”Åsiktsklyftan ökar mellan journalister och allmänhet”

Mitten i figuren, värdet 0, anger att andelen som placerat sig klart till vänster och klart till höger är lika stor. Ju större övervikt för andelen vänster respektive höger, desto längre till vänster respektive höger är respektive grupper placerade i figuren. Inom parentes anges det valår som riksdagsledamöterna besvarade enkäten.

Grafik: DN Mitten i figuren, värdet 0, anger att andelen som placerat sig klart till vänster och klart till höger är lika stor. Ju större övervikt för andelen vänster respektive höger, desto längre till vänster respektive höger är respektive grupper placerade i figuren. Inom parentes anges det valår som riksdagsledamöterna besvarade enkäten.

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Undersökningarna

Artikelförfattarens slutsatser baseras på data från flera olika undersökningar.
Journalister
• JMG (Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet).
Allmänheten
• SOM-institutet (en undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet)
Riksdagsledamöter
• Enkätundersökningar som genomförts vid statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet, i samband med valen.

De tillfrågade journalisterna och riksdagsledamöterna har fått placera sig på en skala med elva skalsteg där 0 står för ”långt till vänster”, 5 för ”varken vänster eller höger” och 10 står för ”långt till höger”. Frågan till allmänheten är konstruerad på samma sätt, men med fem skalsteg. De svarande har sedan delats in i tre grupper: klart till vänster, övervägande mitten och klart till höger för att göra undersökningarna jämförbara.

40-talisterna mest vänstervridna. Det ideologiska avståndet ökar mellan journalister och allmänhet i Sverige. Men den växande klyftan beror inte på att journalisterna gått till vänster utan på att väljare och folkvalda gått till höger, skriver Kent Asp, professor i journalistik.

40-talisterna mest vänstervridna. Det ideologiska avståndet ökar mellan journalister och allmänhet i Sverige. Men den växande klyftan beror inte på att journalisterna gått till vänster utan på att väljare och folkvalda gått till höger, skriver Kent Asp, professor i journalistik.

Journalistkåren står ideologiskt klart till vänster om svenska folket. Och sedan slutet av 1980-talet har avståndet till medborgare och politiker blivit allt större.

Det är uppgifter som presenteras i boken Svenska journalister 1989–2011 som publiceras i dag. Resultatet bygger på representativa enkätundersökningar med journalister, allmänhet och riksdagsledamöter som genomförts vid fem olika tillfällen under perioden 1988/89–2010/11.

Annons:

Undersökningen ger en unik bild av hur vänster-högerinställningen hos politikens tre huvudaktörer har utvecklats det senaste kvartsseklet. I den första undersökningen 1989 stod journalister inte lika långt till vänster som i dag. Men efter en vänstersväng 1994 handlar det därefter endast om marginella förändringar. Från mitten av 1990-talet har vänstervridningen av journalistkåren avstannat.

Samtidigt har medborgarna efter sin vänstersväng valåret 1994 successivt placerat sig allt längre till höger. Ledamöterna i Sveriges riksdag har också gått till höger.

I slutet av 1980-talet var skillnaden mellan riksdagsledamöter och journalistkår inte särskilt stor. De folkvalda stod då åsiktsmässigt närmre journalistkåren än väljarna. I dag står väljare och valda betydligt närmare varandra, och avståndet mellan journalister och folkvalda är i början av 2010-talet större än mellan journalister och allmänhet.

Vad ligger då bakom ”riksdagens högervridning”? Ledamöternas placering som grupp på vänster-högerskalan är självfallet beroende av partiernas styrka i riksdagen. Men ”högervridningen” beror inte på att borgerliga partier har en starkare ställning i riksdagen 2010 än 1988. Min analys av Riksdagsundersökningarna – val för val, parti för parti – visar att ledamöterna inom samtliga partier under perioden 1988-2010 i genomsnitt placerar sig längre till höger på skalan, utom Moderaterna som har gått något till vänster. Det gäller ledamöterna i Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna, men alltså även ledamöterna i vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Journalister placerar sig till vänster om väljarna oavsett vilket parti de sympatiserar med. Men det gäller i första hand journalister som sympatiserar med borgerliga partier och i betydligt mindre grad journalister som sympatiserar med Vänsterpartiet och Socialdemokraterna.

Journalister som sympatiserar med miljöpartiet (41 procent av kåren) är som ofta sägs likt vattenmelonen gröna utanpå och röda inuti. Men de är inte mer röda än vad Miljöpartister i allmänhet är. Att journalistkåren inte är åsiktsrepresentativ för allmänheten beror alltså till stor del på att ”borgerliga journalister” placerar sig betydligt mer i mitten, och inte så långt till höger som ”borgerliga väljare” gör.

I 2011 års undersökning placerade sig 63 procent av journalisterna till vänster om skalans mittpunkt (5), och 48 procent klart till vänster (skalsteg 0–3). Det finns dock skillnader mellan olika grupper av journalister. Kvinnliga journalister står mer till vänster än män, journalister i Sveriges Radio och Sveriges Television står längre till vänster än journalister i dagspress och kommersiell radio och tv, och bland yngre journalister är andelen som placerar sig klart till höger dubbelt så stor som bland äldre journalister.

Kulturjournalister och 40-talister står klart längst till vänster i journalistkåren, medan ansvarig utgivare i press, radio och tv samt journalister i arbetsledande position åsiktsmässigt är mer lika allmänheten.

De åsiktsskillnader som fanns i kåren för 20–25 år sedan var dock ännu större, men tycks ha suddats ut. Manliga journalister har gått till vänster, och därigenom åsiktsmässigt mer kommit att likna kvinnliga journalister.

Journalister utanför Stockholm liknar alltmer Stockholmsjournalister, journalisthögskoleutbildade har (relativt sett) gått åt höger, samtidigt som de med annan utbildning gått åt vänster. Och journalister som bevakar politik och samhälle har över tid gått något till höger, samtidigt som nöjes- och sportjournalister gått till vänster. Den svenska journalistkåren framstår därför i dag som mer åsiktshomogen än i slutet av 1980-talet.

Åsiktsklyftan mellan journalister å ena sidan och allmänhet och politiker å andra sidan har alltså ökat kraftigt. Men det är en följd av att väljare och folkvalda sedan mitten av 1990- talet gått till höger, inte att journalister gått till vänster.

Kent Asp, professor i journalistik



0 . Per sida:

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Andra har läst

Mer från förstasidan

 Får nytt namn. Microsoft dumpar det finska varumärket för telefoner. 158  26 tweets  129 rekommendationer  3 rekommendationer

nokia_144102
Foto:Alamy
telefonpuff3

 Bildspel. Nostalgi – minns du de gamla Nokiamodellerna?

loverboy_500
Foto:Polisen

 De är unga, fattiga och kära. Många kvinnor offer för ”loverboysyndrom”. 22  9 tweets  13 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
riazat_144102
Foto:TT

 Blir trångt i lägenheten. ”Jag vill ju kunna ta emot familjen eller vänner.” 10  2 tweets  7 rekommendationer  1 rekommendationer

malala_500
Foto:AP/AOP

 2014 års fredspristagare. Tvingades ställa in premiärministermöte. 4  3 tweets  1 rekommendationer  0 rekommendationer

militar_144102
Foto:Reuters

 Polisens misstanke. Skytten känd av polisen – dömd för flera brott. 15  3 tweets  12 rekommendationer  0 rekommendationer

 Bildextra. Tumult vid parlamentet i går kväll efter dödsskjutningen.

 Hör skotten. En reporter fångade skottlossning på video.

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:

DN PÅ AGENDAN

Annons:
Annons:
Annons: