Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Återinför vårdbiträden för en effektivare vård”

Trots mer resurser i vården, så faller produktiviteten. Många läkare och sjuksköterskor har mindre tid med patienten och upplever en stressad arbetsmiljö, skriver artikelförfattarna.
Trots mer resurser i vården, så faller produktiviteten. Många läkare och sjuksköterskor har mindre tid med patienten och upplever en stressad arbetsmiljö, skriver artikelförfattarna. Foto: ERIK G SVENSSON

Utnyttja kompetensen. Återinför vårdbiträden för enklare arbetsuppgifter. Det avlastar undersköterskorna som får mer tid till omvårdnad och i sin tur kan avlasta sjuksköterskorna. Dessutom får fler människor möjlighet att komma in på den svenska arbetsmarknaden, skriver Jan Björklund, Anna Starbrink och Barbro Westerholm (L).

Sjuksköterskor och läkare ägnar i dag orimligt mycket tid åt andra uppgifter än det som de är utbildade till. Det leder till en mer ineffektiv vård. Akademiker ska göra det som de är utbildade till, allt annat är ett både samhällsekonomiskt och mänskligt slöseri. Liberalerna föreslår i dag att vårdbiträden återinförs för att avlasta mer kvalificerade yrkesgrupper. Det gör vården mer effektiv och skapar möjligheter för nyanlända invandrare att få en väg in på svensk arbetsmarknad.

Sverige står inför stora utmaningar. Behovet av att använda vårdens resurser effektivare blir mer påtagligt med en åldrande och växande befolkning. Rekryteringsbehoven inom kommuner och landsting kommer att vara stora och förstärks av pensionsavgångar. SKL uppskattade i sin prognos från 2014 att cirka 230 000 personer behöver anställas inom vård och omsorg fram till år 2022.

Antalet anställda inom hälso- och sjukvården har aldrig varit fler än i dag. Sedan mitten av 90-talet har antalet läkare och sjuksköterskor ökat med 55 respektive 26 procent. I ett internationellt perspektiv har vi både fler läkare och sjuksköterskor per capita än genomsnittet i OECD-länderna. Men trots mer resurser och fler händer i vården, så faller produktiviteten. Många läkare och sjuksköterskor anser att de inte räcker till, de har mindre tid med patienten och upplever en stressad arbetsmiljö. En viktig förklaring är att mycket tid används till annat än till det som de är utbildade till.

En tydlig trend är att samtidigt som antalet läkare och sjuksköterskor har ökat så har antalet undersköterskor minskat i den landstingsdrivna vården. Det är en kraftig minskning sett i relation till sjuksköterskor och läkare och till den befolkningsökning som skett. Vårdbiträden, som saknar formell vårdutbildning, men som gör viktiga insatser inom den vårdnära servicen med enklare arbetsuppgifter, har nästan helt försvunnit inom sjukvården.

Orsaken till utvecklingen att vårdbiträden har rationaliserats bort får sökas i några olika faktorer. 68-vänstern ville avskaffa hierarkier så att olika yrkesgrupper skulle uppfattas som mer jämlika. Ingen skulle vara för fin för att göra de enkla arbetsuppgifterna. Socialdemokraterna och LO har drivit på för att göra jantelagen till norm och enklare arbetsuppgifter har därmed lagts över på mer kvalificerad personal. Samtidigt har arbetsgivarna sett att när löneskillnaden mellan olika yrkeskategorier minimerades så var det bättre att ha kvar mer välutbildad personal, när den kostade nästan detsamma som outbildad personal. Detta har inneburit ett misslyckande för svensk vård och omsorg.

Den så kallade akademiseringen av svensk sjukvård har i praktiken inneburit att akademikerna gör mer av de okvalificerade arbetsuppgifterna; sjuksköterskor utför städuppgifter, brickutdelning vid lunchtid och ägnar sig alltmer åt basala omvårdnadsuppgifter. Att fler inte gör det som de är utbildade till leder till en ineffektiv vård och till samhällsekonomiska förluster. Kostnaden är givetvis större för en person med högre formell kompetens att utföra enklare arbetsuppgifter. För ett liberalt parti är det självklart att ta vara på människors kompetens på bästa sätt, det är så individer når sin fulla potential. Som offentliga arbetsgivare har stat och kommun en viktig uppgift i att skapa arbetsplatser där människor kommer till sin rätt och där deras kompetens tas tillvara.

68-vänstern ville avskaffa hierarkier så att olika yrkesgrupper skulle uppfattas som mer jämlika. Ingen skulle vara för fin för att göra de enkla arbetsuppgifterna. Socialdemokraterna och LO har drivit på för att göra jantelagen till norm och enklare arbetsuppgifter har därmed lagts över på mer kvalificerad personal.

Liberalerna föreslår i dag att vårdbiträden återinförs för att utföra enklare arbetsuppgifter. Det kan handla om allt från att servera lunchbrickor och tvätta kläder, till vaktmästeriuppgifter och enklare städning. Vårdbiträden kommer att avlasta undersköterskorna som får mer tid till omvårdnad och i sin tur kan avlasta sjuksköterskorna. Vården blir mer effektiv och skapar mervärde för patienterna.

Rekryteringsbehoven i framtiden innebär att vårdbiträden kommer behövas både inom sjukvården och inom den kommunala äldreomsorgen. Att renodla yrkesrollerna inom vård och omsorg och att använda rätt kompetens på rätt plats är ett sätt att höja sjuksköterskornas och undersköterskornas yrkesstatus. Karriärstegen ska vara tydliga. Den sammanpressade lönestrukturen är ett problem inom den offentliga sektorn. Men löneskillnader är inte av ondo, utan tvärtom – de är en förutsättning för att utbildning ska löna sig. Lönespridning mellan olika yrkesgrupper ger incitament till en mer effektiv arbetsfördelning och skapar drivkrafter för vidareutbildning. När fler vårdbiträden anställs är det samtidigt viktigt att ytterligare tydliggöra undersköterskornas särskilda kompetens och utbildning, genom att införa en undersköterskeexamen. Yrkesidentiteten är viktig och en examen är en kvalitetsstämpel på utbildningen.

Att återinföra vårdbiträden ger en bättre användning av vårdens resurser, men det innebär också att fler människor får en bättre möjlighet att komma in på svensk arbetsmarknad. Sverige står inför landets största integrationsutmaning någonsin i att skapa möjligheter till jobb för nyanlända invandrare. Bland de nyanlända som nu kommit till Sverige så har ungefär hälften högst förgymnasial utbildning. Att återinföra vårdbiträden är att sänka trösklarna in på svensk arbetsmarknad för denna grupp. Samtidigt kan de bidra till att utföra viktiga arbetsuppgifter som verkligen behövs inom vården. Liksom förut kan en kortare introduktionskurs för vårdbiträden förekomma. För nyanlända utan utbildning kan ett jobb som vårdbiträde vara en inkörsport till andra jobb inom vård och omsorg, till exempel att genom fortsatt utbildning gå vidare till undersköterskor och andra yrken inom vården.

Varje dag går hundratusentals män och kvinnor till jobb inom vård och omsorg i Sverige. Det är de som upprätthåller och driver svensk välfärd. Vårt jobb är att ge dem möjlighet att göra det som de är bäst på och som de är utbildade till. För att låta proffsen vara proffs så behövs fler vårdbiträden som kan avlasta. Då kan människor använda sin kompetens på bästa sätt, vården blir mer effektiv och nyanlända får en chans på den svenska arbetsmarknaden.

DN Debatt. 25 februari 2016

Debattartikel

Jan Björklund, Anna Starbrink och Barbro Westerholm (L):
”Återinför vårdbiträden för en effektivare vård”

Repliker

Vårdförbundet:
”Tänk nytt i stället, Jan Björklund!”

Gabriel Wikström, folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister (S):
”Arbetsfördelningen mellan yrkesgrupper ses över”

Charlotta Dickman, leg. sjuksköterska med 25 års erfarenhet:
”Naivt om hur vården fungerar”

Karin Rågsjö, vårdpolitisk talesperson (V):
”Resurserna till vården måste höjas permanent”

 

Läs fler artiklar på DN Debatt

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.