Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Arvet från värnpliktstiden hör gårdagen till”

När alliansregeringen tillträdde 2006 hade nedskärningar i försvaret pågått i drygt ett decennium. Kvar fanns en insatsorganisation med ca 30.000 man varav 12.000 kunde uppbådas inom loppet av ett år, resterande inom tre år.

Med alliansregeringen har arbetet påbörjats för att stärka försvarsförmågan och öka antalet tillgängliga förband. Utgångspunkten är att ha ett användbart, tillgängligt och flexibelt försvar med 50.000 man användbart här och nu att hantera morgondagens komplexa, civila som militära, hot- risk och konfliktmiljöer.

Arvet från värnpliktstiden med ett försvar med låg beredskap och ett dåligt användande av resurser, hör gårdagen till. Det fanns två parallella insatsorganisationer – en för försvaret av Sverige, bemannad av värnpliktiga, och en för internationella insatser, där man var tvungen att rekrytera nya soldater för varje insats.

Genom att göra värnplikten vilande och införa ett personalförsörjningssystem byggt på frivillighet får vi istället ett mer effektivt försvar med en sammanhållen insatsorganisation. Samma soldater, sjömän och officerare kan användas både i Sverige och utomlands och förbanden håller samman över tid och kan behålla och utveckla sin kompetens. Detta är helt avgörande i dagens konfliktmiljö.

När flera länder i Europa drar ner försvarsanslagen och genomför kraftiga försvarsnedläggningar, jobbar svenskt försvar med en historisk samhällsreform vad gäller ökad försvarsförmåga och ny personalförsörjning. Tack vare ordning och reda i statens finanser har Sverige oförändrat försvarsanslag. Vi är nu i år två av flera år av reformarbete som präglar vardagen hos anställda i Försvarsmakten. För detta har vi stor ödmjukhet. Förändring och förnyelse är dock helt avgörande för morgondagens utmaningar.

En ny säkerhetspolitisk inriktning implementeras som innebär att Sverige inte kommer att stå passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat EU-land eller nordiskt land. Det är en naturlig utveckling utifrån Sveriges EU-medlemskap och en djupt rotad nordisk samhörighet. Lika fullt är det ett stort steg i svensk säkerhetspolitisk historia att vi nu uttalar och formulerar hur vår solidaritet kan se ut i praktiken.

Svenskt försvar befinner sig på en längre, men helt nödvändig, resa som försvarsreformerna innebär. Kritiker ger sig titt som tätt tillkänna. Men målbilden är tydlig. Inget av det Bo Pellnäs skriver om moderaterna i sin artikel stämmer.

Omvärldsanalys och lägesuppdatering ska vara vägledande för morgondagens försvar, det inkluderar att följa utvecklingen i Ryssland mycket noga. Sedan kommer när, var och hur, samt vilka förmågor som är aktuella. Uppgift först. Utgift sedan. Bedömningen är att försvarsreformen är finansierad t o m år 2014. Försvarsmaktens resurser kommer inte att minska de närmaste åren.

I Sverige har vi av tradition av en ordnad process för att stärka svensk säkerhet- och försvarspolitik över partigränserna. Sveriges försvarsminister Karin Enström har meddelat att hon precis som tidigare kollegor avser att ge nytt uppdrag till Försvarsberedningen för att ta fram underlag, analysera och bereda kommande försvarsbeslut.

Regering och riksdag avser att fortsatt följa utvecklingen, stödja och utveckla reformerna och använda de av tradition väl beprövade processerna för det fortsatta arbete. En rad breda överenskommelser har det senaste året träffats i Försvarsutskottet – för att försvars- och säkerhetspolitiken i Sverige kräver det.

Cecilia Widegren (M)
Försvarsutskottets vice ordförande tillika alliansgruppledare

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.