Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Anställ fler yrkeskategorier för att klara lärarbristen”

”Många lärare har aldrig undervisat elever med annat modersmål och har inte fått någon kompetensutveckling i språkutvecklande arbetssätt”, skriver Johanna Jaara Åstrand på Lärarförbundet.
”Många lärare har aldrig undervisat elever med annat modersmål och har inte fått någon kompetensutveckling i språkutvecklande arbetssätt”, skriver Johanna Jaara Åstrand på Lärarförbundet. Foto: Jessica Gow/TT

Fyra förslag. Flyktingvågen förra året innebar att det blev 71 000 fler elever i svenska skolor och enligt regeringen behövs ytterligare 17 000 nya lärare. Lärarbehovet i Sverige är omöjligt att klara på kort sikt. Lösningen är att ta in andra yrkeskategorier, som kan avlasta lärarna, skriver Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet.

Nyligen presenterade regeringen nya siffror över lärarbehovet. I takt med att de nyanlända barnen och ungdomarna blir fler kommer ytterligare 17 000 lärare behövas. Sverige är nu i ett läge där lärarbehovet omöjligt kan mötas i närtid. Det finns helt enkelt inte tillräckligt många lärare att anställa och att utbilda nya tar tid. Lösningen är att ta in fler yrkeskategorier i skolan – som kan avlasta lärarna och höja kvaliteten i det arbete som inte hör direkt till undervisningen.

Lärarförbundet har i åratal varnat för den eskalerande lärarbristen och när legitimationsreformen trädde i full kraft i höstas blev läget på många håll akut. Från hela landet rapporterades om vakanta tjänster och tillfälliga lösningar. SCB:s statistisk har visat att 65 000 lärare kommer att saknas 2025. När nu antalet elever ökar späs lärarbristen på ytterligare. Med flyktingsituationen ökar angelägenheten att hitta lösningar. Problemet är självklart inte de nyanlända barnen – problemet är att läraryrket under decennier har blivit nedprioriterat och felvärderat.

Flyktingmottagandet innebar 71 000 fler elever under 2015. Det är ungefär lika många som två tredjedels årskull. Förutom att lärarna ska räcka till åt fler elever, ställs de också inför helt nya situationer i det dagliga arbetet. Många lärare har aldrig undervisat elever med annat modersmål och har inte fått någon kompetensutveckling i språkutvecklande arbetssätt. Det finns anledning att känna oro för lärarnas arbetssituation.

Lärarna toppar sedan länge statistiken över stress och hög arbetsbelastning. Det nya läget riskerar att förvärra situationen – vilket i förlängningen kan göra att fler flyr yrket och den negativa spiralen fortsätter. Spiralen behöver tvärtom vändas – så att fler unga väljer lärarutbildningen, fler akademiker byter bransch och många ur den lärarreserv på 38 000 som har lämnat yrket väljer att komma tillbaka.

Att det finns lärare är en grundförutsättning för en bättre kunskapsutveckling och för att integrationen av nyanlända elever ska fungera. Därför måste ett mer attraktivt läraryrke vara en röd tråd i all utbildningspolitik. Men efter årtionden av slapp lärarpolitik tar det tid att täppa igen gapet mellan tillgång och behov. Det behövs lärare nu. Lärare som inte finns.

De satsningar på skolan och läraryrket som regeringen och den förra regeringen hittills har gjort är viktiga, men kommer sannolikt inte att räcka för att möta lärarbehovet och återupprätta Sverige som kunskapsnation. Nu är det viktigt att fortsätta på den inslagna vägen med höjda löner och bättre arbetsvillkor. Men Lärarförbundet ser också att andra typer av lösningar måste till, både för att klara läget här och nu och för att bygga skolan stark på sikt. Lärarnas uppdrag måste renodlas mot det som hör undervisningen till och därför behöver fler tjänstekategorier ta plats i skolan.

Alla elever skulle vinna på att lärare och skolledare får fokusera på sitt kärnuppdrag: lärandet. Välfungerande it-system, avlastning i det sociala arbetet och i praktiska frågor, och bättre fungerande centralt stöd kan både leda till bättre undervisning och högre kvalitet i skolans övriga arbete.

Den sämsta tänkbara utvecklingen vore att minska kraven på lärarna och göra läraryrket till ett ”utföraryrke”. OECD har visat att lärarkårens autonomitet är en nyckelfaktor för ett framgångsrikt utbildningssystem. Politiker och huvudmän får inte falla för frestelsen att ”fylla på” med outbildade som ska undervisa. Det skulle äventyra kvaliteten i undervisningen och riskera att ytterligare undergräva läraryrket. Undervisningen är kärnan i lärandet – och måste så långt som möjligt skötas av behöriga och legitimerade lärare. Men det finns mycket annat i skolan som lärare och skolledare i dag gör, som andra skulle kunna göra i stället.

Vi vill att huvudmännen möjliggör för skolledare att, i dialog med lärare, se över vilka funktioner och sysslor som kan skötas av andra än lärare, antingen på respektive skola eller på förvaltnings-/företagsnivå. Vi har identifierat fyra förslag som skulle kunna göra skillnad i skolans vardag.

1 Skapa mer tid för det pedagogiska ledarskapet genom bättre centralt stöd. Huvudmännen behöver se till att det på förvaltnings-/företagsnivå finns ett bra stöd för skolledarna när det gäller exempelvis ekonomihantering, fastighetsärenden, personalfrågor och juridisk hjälp.

2 Avlasta lärarna i arbetet med sociala frågor genom att anställa socialpedagoger. Socialpedagoger kan arbeta med elevernas sociala utveckling och spela en viktig roll i samarbetet mellan lärare och elevhälsoteam. I högstadiet och på gymnasiet finns i dag ingen som tar ett särskilt ansvar för de sociala lärmiljöerna. Socialpedagoger kan tillsammans med skolvärdar finnas ute bland eleverna under raster och under större delen av skoldagen och förebygga och följa upp situationer och konflikter. Socialpedagogerna kan vara stödmentorer och delta i arbetslagens arbete.

3 Använd lärarkompetensen klokt och se över möjligheten att inrätta en ny befattning: lärarassistenter. Lärarassistenter kan avlasta lärarna genom att ta hand om praktiska göromål som till exempel blankett- och informationshantering, kopiering och iordningställande av teknik. De kan vara en länk mellan lärarna och administrationen på skolan och även bidra i samarbeten kring frilufts- och temadagar med planering, praktisk organisation och utförande.

4 Förbättra elevhälsoarbetet med centralt anställda skolteam. Alla kommuner bör ha särskilda skolteam med anställda från utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen. Skolteamen ska genomföra förebyggande insatser tillsammans med skolornas elevhälsa och ta hand om situationer där socialförvaltningen finns med.

Utöver detta finns det mer att göra för att förbättra lärarnas arbetssituation. Alla känner nog igen sig i frustrationen över opålitliga datorer och krångliga it-system. Det finns en stor potential när det kommer till lärarnas digitala förutsättningar. Huvudmännen måste upphandla digitala system utifrån lärares och skolpersonals behov och all skolpersonal bör dessutom, självklart, ha en egen jobbdator eller den digitala utrustning som krävs.

Alla elever skulle vinna på att lärare och skolledare får fokusera på sitt kärnuppdrag: lärandet. Välfungerande it-system, avlastning i det sociala arbetet och i praktiska frågor, och bättre fungerande centralt stöd kan både leda till bättre undervisning och högre kvalitet i skolans övriga arbete.

Foto: JESSICA GOW / TTDet måste vara möjligt att bygga skolan stark långsiktigt samtidigt som akuta problem kan hanteras här och nu. Lärarbristen är ett faktum som måste lösas, på kort och lång sikt. De åtgärder som vidtas måste bromsa lärarbristen och samtidigt skapa bättre förutsättningar för lärare och elever – oavsett om de kommer från Damaskus eller Danderyd.

DN Debatt. 25 januari 2016
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.