Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Är burka i skolan viktigare än rätten att röra sig fritt?”

Slöjdebatten. Mycket förtigs i Skolverkets nya riktlinjer för burka och niqab i skolan. Verket ignorerar bland annat Europarådet som säger att ”religionsfriheten inte får accepteras som ursäkt för kränkningar av kvinnans rättigheter”. Att vara emot ett förbud för heltäckande slöja i skolan har ofta sin grund i rädslan för rasism. Men skolan är folkrätts- och grundlagsskyldig att verka för jämställdhet. Frågan är alldeles för viktig för att Skolverket ska få sista ordet. Ansvaret är riksdagens, skriver Jesús Alcalá.

Skolverket har slutligen lagt fram riktlinjer vad gäller rätten att bära niqab och burka i skolan. Den knappt niosidiga texten utgör resultatet av drygt ett års arbete. Så lång tid har verket tagit på sig för att analysera Diskrimineringsombudsmannens omtalade niqabbeslut och att sedan arbeta fram vägledning för skolorna.

Bristerna i Skolverkets analys är påtagliga. Argumenten är få och torftiga. Mycket förtigs och hoppas över. Inga principiella resonemang förs.

För Skolverket är saken enkel: Generella förbud mot ansiktstäckande slöja är olagliga. Skolan får inte säga nej till burka eller niqab annat än i undantagsfall och då endast av pedagogiska eller praktiska skäl. Skolan får exempelvis i vissa fall ta hänsyn till hygien- och säkerhetsreglerna för sjukvården, bygget och livsmedelsbranschen. Ansvaret för bedömningen ska ligga hos varje enskild lärare. I bedömningen ”måste beaktas om undervisningen kan anpassas och om det finns andra alternativ att genomföra undervisningen än att be eleven ta av sig den heltäckande slöjan”. I de fall skolan ”har ett behov av att identifiera eleven… bör detta kunna gå att ordna genom att eleven lyfter på slöjan och visar ansiktet för någon ur personalen”.

Stöd för sina slutsatser hittar Skolverket i kravet på ”respekt för enskilda elevers val av klädsel”, i religionsfriheten och i ett uttalande i förarbetena till diskrimineringslagen. Enligt nämnda uttalande kan skolans nej till heltäckande slöja godtas ”ifall klädseln i enskilda fall väsentligt skulle försvåra kontakten och samspelet mellan lärare och elever eller medföra särskilda risker vid laborationer eller liknande övningar”.

Men handlar det verkligen om rätten att klä sig som man vill? Är ansiktstäckande slöja ett klädval i största allmänhet? Ku Klux Klan – är deras kåpor ett klädval vilket som helst?

Frågan om den fria viljan är intrikat inom all filosofi och inom all mänsklig samlevnad. Upphöjd till rättighet skulle mångfalden av vars och ens fria vilja smula sönder allt socialt liv. Därför är idén om mänskliga rättigheter sprungen ur utrymmet mellan min rätt och den andres rätt. Så gott som alla människorättskonventioner slår fast att ingen får åberopa sina mänskliga rättigheter för att omintetgöra eller inskränka den andres rättigheter.

Slöjdebatten handlar om religionsfrihet. Men det finns en skillnad mellan trosfrihet och rätt att i allo utöva sin tro. Religionsfrihet är alltså en sak. Rätten att bruka sin trosfrihet hur och var man vill är någonting annat. Skolverkets uppfattning, att bärande av ”klädsel som har etnisk/kulturell bakgrund” innefattas av religionsfriheten, är högst tveksam.

FN:s konvention mot kvinnodiskriminering ålägger staterna att sätta stopp för sedvänjor, också religiösa sådana, som ”innebär diskriminering av kvinnor”. Staterna ska se till att bryta de ”kulturella beteendemönster… som grundar sig på föreställningen om det ena könets underlägsenhet”.

Skolverket nämner inte ens konventionen. Varför?

Läs de citerade konventionsreglerna på nytt och byt ut ”diskriminering av kvinnor…det ena könets underlägsenhet” mot ”rasdiskriminering…den ena rasens underlägsenhet”. Med den läsningen – skulle Skolverket fortfarande strunta i konventionen?

Europarådet har antagit en resolution som säger att ”religionsfriheten inte får accepteras som ursäkt för kränkningar av kvinnans rättigheter”, att staterna ”måste bekämpa religiöst betingade stereotyper av mannens och kvinnans roller” och att staterna inte får acceptera ”religionsfriheten eller kravet på respekt för kultur och tradition” som skäl till att pracka på bland annat underåriga flickor ”religiösa klädkoder”.

Skolverket ignorerar resolutionen. Varför?

Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna ger religionsfriheten ett mycket starkt skydd. Ändå har Europadomstolen inte haft invändningar mot Frankrikes slöjförbud i skolan. Tvärtom har Europadomstolen avvisat eller avslagit klagomål som gällt det förbudet.

Skolverket tiger om Europadomstolens rättspraxis. Varför?

Skolverkets riktlinjer uttrycker ett slutet perspektiv och en tankemässig ensidighet. Att svårigheter kan uppstå inser man men verket räknar med att sådana svårigheter ”bör kunna övervinnas i de allra flesta fall”. Läraren ska i vilket fall alltid försöka anpassa undervisningen till den elev som vill bära heltäckande slöja.

Hur detta ska gå till sägs inte. Dock, den som granskar rättspraxis i denna typ av ärenden, får en bild som blottar Skolverkets naivitet. I de skolor som försökt tillmötesgå elevernas krav att få bära niqab har andra elever fått se sina mänskliga rättigheter inskränkta. De andra har inte fått röra sig fritt i klassrummet. De andra har fått acceptera arrangemang som de tagit avstånd ifrån och som kränkt deras värdighet. Så i Hjalmar Strömerskolan i Strömsund där man satte upp skärmar i klassrummet, detta för att de kvinnliga eleverna skulle kunna vara utan heltäckande slöja under svensklektionerna. Hjalmar Strömerskolan skriver om sina erfarenheter: ”Vi har under läsåret lyckats få bort de skärmar som uzbekiska kvinnor tidigare satt gömda bakom. Däremot kan man inte säga att eleverna kan arbeta tillsammans, eftersom könsbarriären sätter stopp för grupporienterade övningar och kommunikativa aktiviteter i klassrummet[…] Kontakten med läraren blir sämre om vissa elever sitter tysta bakom en skärm och en niqab…” (Kvalitetsredovisning läsåret 2008/2009)

Så också i Åsö Vuxengymnasium i Stockholm som förbjöd de manliga eleverna att röra sig fritt i klassrummet. Om de manliga eleverna rörde sig fritt såg sig nämligen ett par kvinnliga elever tvungna att kräva att få bära niqab.

Varför vägs inte den burka/niqabbärande elevens rätt mot andra elevers rätt? Är rätten att bära burka och niqab viktigare än rätten att röra sig fritt? Ska den manssyn som burka och niqab uttrycker få tvinga fram ”praktiska lösningar”, det vill säga inskränkningar i andras rättigheter?

Och är det verkligen rimligt att lägga ansvaret för de här svåra avvägningarna på den enskilde läraren?

Många människor är emot ett förbud för heltäckande slöja i skolan. Åsikten har ofta sin grund i den goda viljan till tolerans och i rädslan för rasism och att människor ska känna sig utestängda från utbildning och samhällsliv. Men skolan är folkrätts- och grundlagsskyldig att verka för och lära ut jämställdhet. Och ansiktet är inte vilken kroppsdel som helst. Ansiktet visar vår identitet, ja mer än så – i ansiktet uttrycks vår glädje, vår sorg, vår tvekan, vår avsky. Kort sagt våra reaktioner och sinnesstämningar. Just detta är väl vad det ytterst handlar om.

Ska vi eller ska vi inte motverka sedvänjor som avpersonifierar människor och hindrar oss från att möta varandra som enskilda individer? Öppet. Ansikte mot ansikte.

Frågan är alldeles för viktig för att låta Skolverket få sista ordet. Ansvaret är riksdagens.

Jesús Alcalá, jurist och författare