Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Arbetsmiljöverkets passivitet leder till dödliga sjukdomar”

80 procent av de cirka 90 000 personer i Sverige som är exponerade för kvartsdamm finns inom byggindustrin, skriver artikelförfattarna.
80 procent av de cirka 90 000 personer i Sverige som är exponerade för kvartsdamm finns inom byggindustrin, skriver artikelförfattarna. Foto: Hampus Lundgren

Risker på jobbet. Kvartsdamm och dieselavgaser orsakar ett ökat antal arbetsrelaterade sjukdomar och dödsfall. Men trots att kunskapen finns, så väljer Arbetsmiljöverket att inte skärpa gränsvärdena och i stället lätta på kraven för mätning av kvartsdamm, skriver forskare och representanter för arbetsmedicinska kliniker och organisationer.

Arbetsmiljöverket agerar inte trots att det sedan länge är känt att exponering för kvarts och dieselavgaser medför allvarliga hälsorisker i arbetsmiljön. Gränsvärdena som reglerar de tillåtna halterna på arbetsplatserna för dessa ämnen sänks inte i den nyligen reviderade gränsvärdeslistan. Därtill har Arbetsmiljöverket lättat på kraven kring mätning och inrapportering av exponering för kvartsdamm, trots allvarlig kritik i remissvaren från samtliga arbetsmedicinska expertinstanser i landet. Konsekvensen är onödiga fall av dödliga arbetssjukdomar som kunnat förebyggas om Arbetsmiljöverket valt att använda befintlig kunskap. Sverige behöver en arbetsmiljömyndighet som anpassar sitt arbete till kunskapsutvecklingen, till det europeiska regelverket, samt tar fram nya underlag och omsätter denna kunskap i nya gränsvärden och evidensbaserade föreskrifter.

Av de cirka 90 000 personer i Sverige som är exponerade för kvartsdamm i sitt arbete finns 80 procent inom byggnadsindustrin. Inandning av kvarts ger en kronisk inflammation i lungorna som orsakar silikos (även kallat ”stendammslunga”), cancer och autoimmuna sjukdomar som reumatoid artrit, RA. Kvarts ökar också risken för hjärtinfarkt och kronisk obstruktiv lungsjukdom, kol. Antalet officiellt registrerade nya fall av silikos i Sverige är jämförelsevis lågt, men avspeglar av flera skäl inte den sjuklighet som orsakas av kvarts. Ett skäl är att medicinska kontroller utförs med vanlig röntgen, en teknik som missar tidiga förändringar och där det inte krävs särskild utbildning för den som tolkar bilderna.

Mellan 2007 och 2012 avled 71 personer i Sverige med silikos som underliggande eller bidragande dödsorsak. Baserat på brittiska riskberäkningar uppskattas omkring 130 nya fall av lungcancer per år i Sverige vara orsakade av kvarts.

Risken för kol ökar redan vid kvartsnivåer som inte orsakar silikos. Enligt en studie från Holland skulle kol-förekomsten bland byggnadsarbetare minska från 14 procent till 8 procent om kvartsexponeringen kunde undvikas. Under antagande om liknande förhållanden i Sverige skulle över 2 000 svenska byggnadsarbetare ha kol som var orsakad av kvartsdamm. Enligt svenska studier beräknas att omkring 3,5 procent av all reumatoid artrit bland män är orsakad av yrkesmässig kvartsexponering. Det motsvarar omkring 700 av de totalt 20 000 män som i dag har sjukdomen.

 

Sverige behöver en arbetsmiljömyndighet som anpassar sitt arbete till kunskapsutvecklingen, till det europeiska regelverket, samt tar fram nya underlag och omsätter denna kunskap i nya gränsvärden och evidensbaserade föreskrifter.

 

Det enda kända sättet att undvika kvartsorsakad sjuklighet är att begränsa exponeringen på arbetsplatserna. Det är förvånande att Arbetsmiljöverket nu lättar på kravet om mätningar av exponeringen eftersom hittills utförda mätningar visar att exponeringssituationen är under dålig kontroll. Vid mätningar i samband med rot-arbeten (reparation-ombyggnad-tillbyggnad) överskreds gränsvärdet i nästan hälften av mätningarna (46 procent). Förändringen görs trots att samtliga remissvar från landets arbetsmedicinska enheter och organisationer för arbets- och miljömedicinare och yrkeshygieniker kraftigt avrått från en sådan omotiverad uppluckring av regelverket.

Det nuvarande gränsvärdet för kvarts i Sverige fastställdes 1996 och är 0,1 mg/m3. Internationellt har kunskapen om att relativt låga nivåer av kvarts är skadliga stärkts alltmer och den internationellt normbildande organisationen American conference of governmental industrial hygienists (ACGIH) fastställde 2006 att gränsvärdet bör vara högst en fjärdedel av det svenska. EU:s Scientific commmitte on occupational exposure levels (SCOEL) rekommenderade redan 2004 att gränsvärdet för kvarts ska understiga 0,05 mg/m3. USA:s arbetsmiljömyndighet OSHA aviserade 2013 ett gränsvärde på 0,05 mg/m3.

Det finns alltså en samsyn bland riskbedömare, expertorganisationer och USA:s arbetsmiljömyndighet att det nuvarande gränsvärdet är för högt. Till detta kommer en kunskapssammanställning från 2013 från Arbetsmiljöverkets egen kriteriegrupp för hygieniska gränsvärden som talar för att exponering vid gränsvärdenivån under ett helt arbetsliv (40 år) innebär en omkring dubblad risk för lungcancer, en 5-procentig risk att dö i silikos, och en upp till 50-procentig risk att under livstiden få lungröntgenförändringar förenliga med silikos. Insikten om att riskerna för den som arbetar ett helt arbetsliv vid nuvarande gränsvärdesnivå är oacceptabla bör självklart föranleda en striktare reglering.

Även Arbetsmiljöverkets reglering av exponering för motoravgaser, särskilt dieselavgaser, är anmärkningsvärd. Omkring 80 000 personer i Sverige är yrkesmässigt exponerade för dieselavgaser. Redan 2003 konstaterade Arbetsmiljöverkets egen kriteriegrupp för hygieniska gränsvärden att det svenska gränsvärdet inte skyddade mot luftvägsinflammation. 2012 klassades exponering för dieselavgaser som cancerframkallande för en människa av International agency for research on cancer (IARC) som är WHO:s expertorgan för cancer. En av oss artikelförfattare, Per Gustavsson, deltog i arbetet med underlaget och informerade Arbetsmiljöverket som svarade (2012–12–18) att vid nästa revision ”bör dieselavgaser få en cancermärkning”. Det nuvarande svenska gränsvärdet för motoravgaser är 2 mg kvävedioxid/m3. I riskvärderingar som publicerats efter IARC:s klassning konstateras att redan vid en exponering för 0,1 mg/m3 (som förekommer i exempelvis dieselfordonsgarage) under ett helt arbetsliv genereras omkring 400 extra lungcancerfall per 10 000 arbetare.

Det är vår uppfattning att Arbetsmiljöverket nu väljer att prioritera bort de möjligheter som myndigheten har att reglera arbetsmiljön och därmed förhindra sjuklighet och förtidig död. Detta resulterar i ett ökat antal svåra arbetsrelaterade sjukdomar och dödsfall som hade kunnat undvikas om kunskapen använts. Ett tänkvärt exempel är att titta på resultatet av den kraftiga nedgång av asbestanvändningen som skedde i Sverige, efter det förbud som Sverige som pionjärnation införde i mitten av 70-talet. Om det hade fördröjts cirka 10 år hade det inneburit ytterligare omkring 1 000 dödsfall i asbestorsakade lungsäckstumörer (mesoteliom). Det finns alltså en tydlig samhällelig vinst med att säkerställa ett adekvat regelverk och att befintlig kunskap används, och ett tydligt pris som annars betalas av dem som fortsatt utsätts för oacceptabla risker i arbetslivet.

DN Debatt. 30 december 2015

Debattartikel
Forskare och representanter för arbetsmedicinska kliniker och organisationer:
”Arbetsmiljöverkets passivitet leder till dödliga sjukdomar” 

Repliker
Jens Åhman, Arbetsmiljöverket:
”De nya reglerna innebär en skärpning” 
Slutreplik:
”Gränsvärdena följer inte kunskapsläget” 

Relaterade nyhetsartiklar

Fler blir sjuka av sina jobb. Antalet anmälningar har ökat med 70 procent sedan 2010, visar Arbetsmiljöverkets årliga rapport om arbetsskador som publiceras på onsdagen.

WHO: Kemikalier bakom flera folksjukdomar. Fetma, diabetes och cancer kan orsakas av kemikalier i betydligt högre grad än man tidigare trott

Läs fler artiklar på DN Debatt

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.