Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

"Alliansens dyraste reform blir satsning på forskning"

Jan Björklund och Lars Leijonborg utlovar trendbrott: Vår första forskningsproposition måste i fråga om resurser kraftigt övertrumfa allt vad socialdemokraterna åstadkommit. Sedan mitten av 1990-talet har svensk forskning under socialdemokratiskt styre stagnerat. De statliga stödet har sjunkit, kvaliteten har också sjunkit och allt mer av investeringarna i forskning hamnar utomlands. Det inger bekymmer. Forskare, företagare, investerare och alla andra som bedömer Sveriges framtid som kunskapsnation behöver en tydlig signal om ett trendbrott. Därför måste alliansregeringens första forskningsproposition i höst överträffa allt vad socialdemokraterna åstadkommit. I fråga om pengar måste det bli den största utgiftsreform som alliansregeringen presenterar i höst. Det skriver folkpartiledaren och utbildningsministern Jan Björklund, som i dag sommartalar i Marstrand, samt högskole- och forskningsministern Lars Leijonborg.

På flera forskningsområden är utvecklingen just nu mycket spännande och möjligheterna till genombrott stora. Sverige tillhör fortfarande de främsta forskningsnationerna i världen och våra forskare ingår i internationella nätverk som försöker hitta lösningar på några av mänsklighetens ödesfrågor, som den globala uppvärmningen och bristen på rent vatten.

De fantastiska genombrotten som skett inom informationsteknologin har redan revolutionerat tillvaron för miljarder människor i världen. Användningen av Internet ökar explosionsartat. Antalet mejl som skickas varje dag uppgår nu till 65 miljarder, alltså tio per invånare på jorden. Möjligheterna för diktaturregimer att dölja övergrepp och hålla sina folk i okunnighet minskar.

I skärningspunkten mellan mobilt bredbrand och datautveckling sker en snabb utveckling av sådant som telemedicin, nätpedagogik, distansarbete och nya underhållningsformer. Telecom-företaget Ericsson avsätter över 30 miljarder kronor årligen, mer än den svenska statens hela forskningsbudget, på att vara världsledande på det informations- och kommunikationsteknologiska området.

Jakten efter energilösningar som minskar växthuseffekten pågår för fullt. Forskarna följer många spår och flera ser lovande ut. Koldioxid kan lagras i underjorden istället för att släppas ut i atmosfären. Med hjälp av artificiell fotosyntes och nanoteknik hoppas forskarna kunna utveckla solkraften så att den står sig ännu starkare i konkurrensen med andra energislag.

Svenska forskare ligger långt framme när det gäller energilagring och elöverföring. Kanske kan det bli en svensk som åstadkommer det avgörande genombrottet i batteritekniken så att elbilar kan ersätta bensinbilarna. Om effektförlusterna vid kraftöverföring kan minimeras genom så kallade supraledare ökar inte bara chanserna att få fram en elbil med bra prestanda utan också möjligheterna att transportera el över stora distanser, till exempel från väldiga solfångare i Sahara till Europa.

Nästa generations kärnkraftverk spås förbruka en bråkdel av det uran som går åt i dagens verk och inte kunna drabbas av härdsmälta. Biobränslen med god energieffektivitet, ur råvaror som inte konkurrerar med matproduktionen, är på väg fram.

För några år sedan offentliggjordes, på en presskonferens med Bill Clinton och Tony Blair, att människans genuppsättning hade kartlagts. Svenska forskare deltog också i det arbetet. Kunskapen om genernas uppbyggnad och om de molekylära processerna i generna innebär ett paradigmskifte i kampen mot sjukdomarna. I gränslandet mellan medicin och biologi öppnas nu helt nya möjligheter till en förebyggande och individualiserad sjukvård.

Hoppet att kunna hitta bot mot sjukdomar som cancer och Alzheimer har växt. I det tysta har fantastiska framsteg redan skett. Den som idag får diagnosen Parkinsons sjukdom har goda chanser att med behandling leva ett ganska normalt liv. Diagnosen hiv är i västvärlden inte längre en dödsdom.

Mot den bakgrund vi tecknat här inger det bekymmer att svensk forskning sedan mitten av 1990-talet stagnerat. Det statliga stödet har sjunkit som andel av BNP, kvaliteten (uttryckt i hur ofta svenska forskare citeras i vetenskapliga tidskrifter) har också sjunkit och en allt större del av företagens forskningsinvesteringar hamnar i andra länder.

För femton år sedan gjorde den förra borgerliga regeringen i Sverige en storsatsning på forskning genom att tillföra 20 miljarder från löntagarfonderna till forskning. När den regeringen avgick 1994 låg de statliga anslagen till forskning på över en procent av BNP och de nya stiftelsernas utdelningar kom alltså där utöver.

Tyvärr blev det regimskiftet slutet på en guldålder för svensk forskning. Efter några år var den statliga BNP-andelen nere i 0,7 procent - en långt större neddragning än utdelningarna från stiftelserna kunde kompensera. På 2000-talet har BNP-andelen stigit något, men aldrig kommit upp i nivån från den borgerliga tiden.

Alliansregeringen måste visa samma långsiktighet som den förra borgerliga regeringen. Ett avgörande tillfälle kommer i höst, då vi i samband med budgetförhandlingarna ska enas om ramarna för den forskningsproposition som läggs för åren 2009 till 2012.

Forskning är en investering i framtidens välfärd. Tänk tanken att Alzheimers kan botas eller försenas kraftigt. Eller att det görs sådana framsteg i batteritekniken att vi kan köra bilarna på el istället för på olja. Eller att svenskt kunnande om mobil telefoni, IT och medicin leder till helt nya lösningar för egenvård och telemedicin. Skulle sådana genombrott bli verklighet, har vi kommit långt i att klara några av de största framtidsutmaningarna.

Vi menar att riskerna för Sverige med att inte satsa mer på forskning är stora:

1. Företagen flyttar ut sin forskning. Den tendensen är redan stark. Ny Teknik redovisade nyligen siffror som visade att svenska företag visserligen ökar sina forsknings- och utvecklingsinvesteringar, men att huvuddelen av ökningen läggs i andra länder.

2. Företagen flyttar ut själva. Om forskningstunga svenska företag - stora som små - inte ser stora satsningar på en högkvalitativ svensk grundforskning kommer flera av dem att dra slutsatsen att Sverige inte är den lämpligaste lokaliseringen i världen. Några har redan gjort det.

3. Några oroande underliggande tendenser i svensk ekonomi kommer att förstärkas: svenska exportpriser kan inte utvecklas i takt med konkurrenternas, vi fortsätter att tappa marknadsandelar på viktiga marknader och investeringarna i Sverige fortsätter att ligga på för låg nivå.

Forskare, företag, investerare och alla andra som bedömer Sveriges framtid som kunskapsnation behöver en tydlig signal om ett trendbrott. Därför krävs en betydande ökning av forskningsanslagen.

Alliansregeringens första forskningsproposition måste i fråga om nya resurser kraftigt övertrumfa allt det socialdemokraterna åstadkom i sina forskningspropositioner. Det innebär att forskningssatsningen i fråga om pengar måste bli den största utgiftsreform alliansregeringen presenterar i höst.

Folkpartiet prioriterar en stor forskningssatsning mycket högt i de kommande budgetförhandlingarna. Det ekonomiska utrymmet finns, både till en sådan och ett antal andra angelägna reformer. Men som OECD konstaterar i sin senaste Sverige-rapport bör finanspolitiken främst inriktas på fortsatta reformer som stärker ekonomins produktionsförmåga. För oss är en långsiktigt trovärdig tillväxtpolitik, inklusive en betydande forskningssatsning, ett nödvändigt inslag i en budgetuppgörelse.

Jan Björklund
Lars Leijonborg

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.