Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Älgen kostar Sverige 23 miljarder varje år”

De skador älgen orsakar i skogen kostar mångdubbelt mer än ersättningen för jaktupplåtelser, skriver Michael Kuylenstierna och Jan Persson.

På DN Debatt den 29 mars skrev Carl-Gustaf Thulin på SLU om hur vi skall öka viltstammarna och då tydligen främst hjortviltet i Sverige. Vi var tvungna att titta på tidningens datum två gånger. Nej det var inte första april, utan det är tydligen fråga om en äkta forskare som kokat ihop denna soppa, dessutom finansierad med skattemedel.

Älgstammens storlek i Sverige har varierat över tid. Från att ha varit hotad kring förra sekelskiftet har den vuxit till att nu vara världens tätaste älgstam. Resultatet är sönderbetade tallungskogar och låga slaktvikter på kalvarna.

I Skogforsks redogörelse från en 28-årig studie i Furudal konstateras att betningen inte bara orsakar kvalitetsnedsättningar på virket. Den största skadan är minskningen av volymtillväxten. Ekonomiskt innebär detta att tillväxten sätts ned till hälften av normal tillväxt. Tallen är ett pionjärträd och återfår aldrig under sin levnad normal tillväxt. I ekonomiska termer talar vi om förluster på 50 procent av virkeslikviden i tallbestånd under en omloppstid. Sänkningen av avverkningsnivå går att värdera till en årlig minskad intäkt för Memmings Häradsallmänning på cirka en halv miljon kronor per år i dagens penningvärde för all framtid. Nettointäkten på jaktupplåtelserna ger ungefär 80.000 kronor per år. Funnes det ingen jaktbar älgstam skulle ändå jaktupplåtelsen inbringa åtminstone halva summan eftersom det finns andra arter att jaga. Älgen ger alltså 40.000 per år i inkomst och kostar en halv miljon i skogsskador. Alltså ca 450.000 kronor årligen för nöjet att ha en övertalig älgstam på marken. Varje uppfödd och slaktad älg kostar alltså i storleksordningen 100.000 kronor.

 

Skogforsk har nyligen även på uppdrag av Sveaskog visat att på Sveaskogs brukade skogsareal minskar virkesfångsten med 20 procent – 851.000 skogskubikmeter per år – i runda tal 250 miljoner kronor per år. Nu är Sveaskogs innehav aningen talldominerat, så om vi ska extrapolera dessa siffror till att omfatta hela landet kan vi försiktighetsvis anta att skadorna skulle ligga på 15 procents minskning om hela landets skogsareal skall innefattas.

Siffrorna blir hur som helst imponerande. 2010 avverkades 89,5 miljoner skogskubikmeter i hela landet. Om vi åsätter varje skogskubikmeter ett ekonomiskt värde om 300 kronor och antar att 13,4 miljoner skogskubikmeter går förlorade (15 procent av 89,5 miljoner) hamnar vi på en årlig förlust för skogsägarna på 4 miljarder kronor. Till detta skall vi lägga kvalitetsförsämringen på virket – en fin rotstock klassas ner till massaved och så vidare. Kostnad: 1 miljard. Den sista miljarden upp till slutsumman sex miljarder härrör från de kostnader trafikolyckarna med älg drar med sig.

Lägger vi dessutom till de naturvärden som spolieras av ett för högt hjortviltsbete ökar kostnaden ytterligare. Vad händer med återväxten av de för hjortviltet smakligaste trädarterna som rönn, asp, sälg och ek? Är det bara gran och glasbjörk som framtidens svenska skogar ska bestå av? Midsommarblomster och rallarros har blivit sällsynta. Förekomsten av bärris minskar. Vi kan med fog anta att viltbetet ger en ekologisk obalans vars skador och följdverkningar inte är utredda.

Inte heller älgen mår bra av en för stor älgstam. Betet räcker inte till med följd att älgarna väger allt mindre och drabbas av diverse bristsjukdomar. Det har framkommit att konstaterad brist på tiamin kan bero på brist på tallfoder. Vi vill här uppmana markägare och myndigheter att engagera sig och underlätta för en snabb omställning till en på många håll dramatisk minskning av älgstammen.

Vi exporterar skogsprodukter för 130 miljarder. Om inte älgen skadade tallen skulle Sverige kunna exportera för 153 miljarder. En minskad virkesfångst enligt ovan resulterar alltså i ett minskat värde på exporten på ungefär 23 miljarder (15 procent av 153 miljarder = 23 miljarder). Om det skjuts 100.000 älgar årligen kostar varje fälld älg 24.000 kronor i minskad export.

Vi vill till sist också peka på möjligheter till fler arbetstillfällen och ökade skatteintäkter som en ökad virkesfångst om kanske 10 miljoner skogskubikmeter kommer att ge. Vi skogsägare säger oss att vi vårdar och sköter skogen med hög avkastning som mål, men vill eller kan ändå inte klara att hålla viltstammarna i schack. Detta är ett tecken på en allvarlig dubbelmoral.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Välkommen att kommentera på DN Debatt
Nu kan du kommentera artiklar på DN Debatt via tjänsten Ifrågasätt. Kommentarer ska hålla sig till ämnet och hålla god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer. DN och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort inlägg vi bedömer som olämpliga.