DN Debatt

”Arlanda bör byggas ut med en fjärde bana”

Jag har nu tagit initiativ till en idéstudie om en utbyggnad av Arlanda. Den görs tillsammans med Swedavia, Luftfartsverket och Trafikverket. Den kommer att vara klar i början av nästa år, skriver artikelförfattaren.
Jag har nu tagit initiativ till en idéstudie om en utbyggnad av Arlanda. Den görs tillsammans med Swedavia, Luftfartsverket och Trafikverket. Den kommer att vara klar i början av nästa år, skriver artikelförfattaren. Foto: Johan Nilsson TT

Bromma blockerar. Arlanda behöver en fjärde bana för att säkra Stockholmsregionens framtida tillväxt och konkurrenskraft. Att bara fokusera diskussionen på Bromma och kortsiktiga resonemang riskerar att omöjliggöra arbetet med att säkra flygkapaciteten, skriver regeringens samordnare Anders Sundström.

Arlanda flygplats är Sveriges nav för in- och utrikesflyget. Flygplatsen klarar inte sitt kommande kapacitetsbehov när efterfrågan på flygresor ökar kraftigt. Det är mycket allvarligt. För Sverige är extremt beroende av goda inhemska och internationella kommunikationer.

Det beror på landets storlek och perifera läge. Sverige är dessutom i högsta grad beroende av handel med andra länder och att finnas med som ett attraktivt land på den globala scenen. I en allt mer internationaliserad värld är konkurrensen hård om varor, tjänster, investeringar, företagsetableringar, turism och mycket annat. Effektiva och smidiga resor är självklara krav från näringslivet men också från medborgarna som reser internationellt i en allt större utsträckning.

För längre resor i Sverige och för internationella resor spelar flyget en avgörande roll. Arlanda är en nödvändig förutsättning för att Stockholmsregionen ska kunna fortsätta ha en hög tillväxttakt och konkurrera med andra storstadsområden.

Men om detta handlar sällan den politiska debatten. I stället fokuserar man på Brommas vara eller inte vara som flygplats. Den debatten har nu pågått i över 30 år.

Och det underlättar sannerligen inte arbetet, när man som jag har i uppdrag att säkerställa Stockholmsregionens kommande behov av flygplatskapacitet. I debatten talar man sällan om det faktum att Arlanda nu är omsprunget av Kastrup och Gardermoen vad gäller antal resenärer. Antalet direkta destinationer från Arlanda ut i Europa och resten av världen har sackat efter. Inte heller uppmärksammas i debatten att Arlanda tills helt nyligen stod inför hot om att få minska sin kapacitet på grund av olika miljövillkor.

 

Vissa menar att Bromma ändå måste vara kvar som flygplats. Är detta en rimlig inställning? Räcker det inte med ett nav i Stockholm som blir så starkt som möjligt?

 

Frågan för mig är hur Arlanda ska kunna bli ett viktigare internationellt nav och bättre klara konkurrensen med andra flygplatser i norra Europa. Flygplatsen måste då ha kapacitet att ta emot ett stort antal nya resenärer och flygplan. Det handlar om många frågor, från vad start- och landningsbanorna klarar av till olika servicefunktioner med mera. Den viktigaste frågan är dock dessa banor och hur många rörelser (starter och landningar) de klarar av i högtrafik. Det gäller att planera långsiktigt så att man är beredd när det behövs.

På Arlanda finns i dag tre banor. I högtrafik används de två parallella banorna och klarar som mest 84 rörelser per timme. Det räcker i dag men frågan är hur länge. Swedavia AB, som äger flygplatsen, har tidigare bedömt att det på sikt skulle gå att öka antalet rörelser på befintliga banor till 100 i timmen. Men enligt gällande regelverk går en gräns vid 88 rörelser i timmen. Samtidigt indikerar prognoserna att antalet resenärer näst intill ska fördubblas fram till 2040. Enligt min mening går inte detta utan att en fjärde bana byggs, även om framtida initiativ inom miljö- och klimatpolitiken kan påverka flygresandet. Men prognoser är alltid osäkra inom flyget. Den starka tillväxten och befolkningsökningen i Sverige och inte minst i Stockholmsregionen kan leda till en snabbare ökningstakt och ännu fler resenärer. Då gäller det att vara förberedd.


Regeringens samordnare Anders Sundström. Foto: Maja Eriksson

Den så kallade Stockholmsberedningen (en bred politiskt sammansatt utredning) ansåg 2003 att en fjärde bana skulle behövas runt 2020. Men Swedavias investeringsbudget fram till 2040 innehåller inga resurser för detta.

Min preliminära bedömning är att Arlanda behöver en fjärde bana långt före 2040 för att säkra nödvändiga kapacitetsbehov. Dessutom måste man se över alla övriga funktioner som uppställningsplatser, terminaler, servicefunktioner mm. Enligt en utredning som Luftfartsverket gjorde 2007 kan en fjärde bana öka Arlandas kapacitet till fler än 120 rörelser i timmen. Det skulle ge flygplatsen en kapacitet i nivå med de bästa i Europa.

Jag har nu tagit initiativ till en idéstudie om en utbyggnad av Arlanda. Den görs tillsammans med Swedavia, Luftfartsverket och Trafikverket. Den kommer att vara klar i början av nästa år. Samtidigt arbetar vi med en rad andra frågor för att stärka Arlanda som nav. Jag kommer också att ta fram tidplaner för en eventuell utbyggnad och förslag om hur denna ska finansieras.

När en fjärde bana tas i drift och alla nödvändiga följdinvesteringar är gjorda, kan all trafik som finns på Bromma rymmas på Arlanda. Men vissa menar att Bromma ändå måste vara kvar som flygplats. Är detta en rimlig inställning? Räcker det inte med ett nav i Stockholm som blir så starkt som möjligt? Vilka är skälen till att i så fall bevara Bromma? Hur ser resenärsperspektivet ut?

Den nuvarande politiska majoriteten i Stockholm tycker inte att det är rimligt att i sådant fall bevara Bromma som flygplats. De anser att det är viktigare att i så fall bygga bostäder på områden som nu inte kan bebyggas. Enligt Stockholms Handelskammare är bristen på bostäder det största hotet mot Stockholms tillväxt. Hur många bostäder bedömer Stockholms stad att man kan bygga? Det är något som man för närvarande håller på att utreda. Besked kommer i början av nästa år.

 

Min uppgift är i första hand att trygga Stockholmsregionens framtida behov av flygplatskapacitet. Det kan troligen ske genom en fjärde bana på Arlanda.

 

Min uppgift är i första hand att trygga Stockholmsregionens framtida behov av flygplatskapacitet. Det kan troligen ske genom en fjärde bana på Arlanda och utbyggd kapacitet i terminalfunktioner med mera. Därefter återstår att analysera vilka konsekvenser detta får för Bromma som flygplats. Det borde vara tilltalande för näringslivet och medborgarna i regionen att finna en lösning som både tryggar regionens tillväxt genom nödvändig flygplatskapacitet och fler bostäder. Men argumenten för olika lösningar får prövas.

Ett utbyggt Arlanda säkrar också en bra tillgänglighet till Stockholm från alla orter med flygplatser runt om i Sverige. Genom att Arlanda blir ett starkare nav ökar också möjligheterna att flyga ut i världen och ta emot besökare från andra länder. Samtidigt är det viktigt att skapa goda förutsättningar för en fortsatt effektiv konkurrens inom inrikesflyget. Analysen pågår av hur detta ska uppnås.

Hela frågan om Stockholmsregionens långsiktiga behov av flygkapacitet mår bra av att hanteras strukturerat och analytiskt, utan förutfattade uppfattningar och politiska skygglappar. Sådana straffar sig i längden. Att bara fokusera diskussionen på Bromma och kortsiktiga resonemang riskerar att omöjliggöra arbetet med att säkra flygkapaciteten i Stockholm för framtiden. För mig är det en självklarhet att försöka eliminera de hot som finns mot såväl Stockholms tillgänglighet som tillväxt, hot som är till men för landet i övrigt. Jag har svårt att tro att någon vill motarbeta denna ambition.

DN Debatt. 18 december 2015

Debattartikeln
Regeringens samordnare Anders Sundström:
”Arlanda bör byggas ut med en fjärde bana” 

Repliker
Miljöprofessorerna Mattias Höjer och Göran Finnveden:
”Vi måste våga diskutera flygets klimatpåverkan” 
Jessica Rosencrantz, trafikpolitisk talesperson (M) och vice ordförande i trafikutskottet:
”Utbyggt Arlanda inte i motsats till ett starkt Bromma” 

Nyhetsartiklar om flygplatserna i Stockholm

Stockholmarnas val: Ja till Bromma. Nästa år ska den statliga utredningen om Bromma vara klar, men utredaren anser att utvecklingen av Arlanda är mycket viktigare för Stockholm än vad som händer med Bromma.

Arlanda har inte plats för Brommas flygtrafik. Socialdepartementet vill sänka bullergränsen för flygplatser för att underlätta bostadsbyggande. Men Bromma flygplats omfattas inte, den har redan särskilda och strängare regler. 

Bromma flygplats nedläggningshotad i decennier. Frågan om Bromma flygplats är en decennier lång följetong. Redan på 80-talet lovade den Socialdemokratiska majoriteten i stadshuset att stänga flygplatsen.

13 miljarder kronor ska lyfta Arlanda. Utbyggnaden och andra miljardsatsningar kring flygplatsen ska mer än fördubbla antalet arbetsplatser.

Läs fler artiklar på DN Debatt