Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Alltför sjuka överförs till Arbetsförmedlingen”

Nye socialförsäkringsministern om sjukförsäkringen: Vi lyssnar gärna på dem som vill förbättra reformen – men inte på dem som vill gå tillbaka till det gamla. Sjukförsäkringsreformen kommer i historiens ljus att kvala in bland de stora i svensk socialpolitik. Men allt är inte bra. Jag arbetar sedan en månad – helt utan prestige – med att följa upp reformen. Jag kan se att det behövs en översyn på några områden, bland annat gäller det de sjukskrivnas övergång från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. Ibland har alltför sjuka kommit till arbetsmarknadspolitiken. Dagens regler för förtidspension kan också upplevas som fyrkantiga och en bra sjukförsäkring måste ha en tydlig och rättssäker gräns för vem som ska beviljas förtidspension, skriver Ulf Kristersson.

”Målet är att antalet sjukdagar ska halveras”, skrev Göran Perssons regering redan 2003 och satte fingret på ett av Sveriges stora samhällsproblem:

Varför var ett av världens friskaste folk också ett av världens mest sjukskrivna?

Kurvorna pekade åt fel håll, år efter år. På 30 år fördubblades antalet förtidspensionärer till rekordhöga 550 000 personer. Upp till 70 000 människor om året förtidspensionerades bort från arbetsmarknaden. De långa sjukskrivningarna åkte berg- och dalbana och var uppe på över 300 000 fall per år. Skillnaderna över landet var stora: ohälsan verkade vara dubbelt så stor i Jämtland som i Jönköping.

Den totala sjukfrånvaron motsvarade var sjunde person i den arbetsföra befolkningen. I praktiken användes sjukförsäkringen för att dölja hög arbetslöshet.

Samma regering som ville halvera sjukskrivningarna tillsatte därefter Anna Hedborgs socialförsäkringsutredning. Den skulle enligt direktiven utreda om det fanns en ”glidning i sjukdomsbegreppet” och varför det ”inom den svenska socialförsäkringen saknas en bortre tidsgräns”. Men också titta på ”skyldigheter att ta till vara eller utveckla sin arbetsförmåga, även om det blir nödvändigt att byta yrke eller arbeta på annan ort eller flytta”. Ett betydande politiskt mod fanns bakom de torra formuleringarna.

Sedan dess har mycket hänt. Sverige har en ny sjukförsäkring med tydliga tidsgränser och en rehabiliteringskedja där människor själva tillsammans med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen söker nya uppgifter i arbetslivet om de gamla inte längre är möjliga. Vägen har varit tuff för många, men vi ser nu en positiv förändring: Hälften så många blir i dag sjukskrivna hälften så länge. De märkliga regionala skillnaderna är nästan helt borta. Sambandet mellan lokal arbetslöshet och sjukskrivningar har försvunnit. Vi döljer inte längre arbetslöshet i sjukskrivning och förtidspension.

Detta beror inte – som man kan tro av svarta rubriker – på att människor numera får avslag, indragen sjukpenning och blir utförsäkrade. Tvärtom: 97 procent av alla som ansöker om sjukpenning får det och 98 procent av alla sjukfall avslutas utan att någon ersättning dras in. Fler gör mer för att så många som möjligt åter ska kunna stå på egna ben.

De allra flesta som lämnat sjukförsäkringen har alltså återkommit till arbete. Sedan 2006 har antalet förtidspensionerade minskat med drygt 90 000. Men man får aldrig glömma att bakom varje siffra finns en människa av kött och blod. Som kämpar och har kämpat, som haft stora problem och fortfarande ofta har det. Men som nu finns i ett sammanhang, med arbetskamrater, egna inkomster och nya möjligheter.

Sverige har gjort en sjukförsäkringsreform som jag tror i historiens ljus kommer kvala in bland de stora i svensk socialpolitik. Bara i ett samhälle där de flesta som kan försörjer sig själva, kommer det att finnas resurser att hjälpa dem som inte kan det. Men allt är inte bra. Sjukförsäkringsreformen kan och ska förbättras:

Fortfarande är tiotusentals unga människor i Sverige förtidspensionerade, ofta med diffusa diagnoser. Det är en viktig och långsiktig utmaning att bryta denna utveckling. Ungas psykiska ohälsa ska tas på stort allvar, men lösningen kan orimligen vara att ytterligare 6 000 unga varje år leds in i livslångt bidragsberoende.

Försäkringskassan fattar varje år 19 miljoner beslut. Av dessa överklagas 70 000 och totalt ändras 17 000 beslut, ofta för att nya fakta lämnas in. Vi ska alltså inte lura oss själva: Sverige kommer aldrig att få en socialförsäkring som tar bort alla svåra bedömningar, som aldrig gör fel eller som aldrig möter mycket besvikna medmänniskor.

Man måste också vara både ödmjuk och tydlig när man arbetar med stora sociala reformer. Människor kan falla mellan stolarna på ett sätt som ingen menat. Regler kan få konsekvenser som aldrig varit avsedda. Vi lyssnar därför gärna på alla som nu vill förbättra en reform vars inriktning ligger fast. Men vi kommer inte att följa dem som egentligen bara vill gå tillbaka till det gamla.

Med dessa ingångsvärden arbetar jag nu sedan en månad intensivt med att följa upp sjukförsäkringsreformen. Vi gör det noggrant och helt utan prestige. Att det blir rätt är viktigare än att det går fort. Arbetet är inte klart än men jag kan se att det på några områden behövs en översyn:

• De sjukskrivnas övergång från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. Ibland har alltför sjuka personer kommit till arbetsmarknadspolitiken. Av de sjukskrivna som kommit till Arbetsförmedlingen är hälften på väg närmare ett nytt jobb, men alltför många återvänder till sjukförsäkringen och en ny sjukskrivning. För en del har övergången också inneburit oro, eller osäkerhet över om man klarar av det stöd som Arbetsförmedlingen erbjuder. Det är viktigt att var och en får ett stöd som ökar chansen till ett framtida arbete.

• Reglerna för förtidspension behöver analyseras. En bra sjukförsäkring måste ha en tydlig och rättssäker gräns för vem som ska få förtidspension och vem som ska försöka försörja sig själv. Men dagens regler kan upplevas som fyrkantiga. Människor bör tidigare få hjälp att ställa om, innan dagarna med sjukpenning börjar gå mot sitt slut.

• Försäkringar bygger på förtroende. Den som är med och betalar måste kunna lita på att försäkringen fungerar om något händer. Socialförsäkringar måste vara begripliga och långsiktigt hållbara. Det gäller både reglerna i sig och förtroendet för de institutioner som fattar beslut i våra trygghetssystem. Myndigheter ska ha goda skäl för sina ställningstaganden. Den som är sjuk ska möta kompetenta och empatiska människor som gör allt de kan för att hjälpa just mig. Fel kan begås, men förtroendet ska vara stort för formerna och besluten vid omprövning och överklaganden. Misstro är i längden farligt för hela välfärdssystemet. Det krävs ett långsiktigt arbete för att stärka förtroendet för socialförsäkringarna.

I Sverige betyder jobbet väldigt mycket för nästan alla. Men den moderna arbetsmarknaden är krävande och alla klarar inte att ge hundra procent av sig själva hundra procent av tiden.

Mitt mål är tydligt: Sverige behöver en mänsklig arbetslinje som ser människors förmåga och där alla ges möjligheten till meningsfull arbetsgemenskap med andra. Det är rätt att hjälpa människor att göra det bästa av sig själva. Det är rätt att låta var och en göra det i egen takt och efter egna förutsättningar. Och det är rätt – men svårt – att göra stora sociala reformer. Vi som tog ansvar för att genomföra en helt nödvändig sjukförsäkringsreform, tar nu också ansvar för att göra den bättre.

Ulf Kristerssonsocialförsäkringsminister (M)

Ulf Kristersson

Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson är född 1963 och civilekonom. Han kommer från posten som socialborgarråd i Stockholm. Kristersson blev ordförande i Moderata ungdomsförbundet 1989 och förlorade i ordförandevalet 1992 mot utmanaren Fredrik Reinfeldt. Kristersson var riksdagsledamot 1991–2000 och finanskommunalråd i Strängnäs 2002–2006. Han har varit ordförande för Adoptionscentrum samt marknadschef för Timbro. Han är Moderaternas talesperson i frågor om social- och familjepolitik och förskola.
Källa: TT