Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Allt andas klassförakt och tveksam vetenskaplig grund”

Hela argumentationen faller platt när inga belägg presenteras för att beskriva sambandet mellan de sjunkande studieresultaten och icke-kognitiva kunskaper. Redan när artikelförfattarna konstaterar att det är svårt att mäta icke-kognitiv kunskap borde man insett bristerna i sin artikel, skriver Anna Bjereld i en replik på Magnus Henrekson och Tino Sanandajis debattartikel (6/7).

Magnus Henrekson och Tino Sanandaji argumenterar på DN Debatt (6/7) för att den höga ungdomsarbetslösheten beror på att ungdomarna saknar vad skribenterna kallar ”mjuka” kompetenser – självdisciplin, social kompetens, motivation, arbetsmoral, uthållighet, pålitlighet, punktlighet och emotionell stabilitet. Artikeln är byggd på tveksam vetenskaplig grund och har ett perspektiv som enbart pekar ut brister hos de arbetslösa själva. Jag menar att artikeln andas klassförakt och föreslår i stället några intressantare frågeställningar som artikelförfattarna kan forska på.

I artikeln lutar sig debattörerna mot några studier som visar på betydelsen av icke-kognitiva färdigheter och bygger därpå en vag argumentationskedja om att tilltagande brist på sådana färdigheter är orsak till ungdomsarbetslösheten i Sverige.

Debattörerna anför att en mindre andel av de företagsledare som svarat på en enkätundersökning från Svenskt näringsliv anser att det beror på ungdomars bristande sociala kompetens att de har svårt att få jobb. Att vissa företagsledare har en negativ inställning till unga tyder dock inte på någon som helst trend och kan lika gärna tala för inskränkthet hos företagsledare.

Debattörerna förklarar att eftersom svenska elevers kunskaper sjunkit i internationella undersökningar talar mycket för att även icke-kognitiva egenskaper försämrats, åtminstone inom den ungdomsgrupp som har problem på arbetsmarknaden. Att debattörerna inte presenterar några som helst belägg för ett samband mellan icke-kognitiva färdigheter och kunskapsnivå och att hela deras härledning därmed faller platt är illa nog. Värre är den människosyn som återspeglas genom debattörernas attityd till arbetslösa ungdomars karaktär. Vi talar om en grupp där de ungdomar är överrepresenterade som kommer från fattiga hem, som har utländsk bakgrund, som hoppade av gymnasiet eller som saknar kontakter på arbetsmarknaden (se exempelvis arbetskraftsundersökningarna från SCB). Problemet med dessa arbetslösa ungdomar är enligt debattörerna att de saknar sociala färdigheter och alltihop löses med att de ska få lära sig vett och etikett redan från förskolan. Debattörerna framför därmed den utdaterade uppfattningen att problemen för folk i prekariatet beror på att de är ouppfostrade. Det låter inte som något annat än som ett råd från den oförstående medelklassen som inte kan begripa hur folk kan vilja vara på ett annat sätt än de själva.

Det är svårt att mäta hur de icke-kognitiva färdigheterna hos skolungdomar utvecklats, säger debattörerna. Och det är väl här debattörerna borde ha insett bristerna i sin artikel. Vem som är socialt kompetent är subjektivt och den som är socialt kompetent på Institutets för näringslivsforsknings mingelparty kanske är hjälplöst socialt utdömd i ett annat sammanhang.

I stället för spekulationer om arbetarklassens uppförande ger jag här några intressanta förslag på forskningsstudier som debattörerna skulle kunna ta sig an:

• En attitydundersökning bland arbetsgivare om vilka fördomar de besitter mot människor med utländskt klingande efternamn, mot icke-vita, mot kvinnor och mot arbetarklassen.

• En undersökning om hur arbetsgivare beter sig mot arbetssökare i fråga om att ge återkoppling inom rimlig tid, skriva vänliga svar, vara tillgängliga, hålla kontakt och visa respekt.

• En enkätundersökning bland de arbetslösa om vilka brister de kan se hos vissa arbetsgivare som gör att just de har svårt att rekrytera.