Sverige har förändrats sedan 1970-talet då vår nuvarande regeringsform i huvudsak skrevs. Sverige har blivit mer internationaliserat, mer individualiserat och organiseringen i traditionella politiska partier har minskat markant mätt i antalet medlemmar. Allt detta ställer krav på vitalisering av den svenska demokratin och på en utveckling av vår författning. I den Grundlagsutredning som arbetat i tre år har allianspartierna och miljöpartiet kunnat nå överenskommelser om ett antal författningspolitiska reformer som utgångspunkt för fortsatta samtal.
Vår uppriktiga ambition i författningssamtalen är att fortsätta söka så breda lösningar som möjligt i översynen av regeringsformen. Det är viktigt för svenska folket att vi stärker vår grundlag genom att göra den till ett starkare värn för alla medborgares grundläggande rättigheter. Det är först när grundlagen blir ett verktyg för allas lika rättigheter som den blir en samlande symbol för vår demokrati. Vi vill också bidra till en mer deltagande demokrati genom att ge människor fler möjligheter att påverka de politiska besluten.
1. Stärk allas rättighetsskydd med ökad lagprövning
Vi vill öka möjligheten att pröva om tillämpningen av lagar och förordningar strider mot vår grundlag genom slopande av det så kallade uppenbarhetsrekvisitet och inrättandet av konstitutionell kammare - en författningsdomstol inom ramen för vår domstolsordning. Det aktiverar i högre grad vår grundlags skydd för alla medborgares fri- och rättigheter. Som majoriteten i Demokratiutredningen (SOU 2000:1) tidigare framhållit är ökad lagprövning ett önskvärt inslag i vår demokrati som stärker minoritetsskyddet i ett mångkulturellt samhälle och som förbättrar den enskildes rättssäkerhet i en tid när tempot och komplexheten i lagstiftningsarbetet har ökat väsentligt.
2. Förstärkt grundlagsskydd för integritet och rättssäkerhet
På motsvarande sätt vill vi också förstärka vår grundlags kapitel om de grundläggande fri- och rättigheterna. Regeringsformens andra kapitel ska förses med ett förstärkt skydd för den enskildes privatliv och integritet och genom att en rätt till rättvisa rättegångar införs motsvarande skyddet i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.
3. Stärk det lokala självstyret i grundlagen
Vi vill öka maktdelningen i det offentliga Sverige genom ett starkare skydd för det lokala självstyret i vår grundlag. Genom att vår kommunala självstyrelse förses med en närhetsprincip och proportionalitetsprincip stärks möjligheten att pröva om lagstiftning strider mot grundlagens skydd för det lokala självstyret. Det blir ett värn mot ökad centralisering och förbättrar förutsättningarna för den lokala demokratin.
4. Stärkt personval vitaliserar vår demokrati
Personvalet stärker banden mellan väljare och valda och vitaliserar på så sätt vår demokrati.
Personvalsinslaget i vårt valsystem bör därför förstärkas. Om spärrarna tas bort helt ökar väljarnas inflytande över vem som väljs. Vi förespråkar den lösningen tillsammans med ökad väljarinformation om betydelsen av personvalet och betydelsen av att kryssa för en kandidat. En okryssad valsedel ska enbart räknas partiet till godo.
5. Regeringen ska automatiskt prövas i riksdagen efter val
Att riksdagen efter ett allmänt val inte har möjlighet att pröva vem som skall ha ansvaret för regeringsmakten framstår som märkligt. Därför föreslår vi att regeringsbildningsprocessens reformeras så att den sittande regeringens mandat alltid prövas i riksdagen efter ett val. Det måste vara tydligt för väljarna vilket parlamentariskt underlag en regering har. Därför föreslår vi att förtroendet för regeringen automatiskt prövas i parlamentet efter valet och att regeringsbildningsprocessen tydligt förs i riksdagen.
6. Stärk och markera riksdagens kontrollmakt
Riksdagen granskar rikets styrelse och förvaltning genom konstitutionsutskottet, fackutskotten, justitieombudsmannen, riksrevisionen och frågeinstitutet. Vi vill ytterligare förstärka riksdagens möjligheter till en effektiv granskning av regeringen. Fackutskottens roll i fråga om kontroll och uppföljning har flera gånger fastslagits av riksdagen i olika uttalanden, en markering av denna uppgift är därför naturlig även i regeringsformen.
7. Tydliggör domstolarnas ställning och domarnas oberoende
Domstolarna har en central roll i den demokratiska rättsstaten. Deras självständighet och oberoende är grundläggande för legitimiteten i rättskipningen. Samtidigt är Sverige ett av få länder i västvärlden där domstolarna inte har ett eget kapitel i grundlagen. Det är tid att Sverige normaliseras också på detta fält.
För att tydliggöra domstolarnas ställning i vår demokrati och rättsstat måste deras särskilda ställning tydligare framgå i ett eget kapitel i vår grundlag. Utnämningen av höga domare ska också ge uttryck för domstolarnas och domarnas oavhängiga ställning. Domstolar och domare ska inte bara vara självständiga - utan de ska också synas vara det för att självständigheten inte ska kunna ifrågasättas. Domarutnämningar ska fortfarande formellt göras av regeringen utifrån förslag från en oberoende nämnd med representanter för andra domare, advokatsamfund och allmänhet.
8. Gå åter till skilda valdagar
Erfarenheterna av att övergå från tre- till fyraåriga mandatperioder är mycket positiva. Samtidigt blir den formella kontakten mellan väljare och valda alltför sporadisk när det dröjer fyra år mellan de allmänna valen. Partierna aktiveras och demokratin motioneras med skilda valdagar mellan riksdagsval och lokalval som också ger en ökad uppmärksamhet för viktiga kommunpolitiska avgöranden. Den gemensamma valdagen bör avskaffas och tidpunkten för riksdagsval skiljas från tidpunkten för kommun- och landstingsval.
9. Inför stärkt proportionalitet och möjlighet till kommunala extraval
Vi vill främja proportionalitet i kommunval. Som Demokratiutredningen tidigare föreslagit anser vi att möjligheten till kommunala extraval kan vara nödvändigt. En ventil för att säkerställa medborgarnas inflytande när fullmäktige av någon anledning har gått i baklås. Det är en reform som förbättrar den lokala demokratins funktionssätt. Fullmäktige bör fatta ett beslut om extraval med kvalificerad majoritet.
10. Gör vår främsta grundlag till folkets grundlag med en språklig översyn
Det är viktigt att vi använder denna grundlagsrevidering till en översyn av språk och disposition som gör att fler förstår vår främsta grundlag och att den beskriver vår demokrati på ett åskådliggörande sätt. Vårt medlemskap och vårt inflytande i EU ska framgå på ett klart sätt i vår regeringsform.
11. Stärkta och skärpta inslag av folkomröstningar i den lokala demokratin
Möjligheten till lokala folkinitiativ skärps genom att spärrgränsen för antalet kommuninvånare som kan genomdriva krav på rådgivande folkomröstning höjs till 10 procent samtidigt som kommunfullmäktiges veto avskaffas. Samtidigt uppställs krav på att folkomröstningen ställer en fråga inom ramen för den kommunala kompetensen och att formen för giltiga namnunderskrifter skärps. Detta både skärper och stärker inslaget av direktdemokrati inom ramen för vår representativa demokrati.
12. Avskaffa konstitutionella hinder för så kallade trängselskatter
Regeringsformens reglering av kommunala skatter och avgifter tydliggörs på ett sådant sätt att regeringsformen möjliggör införande av kommunalt beslutande trängselskatter.
Vi har med detta visat viktiga delar av det som är fem partiers gemensamma reformagenda. Nu vill vi fortsätta samtalen i syfte att nå än bredare överenskommelser om grundlagen. Vi ser därför fram mot en bra dialog, förtroendefulla samtal och möjligheter till konstruktiva och breda lösningar. Tiden är mogen för författningspolitiska reformer.
Henrik von Sydow
Ledamot Grundlagsutredningen (m)
Kerstin Lundgren
Ledamot Grundlagsutredningen (c)
Daniel Tarschys
Ledamot Grundlagsutredningen (fp)
Ingvar Svensson
Ledamot Grundlagsutredningen (kd)
Peter Eriksson
Ledamot Grundlagsutredningen (mp)