Statens institutionsstyrelse (SiS) är den myndighet som ansvarar för tvångsvården vid särskilda ungdomshem och så kallade lvm-hem. Förra året placerades 22 700 barn och ungdomar av socialtjänsten i heldygnsvård utanför hemmet. Av dessa kom drygt tusen till SiS särskilda ungdomshem. Ungdomarnas medelålder var 16,7 år.
De ungdomar som kommer till SiS har oftast fått del av öppenvårdsinsatser på hemmaplan och vårdats i familjehem eller på privata behandlingshem. Det är först när detta inte fungerar som de placeras hos oss. Det är alltså en grupp ungdomar med mycket svåra problem som mot sin vilja kommer till våra låsta ungdomshem. Kriminellt beteende, utagerande, våld och missbruk är vanliga orsaker till placering. Många ungdomar kommer från familjer med problem och majoriteten har haft svårigheter i skolan.
SiS har särskilda befogenheter och rätt att hålla kvar ungdomarna mot deras vilja. För att kunna bedriva en meningsfull vård får vi granska deras brev, utföra kroppsbesiktning och ta urinprov. SiS har också rätt att avskilja – det vi i dagligt tal kallar isolera – ungdomar när de är våldsamma eller inte kan hålla sig till ordningen för att de är påverkade av droger eller alkohol. Det vill säga vi kan under en begränsad tid avskilja en omhändertagen ungdom från den övriga gruppen. Avskiljning är en åtgärd som enbart ska användas i syfte att skydda den enskilde, andra ungdomar och personalen.
Arbetsmiljön på våra institutioner är svår och det är inte ovanligt att personalen utsätts för hot och våld. Uppdraget ställer höga krav på alla anställda när det gäller förmåga att handla och förhålla sig etiskt korrekt. För att förhindra att osunda kulturer uppstår måste vi ständigt arbeta med bemötandefrågor.
Under våren uppmärksammades SiS särskilda befogenheter, vilket ledde till att myndigheten fick i uppdrag av regeringen att göra en översyn av tillämpningen av avskiljning. Vi skulle också redovisa eventuella brister och vad vi gör för att åtgärda dessa. I uppdraget ingick dessutom att föreslå eventuella lagändringar.
Majoriteten av de ungdomar som placeras hos SiS blir aldrig avskilda. Av de 1 477 ungdomar som någon gång vårdades med stöd av lvu under 2008, avskildes 363. Antalet fattade beslut om avskiljning var 969 eftersom vissa ungdomar avskildes flera gånger. Under tiden 1 januari–30 november 2009 vårdades 1 492 ungdomar hos SiS, av dessa avskildes 281. Antalet fattade beslut var 855.
Tillsynsenheten inom SiS har granskat samtliga avskiljningsbeslut för 2008 och första halvåret 2009 och funnit att den absoluta majoriteten är korrekta även om det i vissa fall finns brister i dokumentationen. I 112 ärenden har man beslutat om en fördjupad granskning. Det handlar om beslut där dokumentationen är bristfällig och där omständigheter tyder på att tillämpningen av bestämmelserna inte varit korrekt.
Hittills har tillsynsenheten fattat beslut i 32 ärenden och utdelat kritik i 28 fall. I 19 fall har man konstaterat brister i dokumentationen, till exempel framgår det inte i beslutsmotiveringen på vilket sätt någon uppträtt aggressivt. I tre fall har tillsynsenheten haft synpunkter på de omständigheter som föranlett avskiljningen, till exempel har den unge blivit tvingad att delta i olika aktiviteter. I sex fall fanns det inte grund för avskiljning. Ett exempel är att den unge före avskiljningen har lugnat ner sig och frivilligt gått till avskiljningsrummet. Det är visserligen ett litet antal, men inte desto mindre allvarligt och något som SiS arbetar för att åtgärda. Tillsynsenheten kommer att noggrant granska även de återstående ärendena.
SiS har genom åren på olika sätt uppmärksammat de särskilda befogenheterna. En korrekt tillämpning kräver ett ständigt pågående arbete. Mycket har redan gjorts; våra interna anvisningar har förtydligats och personalen har utbildats i de särskilda befogenheterna och om dokumentation. Regioncheferna har granskat samtliga beslut om avskiljning och dessa har diskuterats i en kollegiegranskning, där SiS jurister har deltagit. Allt i akt och mening att få en rättssäker tillämpning. Sammantaget har dessa insatser skapat en ökad medvetenhet kring vikten av dokumentation, vilket resulterat i en klar förbättring.
I dag har SiS möjlighet att avskilja i upp till 24 timmar. SiS interna granskning visar att de flesta beslut gäller avskiljningar under 6 timmar, den genomsnittliga tiden är 4 timmar. Väldigt få avskiljningar varar längre. Vi föreslår därför att den längsta tiden för avskiljning minskas från 24 till 6 timmar. Vi vet dock att det i vissa fall, när ungdomarna är oerhört våldsamma eller så påverkade av droger att de inte kan hållas till ordningen, kan behövas en längre avskiljning. I dessa fall föreslår vi att ett nytt beslut om avskiljning i maximalt 6 timmar fattas samtidigt som Socialstyrelsens nya tillsynsenhet utan dröjsmål underrättas. Det här kräver ändringar i bland annat lagen om vård av unga (lvu) och lagen om sluten ungdomsvård (lsu).
Jag välkomnar att Socialstyrelsen vid årsskiftet tar över ansvaret för tillsynen av SiS och privata och kommunala behandlingshem. Det är något jag förespråkat länge och det är ett stort steg framåt för trovärdigheten och rättssäkerheten. En oberoende tillsyn kan bara vara av godo och till nytta för de barn och ungdomar som vistas på behandlingshemmen. SiS kommer också själva att fortsätta arbeta med systematisk granskning av rättssäkerheten vid de särskilda ungdomshemmen och lvm-hemmen.
Vi strävar efter att vara en öppen myndighet med god insyn, en nödvändighet i en verksamhet som bedriver tvångsvård. Socialtjänsten och föräldrar är alltid välkomna till våra ungdomshem.
Genom åren har SiS haft ett samarbete med barnombudsmannen. Under hösten har barnombudsmannen besökt flera av våra särskilda ungdomshem för att prata med ungdomarna och ta del av deras upplevelser. För oss har det varit givande besök. Vi har fått viktiga impulser från andra än de rent professionella som redan verkar inom socialtjänst och institutionsvård.
Jag vill gärna fortsätta det samarbetet. Institutionerna får inte bli en glömd eller undangömd värld. Att arbeta tillsammans är en av hörnstenarna för att behandlingen ska bli framgångsrik.
Ewa Persson Göransson
generaldirektör, Statens institutionsstyrelse