”Asylsökandes ersättning har blivit skamligt låg”

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Följ Tysklands exempel. För en asylsökande tvåbarnsfamilj uppgår ersättningsnivån bara till hälften av riksnormen för försörjningsstöd. Tusentals asylsökande vistas två år eller mer i asylsystemet och tvingas klara livhanken med denna låga ersättning. Regeringen bör snabbutreda frågan inför vårbudgeten 2013, skriver FARR:s Michael Williams.

Följ Tysklands exempel. För en asylsökande tvåbarnsfamilj uppgår ersättningsnivån bara till hälften av riksnormen för försörjningsstöd. Tusentals asylsökande vistas två år eller mer i asylsystemet och tvingas klara livhanken med denna låga ersättning. Regeringen bör snabbutreda frågan inför vårbudgeten 2013, skriver FARR:s Michael Williams.

Den högsta tyska federala domstolen beslutade häromdagen att nivån på utbetalningar till asylsökande ska höjas med 50 procent eftersom den nuvarande nivån ligger under existensminimum. Den underskrider med 47 procent nivån på försörjningsstödet som ges till andra utsatta grupper i landet. Nuvarande nivå i Tyskland för en ensamstående asylsökande motsvarar 224 euro i månaden, omkring 1.900 svenska kronor med nuvarande växelkurs. Nivån har inte ändrats sedan 1993.

Hur ligger det till i Sverige? Tyvärr knappast bättre. Sverige har haft samma dagersättningsbelopp till asylsökande sedan 1994 och detta trots att prisindex har ökat med 26 procent fram till i år.

Annons:

Före 1994 räknades ersättningen som procent av basbeloppet. Dagersättningen ska täcka kostnader för livsmedel, kläder och skor, fritidsaktiviteter, hygienartiklar och andra förbrukningsvaror. Även en del av hälsovårdskostnaderna måste betalas från detta belopp. Till detta kommer att som sammanboende räknas inte enbart familjemedlem utan även en helt främmande person som man delar lägenhet med.

Man kan undra vilka andra i Sverige i dag som skulle kunna klara sig på samma inkomst- eller bidragsnivå som gällde 1994? Men inte nog med det. För familjer som har fler än två barn lämnas hel dagersättning endast för de två äldsta barnen. För vart och ett av de yngre barnen lämnas dagersättning med hälften av det belopp som gäller för barnet enligt tabellen. Detta får ses som en eftergift till dåvarande kampanjer från Ny Demokrati, som klart överdrev de dåvarande ersättningsnivåerna till barnrika familjer.

Utredningen Aktiv väntan (SOU: 2009:19) föreslog 80 kronor per dag som miniminivå för en ensamstående vuxen med möjlighet att höja det till 120 kronor per dag om den asylsökande deltog i aviserade aktiviteter. Utredningen före­slog dessutom att varje barn skulle få samma ersättning oavsett antalet barn i en familj.

Sverige har tidigare ålagts av FN:s barnrättskommitté att behandla asylsökande barn på samma sätt som barn bofasta i landet till exempel vad gäller tillgång till sjukvård och skolgång. Men utredningens förslag betraktar inte asylsökande flerbarnsfamiljer på samma sätt som barnfamiljer som erhåller barnbidrag. Regeln om flerbarnstillägg saknas helt för asylsökande familjer.

Utredningen Aktiv väntan föreslog en del reformer i rätt riktning men har tyvärr lagts på is. Den kom till då väntetiderna för beslut hos Migrationsverket kunde närma sig ett år men Migrationsverket har sedan ett par år lyckats förkorta väntetiderna fram till första beslutet till omkring 4 månader i snitt. Som konsekvens av detta har verket tagit bort undervisning i svenska och samhällsorientering för asylsökande. Det var bland annat deltagande i detta som skulle kvalificera till ett högre belopp. Nu saknas denna morot. Men att behålla de nuvarande låga ersättningsnivåerna vore på gränsen till skamligt. Med det tyska beslutet som inspiration borde de svenska ersättningsnivåerna anpassas snarast.

Anledningen till att lägre ersättningsnivåer gäller för asylsökande än personer i behov av försörjningsstöd är att asylsökande inte anses behöva pengar till bland annat tidningsprenumerationer, fackföreningsavgift eller tv- och radiolicens. Utgångspunkten var då att asylsökande skulle finnas kvar i detta system endast en kort tid. Men i dag har vi många tusental asylsökande som har vistats två år eller mer i asylsystemet vilka tvingas klara livhanken med denna låga ersättning. Visst har asylsökande i princip rätt att arbeta, under förutsättning att de styrker sin identitet, men jobb är inte så lättåtkomliga och många bär på så många trauman att deras arbetsförmåga är nedsatt. Dessutom med borttagandet av undervisning i svenska försvagas deras möjligheter att kommunicera.

Genomsnittsvistelsetiden för personer i asylsystemet i dag är betydligt längre än den tid det tar för Migrationsverket att fatta sitt första beslut (cirka 3–4 månader). De allra flesta asylsökande utnyttjar sin lagliga rätt att överklaga ett avslagsbeslut och under överklagandetiden vistas de fullt lagligt i landet. Genomsnittsvistelsetiden hittills är 760 dagar för 13 467 personer med lagakraftvunna beslut och 402 dagar för 3 314 personer med permanenta uppehållstillstånd, som väntar på kommunplacering. Genomsnittsvistelsetiden för samtliga 36 288 inskrivna hos Migrationsverket är 483 dagar. (Migrationsverket juni 2012)

Riksnormen för försörjningsstöd innehåller enligt Socialstyrelsen kostnader för livsmedel, kläder och skor, fritid och lek, hygien, barn- och ungdomsförsäkring, förbrukningsvaror, dagstidning, telefon och tv-avgift. Riksnormen omfattar inte bostadshyran. Därför är det rimligt att jämföra ersättningsnivåerna i respektive kategori för en tvåbarnsfamilj med barn 1 och 8 år gamla. Enligt riksnormen skulle en sådan familj få 11.100 kronor i månaden (och då är inte barnbidraget medräknat) medan den asylsökande familjen måste klara sig på 6.006 kr. Även med en femtioprocentig höjning av dagersättningen skulle det skilja minst 2.000 kronor i månaden i ersättning mellan dessa familjer.

När före detta generaldirektören Dan Eliasson började på Migrationsverket och satte sig in i de asylsökandes levnadsvillkor, häpnade han över den låga ersättningsnivån och framförde sin synpunkt till regeringen. Detta var 2007. I dag är asylsökandes dagersättning endast 54 procent av det mottagare av försörjningsstöd enligt riksnormen erhåller enligt exemplet ovan. Även med hänsynstagande till vissa skillnader mellan dessa grupper är det oförsvarligt att gapet är så stort. I dessa tider av fokus på ökad barnfattigdom bör vi inte heller bortse från att tusentals barn lever här och nu i Sverige under helt andra villkor än sina jämnåriga trots att de delar vardagen i skolor och barnomsorg.

FARR menar att regeringen bör snabbutreda frågan så att en blocköverskridande överenskommelse om rimlig ersättningsnivå kan fastställas i samband med vårbudgeten 2013.

Michael Williams, vice ordförande i FARR (Flyktinggruppernas Riksråd)

Andra har läst

Digital prenumeration

Mer från förstasidan

 Vetenskapsjournalisten Henrik Arnstad: Den svenska debatten återspeglar ofta klichéartade fördomar om hur ”riktiga fascister” måste se ut. 30  13 tweets  17 rekommendationer  0 rekommendationer

arnstad
Foto:TT

 DN Debatt: Här är det ideologiska stoffet som visar fascismen i SD. 332  50 tweets  282 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
polismord
Foto:Reuters

 Två poliser sköts ihjäl. Misstänkte gärningsmannen ska vara död.

kombo
Foto:TT Peter Englund och Sara Danius.

 Peter Englund avgår. Överraskande besked i Svenska Akademien. 954  49 tweets  905 rekommendationer  0 rekommendationer

 Björn Wiman: Ingen kommer att kunna öppna den berömda dörren med samma elegans som Danius. 25  17 tweets  8 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: