Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Allvarliga övergrepp mot svårt funktionshindrade”

En granskning som Socialstyrelsen gjort under 2010 visar att många kommuner bryter mot LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Trots att LSS är en rättighetslag får många vänta orimligt länge på hjälp. För att slippa ansvar förhalar vissa kommuner besluten och undviker därmed att betala straffavgifter. Vi ser på flera håll tecken på en återgång till ett institutionstänkande – tvärtemot målet med lagen. Granskningen av 70 olika LSS-boenden visar att enskilda utsätts för allvarliga kroppsliga kränkningar och risken är överhängande att övergreppen är fler än de vi upptäckt, skriver Håkan Ceder och Per-Anders Sunesson.

LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, ska garantera att människor med svåra psykiska och fysiska funktionsnedsättningar får den hjälp de behöver i det dagliga livet.

Verksamheten enligt LSS ska sträva mot jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet. Målet är att den som omfattas av lagen ska ges möjlighet att leva som andra. Ett av syftena med handikappreformen och LSS var att de stora institutionerna äntligen skulle läggas ned.

Men det finns en stor klyfta mellan lagens intentioner och den vardag som många med svåra funktionsnedsättningar tvingas utstå. I dag lämnar Socialstyrelsen en rapport till regeringen som bygger på en granskning av 70 LSS-boenden i landet under 2010.

En rullstolsburen man hålls på läkares ordination bakbunden med en strumpa för att inte skada sig själv. Detta pågår dag som natt i 25 år. Mannens armar är fria bara korta stunder, som när han duschar, är på toaletten eller åker bil.

En 14-årig pojke med autism låses in i ett bås med betonggolv, kallat ”Mysen”, när personalen tycker att han blir för besvärlig. De pengar som skulle använts till fortbildning av personalen på hemmet sparades tidigare bort i socialnämndens budget.

En kvinna på ett boende för personer med psykiska funktionsnedsättningar kräver att få ha fönstret öppet och elementen avstängda på natten under den kalla vintern. Trots att det är så kallt att personalen har ytterkläder på sig vid besöken kontaktar de läkare först när kvinnan knappt är kontaktbar. Kvinnan fryser ihjäl.

Många kommuner handlar i uppenbar strid med LSS. Trots att LSS är en rättighetslag får många människor vänta orimligt länge på att få den hjälp de behöver och har rätt till.

Ett beslut om insatser enligt LSS ska i princip verkställas omedelbart. Om den enskilde får vänta oskäligt länge kan kommunen få betala en straffavgift. För att slippa det finns det kommuner som förhalar besluten.

Det finns en tendens att kommuner trots avslutad utredning inte fattar beslut om insatser förrän man kan erbjuda dem. Enskilda som vill ansöka om bostad med särskild service uppmanas att lämna in en intresseanmälan först och vänta med ansökan tills kommunen har en ledig plats. På det sättet undviker kommunen risken att få betala straffavgift.

Passiv handläggning gör att den enskilde kan få vänta absurt länge på insatser.

Tillsynen av gruppbostäder visar att utbudet av stimulans och fritidsverksamhet som erbjuds är torftigt. När personalbemanningen minskar försvinner ofta stödet till aktiviteter som att besöka affärer eller gå på promenad. De enskildas behov får stå tillbaka för kollektiva lösningar.

Dessa tendenser förstärks av att fler och fler människor tvingas dela bostad, många fler än de tre till fem personer som Socialstyrelsen rekommenderar. Tolv boende i en och samma gruppbostad före­kommer. Med stora grupper ökar risken för att de boende stör varandra, att fler regler införs och att de individuella behoven blir svårare att tillgodose.

Det händer allt oftare att kommunen inte tar hänsyn till om personen har en problematik som gör att den behöver bo i en liten grupp, utan placerar där det finns plats. Det förekommer också att kommuner flyttar på en boende från en dag till en annan för att ge plats åt någon annan.

Vi ser på flera håll tecken på en återgång till institutionella boenden, långt från målet att gruppbostaden ska vara så lik ett vanligt hem som möjligt.

Den institutionella prägeln förstärks när gruppbostäder läggs tillsammans med äldrebostäder och annan verksamhet enligt LSS, som daglig verksamhet och korttidsvistelse, i stället för att integre­ras i vanliga bostadsområden, som egentligen är tanken.

Enskilda personer har blivit frihetsberövade genom påtvingade kroppsliga ingrepp. Händelser av det här slaget innebär allvarliga kränkningar av enskilda och står helt i strid med rättighetslagen LSS.

Anledningen till att tvång används är ofta att det inte finns tillräckligt med personal. Men det behövs också högre kompetens om funktionsnedsättningar, om förhållningssätt och bemötande och om vad som är tillåtet enligt lag. Det gäller personal på alla nivåer – från de som arbetar närmast den enskilde till ledningspersonal med ansvar att driva och utveckla verksamheten.

I tillsynen har vi också sett att arbetsledningen och stödet till personalen ofta är svagt.

De människor som omfattas av LSS kan ha svårt att föra sin egen talan och framföra klagomål på brister i omvårdnaden. De blir beroende av att andra vakar över att de får god omvårdnad och lever under trygga förhållanden.

Sedan 2005 finns en skyldighet för personal inom LSS-verksamheter att anmäla allvarliga missförhållanden enligt lex Sarah. Socialstyrelsens granskning visar att de flesta anställda känner till anmälningsskyldigheten. Men ibland finns det en rädsla för att lyfta fel och brister i verksamheten och för att anmäla allvarliga missförhållanden, och en osäkerhet om vad som egentligen ska anmälas.

Här krävs både ökad kunskap och förbättrade rutiner. Socialstyrelsen har under 2010 gett ut en handbok för att ge kommunala och enskilda verksamheter vägledning vid tillämpningen av lex Sarah.

Den 1 juli i år sker stora förändringar av lex Sarah, som utvidgas till att omfatta hela socialtjänsten. Personal blir skyldig att rapportera både missförhållanden och risker för missförhållanden. Den som tar emot en rapport blir skyldig att utreda den. Lex Sarah är en viktig väckarklocka. Att lagen blir mer kraftfull ger den förhoppningsvis mer tyngd inom verksamheterna.

Gedigen kunskap är grunden för god kvalitet. Under flera år har omfattande centrala satsningar gjorts för att höja kompetensnivån hos personalen inom äldreomsorgen. Nu måste även verksamheter för människor med funktionsnedsättning prioriteras.

För att kunna göra rätt satsningar på att höja kompetensen hos personal verksam inom LSS-området behövs nationella kompetenskrav. Socialstyrelsen inleder därför ett arbete för att formulera sådana. Föreskrifter och allmänna råd kring insatsen bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS beräknas bli klara senare i år. Socialstyrelsen tar även fram en handbok om insatser till barn med funktionsnedsättning.

Personer som omfattas av LSS befinner sig i en oerhört utsatt situation. Tillsynen under 2010 som vi avrapporterar i dag täcker bara en begränsad del av LSS-­området. Det finns en överhängande risk att övergreppen och missförhållandena är fler än de vi upptäckt. Tillsynen inom området behöver därför förstärkas.

Håkan Ceder
överdirektör Socialstyrelsen

Per-Anders Sunesson
chef för Socialstyrelsens tillsynsavdelning