DN Debatt

”Alltför många bär på djup misstro mot statsmakten”

Allvarligare än att många tror på klassiska konspirationsteorier, som att USA låg bakom 11 september-attentaten, är att allt för många bär på en avancerad och djup misstro gentemot statsmakterna.
Allvarligare än att många tror på klassiska konspirationsteorier, som att USA låg bakom 11 september-attentaten, är att allt för många bär på en avancerad och djup misstro gentemot statsmakterna. Foto: CHAO SOI CHEONG

Konspirationer. Misstron mot den parlamentariska demokratin är påtaglig och konspirationsteorier har fått fotfäste. Vi måste främja kritiskt tänkande och källkritik för att den unga generationen inte ska fostras in i ett konspirationistiskt tänkande, skriver Daniel Poohl, Expo, och Ulrik Simonsson, Ungdomsbarometern.

Misstron mot den parlamentariska demokratin är påtaglig samtidigt som konspirationsteorier fått fotfäste både bland unga och vuxna. Det visar en ny undersökning genomförd av Ungdomsbarometern. Sett ur samtidens politiska och sociala oro så utgör detta farliga tendenser som måste mötas med källkritik och förebyggande insatser för att stärka demokratin. Misslyckas vi riskerar den unga generationen att fostras in i ett konspirationistiskt tänkande, ofta med inslag av främlingsfientlighet, antisemitism och islamofobi.

Expo har i 20 års tid granskat högerextrema och andra rasistiska miljöer och tankeströmningar i Sverige. Verksamheten bygger på att synliggöra och förklara hur hat och fördomar sprids och organiseras. Av erfarenhet vet vi att de mest utbredda konspirationsteorierna hämtar näring från vad som kan kallas den konspirationistiska miljön. Konspirationismen som idéströmning erbjuder en alternativ berättelse där den globala politiska arenan anses regisserad av dolda makteliter – inte sällan judiska sådana. Enligt klassiskt populistisk logik ställs här ett lurat folk mot eliten. Som sammanhållet tankegods innebär konspirationismen en alternativ berättelse om världen. Konspirationismens logik är ett effektivt vapen för den som vill misstänkliggöra minoriteter eller misskreditera en politisk motståndare. I sin mest aggressiva form har den legat till grund för terrordåd.

Ungdomsbarometern har sedan 1991 kartlagt svenska ungdomar och unga vuxnas attityder, värderingar och intressen. Varje höst genomförs en årlig studie – den största i sitt slag – som bygger på både dagsaktuella ämnen och återkommande frågeställningar om generationstrender.

Ungdomsbarometerns allra senaste undersökning innehåller slående insikter om ungas och vuxnas syn på samhällsutvecklingen och samtiden. Hos den unga generationen är synen på samhällets framtid påtagligt pessimistisk (medan den egna framtiden antas bli ljus). Den genomgående upplevelsen är att vi står inför mycket stora utmaningar. Endast fyra av tio ungdomar (15 till 24 år) anser att samhällets framtid ser ljus eller ganska ljus ut, och 51 procent anser att våra politiker saknar förmågan att lösa problemen i Sverige. Resultaten rörande unga är intressanta i sig, men det verkligt tankeväckande uppstår när ungdomarnas svar jämförs med de vuxna mellan 25 till 49.

Totalt menar 46 procent av unga och hela 54 procent av vuxna mellan 25 och 49 att politiker sällan berättar de verkliga motiven bakom de beslut som fattas. Samtidigt har 64 respektive 62 procent av unga och vuxna uppfattningen att viktiga världshändelser inträffar utan att allmänheten informeras. Totalt 21 procent i båda grupperna säger sig inte veta säkert nog för att svara på frågan, eller saknar helt uppfattning. På frågan om världen styrs av hemliga sällskap som Illuminati, Frimurarorden med flera, svarar 8 procent av unga och 11 procent av de vuxna att så är fallet. Endast 61 respektive 59 procent tar avstånd från ett sådant antagande. Hela 30 procent i båda grupperna tycker inte att de kan ta ställning till frågan.

 

Samtidigt visar ovanstående siffror på att unga hyser en större skepsis till konspirationsteorier än vuxna. Studien från Ungdomsbarometern pekar dessutom på att unga som är konspiratoriskt lagda mer sällan är negativt inställda till invandring jämfört med vuxna.

 

Stödet för konspirationsteorier är starkast bland de som anger att de skulle rösta på SD, vilket främst gäller äldre SD-sympatisörer. Listan kan göras lång över konspiratoriska antaganden som i markant högre utsträckning görs av vuxna 25-49 åringar som sympatiserar med SD än personer som sympatiserar med andra partier. Gruppen SD-sympatisörer menar i högre utsträckning att världen styrs av hemliga sällskap (17 procent bland sympatisörer till Sverigedemokraterna jämfört med 7 procent bland övriga). För unga SD-sympatisörer är motsvarande siffra 16 procent jämfört med 8 bland övriga partisympatisörer. Vidare menar samma grupp i högre utsträckning att politiker i Sverige sällan berättar om de verkliga motiven bakom beslut (78 respektive 44 procent). För unga SD-sympatisörer är siffran 66 procent jämfört med 42 bland övriga. Gruppen menar även att statliga myndigheter övervakar alla medborgare i Sverige (42 respektive 22 procent). För unga SD-sympatisörer är siffran 28 procent jämfört med 18 bland sympatisörer till andra partier.

Viktigare än att påtala och fördjupa sig i skillnaden i SD-sympatier bland unga och vuxna är att förstå sambandet mellan högerpopulism och konspirationism. Gemensamt är en populistisk ådra i kombination med en undergångsretorik och en djup misstro mot samhällets institutioner. Båda präglas ofta av en syndabocksretorik. Även om det också går att se visst stöd för konspirationsteorier bland andra ideologiska sfärer.

Det gör problemet större och allvarligare än att många tror på mer eller mindre klassiska konspirationsteorier, som att månlandningen aldrig ägt rum eller att USA låg bakom 11 september-attentaten. Alltför många bär på en avancerad och djup misstro gentemot statsmakterna. Vad som borde genomskådas som nonsens sprids dagligen som nyheter i flöden på sociala medier, ibland i kalkylerat syfte att sprida hat, splittring och rädsla. Det moderna medielandskapet innebär en närmast ohanterlig mängd information som fragmenterat bombarderar alla som kommer i kontakt med det. Källkritik är både svårare och viktigare än någonsin.

Samtidigt visar ovanstående siffror på att unga hyser en större skepsis till konspirationsteorier än vuxna. Den “18-årsundersökning” som nyligen publicerades av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) klargör att sex av tio unga menar sig kunna genomskåda falsk information. Studien från Ungdomsbarometern pekar dessutom på att unga som är konspiratoriskt lagda mer sällan är negativt inställda till invandring jämfört med vuxna.

De insatser samhället sätter in för att stävja tendenserna kan därför inte bara fokusera på unga utan även på de grupper där problemet är mer påtagligt. Det som behövs är gemensamma åtgärder i syfte att främja klassiskt akademiska ideal som kritiskt tänkande och källkritik.

Trots allt detta finns skäl till optimism. Ungas intresse för politik och samhällsfrågor ökar, benägenheten att engagera och organisera sig för förändring likaså. Och det finns – ungdomar emellan – starka ideal om att ta utbildning på allvar. Allt detta i motsats till vad många ofta tycks tro. Utmaningen vi står inför är att förmå unga att kanalisera dessa tendenser till stöd för tillit, kunskapsideal, sammanhållning och demokrati.

DN Debatt. 7 december 2015

Läs fler artiklar på DN Debatt.