Det drygt 30 år gamla apoteksmonopolet har haft sina förtjänster. Det har hittills varit relativt effektivt och inom ramen för ett sammanhållet system har vissa stordriftsfördelar kunnat utnyttjas.
Men monopolets pris har betalats av kunderna i form av bristande tillgänglighet. Sverige har få apotek i jämförelse med andra länder. I Norge, som tidigare hade ungefär samma apotekstäckning som Sverige, har antalet apotek ökat med över 60 procent sedan de genomförde sin omreglering år 2001. Dessutom har öppettiderna förlängts och köerna på apoteken har i princip försvunnit.
Det förslag som regeringen i dag överlämnar till Lagrådet innebär en liberalisering av reglerna för att äga och driva apotek. Fler företag ska ges möjlighet att bidra till en säker, tillgänglig, kundanpassad och ändamålsenlig läkemedelsförsörjning.
Men eftersom läkemedel inte är som vilken vara som helst kommer apoteksverksamheten fortsatt att vara omgärdad av strikt reglering.
Läkemedel är en viktig del av den behandling som patienter erbjuds inom hälso- och sjukvården. Det är bokstavligt talat en fråga om liv och död att alla människor på ett säkert sätt får tillgång till rätt läkemedel, i rätt dos vid den tidpunkt då de behöver dem.
Därför ska receptbelagda läkemedel bara få säljas på apotek som fått tillstånd av Läkemedelsverket och har personal med adekvat utbildning. Regeringens förslag innebär att en eller flera farmaceuter ska vara närvarande i apoteket under öppethållandet. Varje apotek ska också ha en läkemedelsansvarig farmaceut med tillräcklig kompetens och erfarenhet för uppgiften, som ska se till att verksamheten uppfyller de krav som gäller.
Helt centralt för regeringen är att läkemedel ska vara tillgängliga för hela befolkningen på lika villkor.
Ingen ska behöva avstå från en medicinskt motiverad läkemedelsbehandling av ekonomiska skäl. Det är därför viktigt att poängtera att reformeringen av apoteksmarknaden inte innebär någon förändring av högkostnadsskyddet eller den enhetliga prissättningen. Ingen ska betala mer för sina receptbelagda mediciner än med nuvarande system, oavsett i vilket apotek man köper dem.
En patient ska också känna sig trygg med att få tillgång till sina läkemedel, oavsett vilket apotek hon eller han väljer att besöka. Därför ska de apotek som har tillstånd att sälja läkemedel vara skyldiga att tillhandahålla samtliga förordnade läkemedel inom läkemedelsförmånen.
Det har i olika sammanhang uttryckts en oro för att en reformering av apoteksmarknaden skulle leda till att apotek i glesbygd läggs ned. Vi tar denna oro på allvar men gör samtidigt bedömningen att riskerna är små. Dels visar erfarenheterna från Norge att det även i mindre orter kan bli frågan om fler apotek, inte färre. Dels uppvisar Apoteket AB:s nuvarande glesbygdsapotek inte sämre lönsamhet än tätortsapoteken.
Men eftersom vi inte med säkerhet kan förutsäga exakt hur det kommer att bli på den svenska marknaden vidtar vi en rad åtgärder för att säkerställa tillgängligheten i glesbygd.
Vi föreslår, enligt norsk modell, att nya aktörer på marknaden i samband med att de tar över apotek också åläggs ett ansvar för apotekstäckningen i landet. Detta ansvar bör regleras i avtal som gäller för tre år i taget.
Vi föreslår också att Apoteket AB under en övergångsperiod på tre år behåller sina 890 apoteksombud. Vi ser det vidare som mycket angeläget, inte minst med tanke på tillgänglighet i glesbygd, att läkemedel kan hanteras med hjälp av distanshandel.
En fråga som fått stor uppmärksamhet är hur priserna på läkemedel ska sättas. För receptfria läkemedel föreslår vi fri prissättning, precis som i dag. Förutsättningarna för fungerande priskonkurrens är goda för denna del av sortimentet och vi ser inga skäl att reglera dessa priser.
För receptbelagda läkemedel är förutsättningarna väsentligt annorlunda. Högkostnadsskyddet gör att det offentliga finansierar nästan 80 procent av kostnaden. Det innebär att prisbildningen skiljer sig från andra marknader. Eftersom konsumenterna endast betalar en bråkdel av kostnaden agerar de inte prismedvetet. Det innebär med säkerhet kraftiga prishöjningar om prissättningen skulle släppas fri. Notan skulle det offentliga få bära.
Priserna måste därför regleras och vi anser att största möjliga konsumentnytta och vinst för samhället uppnås om prismodellen utformas så att stora apoteksaktörers drivkrafter och styrkor tas till vara samtidigt som det garanteras att små apoteksaktörer får möjligheter att agera.
För att åstadkomma detta bedömer vi att den nuvarande modellen för prissättning av generiska läkemedel, kopior av originalläkemedel, bör värnas. Priskonkurrensen på den nuvarande nationella marknadsplatsen och det generiska utbytet på apoteken har lett till en hög grad av prispress och stora besparingar för konsumenten och det offentliga. Marknadsplatsen har lett till väl fungerande konkurrens mellan generikatillverkare, och Sverige har jämförelsevis låga priser på generika.
Sverige har dock i internationell jämförelse höga priser på originalläkemedel utan generisk konkurrens. För dessa läkemedel fyller parallellimporten en viktig funktion för att pressa priserna. En ökad och effektivare parallellimport kan åstadkommas genom att ge apoteksaktörerna goda förutsättningar att bedriva parallellimport. Därför bör apoteken få möjlighet att förhandla om inköpspriserna på originalläkemedel som inte har generisk konkurrens, såväl direktimporterade som parallellimporterade.
Det är viktigt att Sverige behåller sin position som ett attraktivt land för tidig introduktion av nya läkemedel. Det är också viktigt, såväl för den enskilde konsumenten som för det offentliga, att prisnivån avseende originalläkemedel är rimlig. För att ytterligare skapa en prispress på originalläkemedel med aktiva patent kommer Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) att få i uppdrag att utveckla prissättningen.
Apoteket AB kommer att finnas kvar som en central aktör på en konkurrensutsatt marknad. Vårt mål är en väl fungerande konkurrens och ett fortsatt statligt inflytande för att säkerställa en god läkemedelsförsörjning i hela landet. Vår bedömning är att god konkurrens och prispress, ökad tillgänglighet och geografisk spridning underlättas av att ingen aktör har en dominerande ställning på marknaden.
Merparten av de apotek som Apoteket AB i dag äger ska vara kvar i statlig ägo. Resten kommer att avyttras till andra aktörer. Överföringen av apotek till nya aktörer kommer att ske på ett sådant sätt att tillgången till läkemedel blir minst lika bra som i dag.
Av den del som kvarstår i statlig ägo kommer ett antal apotek att överföras till ett nyinrättat bolag som ska kunna ha enskilda entreprenörer som delägare. Syftet är att ta till vara de små entreprenörernas drivkraft och skapa möjlighet för småföretagande inom ramen för en fungerande stödstruktur. Målet är att de så småningom ska kunna köpa ut sina apotek.
De nya reglerna kommer att gälla från den 1 juli 2009. För att ytterligare förbättra tillgängligheten till receptfria läkemedel planerar regeringen att lämna förslag som gör det möjligt att sälja vissa receptfria läkemedel på andra platser än apotek. Detta ska bli möjligt senast från den 1 november 2009.
göran hägglund