Idag presenterar socialdemokraterna i Stockholm handlingsplanen "Stockholm HQ" (Stockholm Headquarters). Handlingsplanen innehåller ett stort antal konkreta insatser som vi vill genomföra och driva för att utveckla Stockholm som attraktiv stad att etablera huvudkontor i.
Stockholmsregionen konkurrerar inte i första hand med andra städer i Sverige utan med storstadsregioner utanför våra gränser. En Stockholmsregion som attraherar utländska investeringar ger inte bara nya jobb och utvecklingsmöjligheter här utan bidrar också till tillväxten i hela landet. Om jobben ska bli fler i Sverige måste Stockholms internationella konkurrenskraft värnas och utvecklas.
En viktig faktor är lokaliseringen av huvudkontor, regionala huvudkontor och huvudkontorsfunktioner. Företag med rötter i den svenska myllan är mer benägna att förlägga annan verksamhet till Sverige. Huvudkontor generar jobb inom exempelvis finans, marknadsföring och juridik men också inom till exempel transport- och hotellbranschen.
Stockholm är framgångsrikt. Vi är idag den region som har flest huvudkontor i Norden. Av de största internationella företagen med nordiska huvudkontor finns hälften placerade i Stockholm. Stockholm är också hemorten för de flesta av Sveriges storföretag och av totalt 14 nordiska företag på Fortune Global 500-lista har sex sina huvudkontor i Stockholm.
Men den internationella konkurrensen är stenhård och staten och staden behöver kroka arm och göra nödvändiga förändringar och investeringar för att utveckla Stockholms konkurrenskraft: inom geografisk prioritering, forskning och utbildning och skatter.
Min bedömning är att de mest attraktiva kontorslägena i Stockholm i dag inte i alla delar håller den internationella toppklass som företag har rätt att förvänta sig. Stockholms stad måste prioritera och satsa särskilt på de lägen som redan i dag är bra och som har potential att bli ännu bättre.
Om socialdemokraterna får stockholmarnas förtroende år 2010 så kommer vi att, i dialog med näringslivet, prioritera insatser som särskilt stärker Järva/Kista och city som de två främsta geografiska lägena för huvudkontor.
Lämpliga delar i den kommunala administrationen och kommunala bolags huvudkontor ska lokaliseras på ett sätt som främjar områdenas utvecklingsdynamik.
Nybyggnation ska präglas av samtida arkitektur som ger avtryck internationellt. Jag vill se moderna, innovativa och miljövänliga byggnader som knyts samman genom avancerade infrastrukturlösningar.
Det behövs breda investeringar i kollektivtrafiken för att korta restiderna i regionen. Min bedömning är att Tvärbanan till Järva/Kista bör prioriteras särskilt.
Påbörja omedelbart ombyggnaden av E 18. Detta är en investering som är mycket efterfrågad av näringslivet kring Järva/Kista och som tillsammans med Citybanan påtagligt förbättrar kommunikationerna i Stockholm.
Arlanda är bara den tredje största flygplatsen i Norden och inget stort bolag har Arlanda som huvudflygplats. Detta är resultatet av ett planekonomiskt synsätt där resenärer till och från Stockholm ofta tvingas att ta omvägen över Köpenhamn eller Helsingfors. Jag hade gärna sett att SAS hade organiserat sin verksamhet på ett sätt som ger Stockholm den status som vi förtjänar. Om detta innebär att den danska delen av SAS säljs av så har åtminstone jag inget att invända mot en sådan utveckling.
Den svenska skolan är bra. Men den är inte tillräckligt bra och nu sjunker resultaten i Stockholms skolor. Samtidigt som KI, Universitetet, KTH och Handelshögskolan återfinns bland de högst rankade universiteten i världen så håller Sverige och Stockholm på att tappa mark. Ett helhetsgrepp behöver tas.
Grund- och gymnasieskolan. För att kunna garantera en skola av hög kvalitet behöver alla elever få det stöd de behöver och lärarna en möjlighet att utvecklas i sitt arbete. Det kostar pengar. Det måste prioriteras framför skattesänkningar.
Satsa på matematik och naturvetenskap. Ett samarbete mellan skolan, högskolan och näringslivet måste till för att öka andelen elever som studerar teknik och naturvetenskap. Satsningar på att utveckla matematikämnet och öka dess status redan på grundskolan är nödvändiga.
Om Stockholm ska fortsätta att vara hemort för fyra internationella toppinstitut behövs ökade satsningar på forskning. Tyvärr skar den nuvarande regeringen förra året i stället ned forskningen i fasta priser med 500 miljoner kronor. Staten måste våga satsa på våra forskningsinstitutioner som redan i dag är i världsklass. Det är även angeläget att ge utländska studenter möjlighet att arbeta i Sverige utan hinder och krångel.
Staten behöver också våga peka ut strategiska forskningsområden och göra sektorsöverskridande satsningar som knyter samman viktiga områden, till exempel forskningsinsatser som knyter samman den stora kompetensen som finns inom IT/telecom med forskning inom den för Stockholm så viktiga finansiella sektorn.
Stockholms stad måste kroka arm med forskarvärlden och stimulera forskning och innovation. Jag vill att stadens upphandlingspolicy ska ställa krav på så kallad teknikhöjd vid upphandling: Ett av stadens borgarråd måste också få särskilt ansvar för frågor om högre utbildning, forskning och innovation.
Sverige kommer aldrig att bli bäst på att ha lägst skatter. Men vi ska ha bäst välfärd för pengarna. Även om det saknas möjligheter för omfattande skattesänkningar så finns det ett behov av att överväga en reformering av några skatter för att utveckla Stockholms internationella konkurrenskraft.
I dag har Sverige en så kallad expertskatt som ger en viss skattelättnad till utländska nyckelpersoner. Men när jag träffar representanter för svenska storbolag blir det uppenbart att expertskatten är allt för begränsad till sin omfattning och för krånglig till sin konstruktion. I dag är det endast omkring 600 personer som har denna skatterabatt i Sverige. Detta kan jämföras med expertskatten i Danmark som omfattar omkring 2.000 personer. Därför bör det prövas om den svenska expertskatten kan utvidgas och förenklas.
Under många år var Sveriges bolagsbeskattning på 28 procent internationellt konkurrenskraftig. Men nu har länder sänkt bolagsskatten och Sverige har numera samma eller högre bolagsskatt än samtliga EU:s Östersjöstater undantaget Tyskland.
Bolagsbeskattningen är en av många faktorer som internationella företag överväger vid ett investeringsbeslut, inte minst i samband med lokalisering av huvudkontor.
Min åsikt är att varken Stockholm eller Sverige har råd att förlora internationell konkurrenskraft på grund av en för hög bolagsbeskattning. En sänkning kan naturligtvis bara genomföras när samhällsekonomin så tillåter.
Stockholm är en fantastisk stad med smarta, kreativa och välutbildade invånare. Men vi kan inte slå oss till ro. Om stad och stat tillsammans hjälps åt för att utveckla Stockholm som norra Europas bästa region för huvudkontor skapar vi förutsättningar för utveckling och jobb i hela Sverige.
CARIN JÄMTIN