månad. Samtidigt är försörjningsstödet för en ensamstående person i dag cirka 9 600 kronor.

En höjning av den högsta dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen är av väsentlig betydelse för att a-kassan ska fungera som en inkomstbortfallsförsäkring och ge trygghet för individen vid arbetslöshet. Regeringen har därför föreslagit att den inkomstrelaterade ersättningen i ett första steg höjs så att den högsta dagpenningen uppgår till 910 kronor de första 100 dagarna. Det är en höjning med över 30 procent jämfört med den nivå som gäller i dag. Därefter sker, enligt budgetpropositionen för 2015, en avtrappning till 760 kronor per dag. Höjningen föreslås träda i kraft i maj 2015 och omfattar även den högsta ersättning som lämnas i form av aktivitetsstöd till personer som deltar i arbetsmarknadspolitiska program. Höjningen skulle innebära att den som har en månadsinkomst på 25 000 kronor får 80 procent av sin inkomst de första 100 dagarna.

De föreslagna förbättringarna av arbetslöshetsförsäkringen är ett första viktigt steg mot att återupprätta a-kassan som en fungerande inkomstbortfallsförsäkring. Takhöjningen kan också underlätta för fler fackförbund att skapa kompletterande inkomstförsäkringar för sina medlemmar. Det är regeringens avsikt att fortsätta förbättra arbetslöshetsförsäkringen så att ersättningen motsvarar 80 procent av lönen under hela perioden.

2 Fler ska kunna kvalificera sig för och ansluta sig till arbetslöshetsförsäkringen. Nästan två tredjedelar av de arbetslösa som är registrerade hos Arbetsförmedlingen står utan ersättning från försäkringen i dag. Många av dem är hänvisade till kommunens försörjningsstöd, egna besparingar eller hjälp från anhöriga. Fler personer än någonsin är därför beroende av ekonomiskt stöd från kommunerna till följd av arbetslöshet. Det är orimligt och ohållbart att samhällets yttersta skyddsnät behöver användas av personer som är tillfälligt arbetslösa. Under 2013 var ca 47 procent av alla biståndsmottagare, motsvarande 120 000 personer, arbetslösa och stod till arbetsmarknadens förfogande. Merparten av dem saknade helt ersättning i form av a-kassa eller aktivitetsstöd.

En översyn av arbetslöshetsförsäkringen kommer nu ske i nära dialog med parterna med syftet att underlätta för fler att kvalificera sig för och ansluta sig till försäkringen. Arbetslöshetsförsäkringen ska även fortsättningsvis vara en omställningsförsäkring mellan två arbeten, men det bör bli lättare att kvalificera sig. Effektiv kontroll och stävjande av missbruk är förutsättningar för att upprätthålla försäkringens legitimitet. Formerna måste dock vara ändamålsenliga. Regeringen har därför aviserat att systemet med aktivitetsrapporter ska ses över som ett led i arbetet med att effektivisera Arbetsförmedlingens verksamhet.

Den svenska modellen bygger på aktivt deltagande och ansvarstagande från tre parter: arbetsgivare, arbetstagare och staten. Nu är det hög tid att staten tar ett större ansvar för arbetslöshetsförsäkringen. Den reala försämringen av a-kassan har fört över en stor del av den ekonomiska risken från samhället till den enskilda individen, vilket inte bara drabbar den som blir arbetslös utan även hotar den modell som historiskt tjänat oss så väl. Urholkningen av arbetslöshetsförsäkringen har tillåtits gå alldeles för långt. Om inte taket i försäkringen höjs nu riskerar det bli det definitiva slutet för den inkomstrelaterade arbetslöshetsförsäkringen. Det vore förödande för svensk arbetsmarknad.