TCO-basen Sture Nordh presenterar ny analys av regeringens hantering av arbetslöshetsförsäkringen: De största a-kassornas medlemmar får avgiftshöjningar på över 100 kronor i månaden. Trots att regeringen i budgeten för nästa år aviserade en sänkning med 50 kronor kommer a-kasseavgifterna att höjas för de flesta. Med Arbetsförmedlingens färska prognos om en arbetslöshet på 9 procent under 2010 kommer två tredjedelar av de betalande a-kassemedlemmarna att få en rejäl höjning av avgiften. Medlemmarna i Unionens, Kommunals och Sekos a-kassor får en avgiftshöjning på mer än 100 kronor i månaden. Det visar en ny analys som TCO har gjort. Förklaringen är helt enkelt att a-kasseavgiften blir högre ju större arbetslösheten är. Det förvärras av att regeringens hantering av arbetslöshetsförsäkringen har drivit bort över en halv miljon löntagare ur försäkringsskyddet, skriver TCO-ordföranden Sture Nordh.
Den svenska ekonomin går nu in i en kraftig lågkonjunktur med dagliga besked om varsel och accelererande arbetslöshet. Tusentals får inte sina tillfälliga anställningar förlängda utan går ut i öppen arbetslöshet. Nu visar Arbetsförmedlingen att mer än var tredje arbetssökande är oförsäkrad vilket betyder att de knappt har någon försörjning. Finansminister Anders Borg har till slut medgett att han missbedömt frågan och inte insett att den höjda avgiften från 2007 skulle leda till denna allvarliga situation.
Över en halv miljon arbetstagare netto lämnade a-kassorna sedan regeringen höjde avgifterna kraftigt den 1 januari 2007. Detta har regeringen till slut inte kunnat bortse ifrån. Det är en tickande bomb. I budgeten för 2009 backade regeringen därför ett halvt steg och aviserar en sänkning av a-kasseavgiften med 50 kronor per månad från halvårsskiftet 2009. Syftet är att locka tillbaka arbetstagarna till försäkringen för att färre skall stå utan inkomst i händelse av arbetslöshet. Regeringens åtgärder är tyvärr helt otillräckliga.
TCO kan visa att även med regeringens sänkning med 50 kronor per månad så kommer a-kasseavgifterna att höjas för många under 2009 och 2010. TCO har analyserat a-kasseavgiften utifrån olika prognoser för arbetslöshetens utveckling.
Med regeringens egen prognos som grund, en arbetslöshet på 7,8 procent under 2009, så kommer drygt 47 procent av de betalande a-kassemedlemmarna att få en höjning av avgiften, hälften av dessa med mer än 30 kronor per månad. Och då är alltså regeringens sänkning med 50 kronor per månad inräknad. Ökar arbetslösheten till 8 procent under 2009, som exempelvis Konjunkturinstitutet varit inne på, så ökar väsentligt den andel som får en avgiftshöjning med mer än 30 kronor i månaden.
Arbetsförmedlingens prognos om en arbetslöshet på 9 procent till år 2010 innebär att 65 procent av medlemmarna får en höjning av avgiften på mer än 30 kronor per månad jämfört med i dag. Stora kassor med många medlemmar, såsom Unionens, Kommunals och Sekos får höjningar på över 100 kronor per månad i detta alternativ. Ingen får en sänkning på mer än 30 kronor per månad, varken under 2009 eller 2010. Avgiftshöjningarna drabbar nästan uteslutande TCO- och LO-anslutna. Beräkningarna bortser från osäkra faktorer och utgör i realiteten underskattningar.
Förklaringen till att "50-lappen" äts upp är enkel: arbetslöshetsavgiftens konstruktion gör att avgiften blir högre, ju högre arbetslösheten är. Dessutom blir de betalande medlemmarna färre i förhållande till de arbetslösa. Konstruktionen av avgiften är konjunkturpolitiskt feltänkt. I ett läge när efterfrågan behöver stimuleras genom ökat konsumtionsutrymme för hushållen, så bidrar ett av regeringens viktigaste verktyg till det motsatta.
Regeringens avsikt var att locka tillbaka individer till a-kassorna. Men då regelverkets samlade eff ekt ger höjda avgifter måste man utgå från att så inte blir fallet. Medlemstappet i a-kassan kan till och med komma att fortsätta. Arbetslöshetskassornas samorganisation visar i en studie att en majoritet av dem som lämnat a-kassan är vanliga arbetstagare i arbetsför ålder. Med snabbt stigande arbetslöshet behöver dessa människor det inkomstskydd som a-kassan ger. Annars återstår bara det kommunala försörjningsstödet, det som tidigare kallades socialbidrag.
Men också för dem som i dag är med i a-kassan väntar stora ekonomiska påfrestningar i händelse av arbetslöshet. Takbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen är i dag 18 700 kronor per månad. Arbetstagare som tidigare haft en lön på till exempel 27 000 kronor i månaden och inte har kompletterande försäkringsskydd, kommer att tvingas leva på en inkomst på drygt 11 000 kronor efter skatt. Bara var fjärde arbetslös som före arbetslösheten arbetade heltid får 80 procent av sin tidigare inkomst i ersättning. Tre fjärdedelar av de arbetslösa är i den meningen underförsäkrade. Får denna utveckling fortgå torde konsekvenserna stå uppenbara för alla.
Regeringen måste nu inse att stora delar av a-kassepolitiken inte är ändamålsenlig i en lågkonjunktur. Sett i skenet av att regeringen avser att ta in cirka 7,1 miljard i avgifter från a-kassemedlemmarna under 2009, bör regeringen inför de kommande åren i stället vidta följande åtgärder i a-kassan för att bekämpa krisen och dess konsekvenser.
Regeringen bör minska differentieringen av arbetslöshetsavgiften. Den kan ersättas med en näst intill "platt" arbetslöshetsavgift på en nivå som ger 72 procent av medlemmarna en arbetslöshetsavgift på högst 90 kronor per månad. Det innebär 1,2 miljarder i minskade statsintäkter för 2009. Men det ger en dubbel effekt i krisbekämpningen. Lägre avgifter gör att fler går in i försäkringen och får ett inkomstskydd. Samtidigt ökas hushållens konsumtionsutrymme och efterfrågan stimuleras.
A-kassan kan inte fortsätta att vara en grundskyddsförsäkring. Regeringen bör därför i ett första steg höja den högsta dagpenningen i a-kassan till 972 kronor (motsvarande ett takbelopp på 7,5 basbelopp). Det skulle kosta i storleksordningen fem till sex miljarder kronor för 2009, varav cirka en tredjedel skulle komma tillbaka i form av ökade skatteintäkter.
TCO menar att arbetslöshetsförsäkringen har en nyckelroll i krisbekämpningen. Genom att åstadkomma förbättringar i försäkringen stärks människors tilltro till den. Samtidigt motverkas den minskning i efterfrågan som utgör allvarligaste faktorn bakom den kris som vi upplever i dag.
sture nordh