DN Debatt

”Alliansens könsblinda politik leder åt fel håll”

I vårt budgetalternativ, som presenteras inom kort, lyfter vi fram flera tunga förslag för att underlätta kvinnors etablering på arbetsmarknaden. Grundläggande är att lagstifta om rätten till heltid. Vi avsätter också pengar till barnomsorg och föreslår att taket i den tillfälliga föräldrapenningen höjs. För att få fler utlandsfödda kvinnor i arbete vill vi se förändringar av etableringsreformen för nyanlända, skriver Håkan Juholt och Carin Jämtin.

En förutsättning för att minska arbetslösheten och öka sysselsättningen är att vi får ett mer jämställt samhälle. När män och kvinnor delar på ansvaret för jobb och familj förbättras både den ekonomiska tillväxten och människors livskvalitet.

Kvinnor och män ska ha samma frihet och självständighet, samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter och samma makt att forma sina liv. Det förutsätter en inkomst som det går att leva livet ut på.

Utvecklingen de senaste åren har gått åt helt fel håll. Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män är i dag fem procentenheter – den högsta på nästan 20 år. När skillnaderna i sysselsättningsgrad växer mellan könen innebär det inget annat än att möjligheterna för många kvinnor att få utlopp för sitt engagemang och användning av sin kompetens minskar. Det förlorar vi alla på.

Kvinnor och ungdomar används dessutom alltför ofta som flexibilitetsbuffertar på arbetsplatser. De anlitas vid behov och vid arbetstoppar – men slås ut lika snabbt som de kommer in. Kvinnor får i högre grad deltids- och tidsbegränsade anställningar i stället för fasta jobb. Korta anställningar innebär mer ensidiga och monotona arbetsuppgifter, mindre frihet och sämre möjligheter till utveckling i jobbet. Att sakna anställningstrygghet ökar också utsattheten på själva arbetsplatsen och gör det svårare att ställa krav och sätta gränser. Beroendeställningen till arbetsgivaren är extrem.

Siffrorna talar sitt tydliga språk: 18 procent av kvinnorna och 13 procent av männen har en visstidsanställning. 66 procent av de sysselsatta kvinnorna i åldrarna 20–64 år arbetar heltid och 34 procent deltid. Motsvarande andelar för män är 89 respektive 11 procent.

Vi ser nu att regeringens ekonomiska politik leder helt fel ur ett jämställdhetsperspektiv. Tyvärr verkar man inte vilja se problemen. Politiken är könsblind och därför har man presenterat väldigt få åtgärder. Egentligen enbart en jämställdhetsbonus i föräldraförsäkringen. Den är sympatisk, men verkar tyvärr inte fungera.

I vårt politiska alternativ som presenteras inom kort lyfter vi fram flera tunga förslag för att underlätta kvinnors etablering på arbetsmarknaden.

Grundläggande är att få till stånd en lagstiftning om rätten till heltid. Den som vill gå upp i arbetstid ska ges möjlighet till det. Vi kan konstatera att arbetsmarknadens parter inte lyckats lösa denna fråga. Därför är vi beredda att lagstifta.

Det så kallade 24-timmarssamhället bärs upp av kvinnor. Att arbeta kvällar, helger eller delade turer blir allt vanligare. Många tjänstemän arbetar mycket övertid i långa perioder. Ska det vara möjligt att klara detta krävs att det finns barnomsorg att tillgå också på dessa arbetstider. Vi kommer därför att avsätta pengar till barnomsorg på obekväm arbetstid i vår budget.

Regeringen har valt att försämra den tillfälliga föräldrapenningen som gäller när föräldrar är hemma för att ta hand om sina sjuka barn. Det innebär att det är rationellt för den som tjänar mest, oftast pappan, att fortsätta jobba medan den som vanligtvis tjänar mindre, mamman, är hemma och vårdar barn. Så cementeras gamla könsroller och så försvårar regeringen för de föräldrar som vill, men inte har råd att dela ansvaret för barnen.

Vi kommer därför att i vår budget föreslå en successiv höjning av taket i den tillfälliga föräldrapenningen så att den under mandatperioden hamnar på samma nivå som i föräldrapenningdagarna i samband med ett barns födelse.

Det demografiska tillskottet av personer i arbetskraften under perioden 2010– 2025 kommer uteslutande från de utlandsfödda. Eftersom arbetskraftsdeltagandet i delar av gruppen är lågt, inte minst bland kvinnorna, finns här den största arbetskraftspotentialen. Sysselsättningsgraden bland utrikesfödda kvinnor ligger runt 50 procent. Att öka deltagandet i arbetslivet bland de utrikes födda kvinnorna är av avgörande betydelse för om vi ska kunna klara en offentligt finansierad välfärd till alla framöver.

Många nyanlända får inte stöd av någon etableringslots och inte heller från arbetsförmedlingen. Vårdnadsbidrag och barnomsorgspeng är missriktade reformer som försvårar eller försenar etableringen på arbetsmarknaden för många kvinnor med utländsk bakgrund. Vi kommer därför i vår budget att föreslå förändringar av etableringsreformen och att vårdnadsbidrag och barnomsorgspeng avskaffas. I stället kommer vi att prioritera utbildningsinsatser som leder till att fler kvinnor med utländsk bakgrund kommer ut i arbetslivet.

Insatser för att få fler kvinnor i arbete är en bärande del av vår ekonomiska politik. Att få ned den historiskt höga arbetslösheten är den viktigaste utmaningen vi har framför oss de närmaste åren. Tyvärr kan vi konstatera att regeringens politik inte lyckats klara den uppgiften. Den säsongsrensade arbetslösheten i juli 2011 var 7,62 procent. Det är en väsentligt högre arbetslöshet än i juli 2006.

Vi måste få fler människor i arbete och de som arbetar måste kunna arbeta fram till pensionsåldern. Främst för att möjligheterna till en egen inkomst och den sociala samvaron på jobbet gör livet bättre för var och en. Men också för att vi har en åldrande befolkning som framöver ska försörjas av färre människor i den arbetsföra delen av befolkningen. Vi har ett pensionssystem som bygger på att många arbetar länge. Och vi har stora behov i skolan, vården och omsorgen som kräver goda skatteintäkter. Att få ner arbetslösheten och öka sysselsättningen är därför det övergripande målet för den socialdemokratiska ekonomiska politiken.

Vi befinner oss i ett mycket osäkert ekonomiskt läge. Tack vare att vi under många år haft en bred enighet i Sveriges riksdag kring en ansvarsfull ekonomisk politik har vi större marginaler än många andra länder. Samtidigt är svensk ekonomi mycket sårbar på grund av vårt exportberoende. Om de ekonomiska problemen med åtföljande åtstramning hos våra viktigaste handelspartners fortsätter kommer det att få djupgående effekter på den svenska ekonomin.

Därför är det viktigt att fortsätta att ta ansvar för statsfinanserna och prioritera rätt saker. Det krävs effektiva investeringar i kunskap, infrastruktur, bostäder och klimatomställning för att stärka Sveriges konkurrenskraft och säkra jobben.

Sverige ska ha en ledande roll i att utveckla en modern kunskapsbaserad ekonomi. Då har vi inte råd att inte ta vara på de tillväxtmöjligheter som ligger i ett mer jämställt samhälle. Kvinnors möjligheter att bli ekonomiskt oberoende genom egen försörjning är en prioriterad fråga för oss socialdemokrater.

Håkan Juholt

partiordförande (S)

Carin Jämtin

partisekreterare (S)