I tider av nytt år är det vanligt att många försöker att sluta röka. Och allt fler klarar det. Det visar ny statistik ur Nationella folkhälsoenkäten som genomförs varje år. Det dagliga rökandet minskade med ytterligare två procentenheter under 2011 jämfört med 2010, från 13 procent till 11 procent i den vuxna befolkningen. Under 2011 rökte 12 procent av kvinnorna och 10 procent av männen dagligen.
Sedan 2004 har andelen rökare minskat med fem procentenheter – det betyder att det i dag är cirka 285.000 färre rökare i Sverige jämfört med 2004. Samtidigt visar statistiken att den totala andelen snusare också har minskat sedan 2004, framför allt bland männen.
Men rökningen bland unga ser ut att fortsatt ligga på en hög nivå. I Statens folkhälsoinstituts nyligen utkomna undersökning ”Skolbarns hälsovanor” ökar andelen rökande 15-åringar efter flera år med en minskande andel. Även Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings, CAN:s, skolundersökningar tyder på att rökningen bland gymnasieelever ligger på en fortsatt hög nivå, och var fjärde flicka i årskurs 9 uppger att de röker.
De flesta vuxna som röker har börjat använda tobak under uppväxtåren och på senare tid har föräldrarnas roll för sina barns tobaksvanor uppmärksammats alltmer. Folkhälsoinstitutets återkommande undersökning ”Tonåringar om tobak” visar att rökande föräldrar ökar risken för att barnen ska börja röka. I undersökningen var rökning bland 13–17-åringar dubbelt så vanlig bland dem som hade minst en rökande förälder, än om ingen förälder rökte. En majoritet av de unga menar också att föräldrar i mycket stor utsträckning påverkar deras inställning till rökning. Resultaten stöds av tidigare undersökningar och internationella erfarenheter där det tydliga sambandet mellan ungdomars tobaksvanor sammanfaller med familjens.
Föräldrar som själva röker har i stort sett lika goda möjligheter som andra att undvika att deras barn börjar röka. Men forskning visar att det kräver aktivitet och tydlighet från förälderns sida och det behöver bygga på en nära relation. Föräldrar som tydligt tar ställning och sätter tydliga gränser och regler har stora möjligheter att påverka sina barn. Även om man som förälder kanske inte alltid tror det.
Föräldrars engagemang i frågan måste också stödjas av insatser på olika nivåer i samhället, allt från begränsningar i form av lagstiftning till lokalt förebyggande arbete. Det har varit grunden till det framgångsrika tobaksförebyggande arbetet i Sverige. Detta måste fortsätta för att minska rökningen bland våra unga, men även för att nå de grupper i den vuxna befolkningen som röker mest.
Ett område för fortsatt tobaksförebyggande arbete är rökfria skolgårdar. Sedan 1994 är det förbjudet att röka på skolgårdar i Sverige. Tyvärr ser vi ändå att rökning förekommer här, bland både barn och vuxna. Statens folkhälsoinstitut har tagit fram en nationell strategi för rökfria skolgårdar och arbetar för att tillsynen av rökförbudet på skolgårdarna ska förbättras och för att fler skolor ska införa tobaksfri skoltid. Det skapar en stödjande miljö för både de som är tobaksfria och de som vill bli det. Det stöder också föräldrarna i sin viktiga roll för att förebygga tobaksbruk bland unga.
Ett annat viktigt område är tillgängligheten till tobak för minderåriga. Tobakslagen förbjuder försäljning till ungdomar under 18 år. Men undersökningar visar att mer än var tredje 15-åring kan köpa tobak själv. En förstärkt tobakstillsyn i kommunerna är därför betydelsefull och något som Statens folkhälsoinstitut stödjer med insatser. Och även här är föräldrar viktiga. Var tionde flicka i 15-årsåldern uppger att de fått cigarretter från sina föräldrar med eller utan lov.
Föräldrar – ni har stora möjligheter att påverka era barn. Många unga förväntar sig också att vuxna ska agera. Föräldrars engagemang, kombinerat med insatser på samhällsnivå som stödjer ett tobaksfritt samhälle, gör det möjligt att ytterligare begränsa rökningens negativa hälsoeffekter. Varför inte låta det bli ett löfte under 2012?
Sarah Wamala, generaldirektör Statens folkhälsoinstitut