Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Återinförd fastighetsskatt gynnar ekonomisk tillväxt”

Året efter alliansens första valseger infriades löftet att avskaffa fastighetsskatten. Drivande var Kristdemokraterna. Här presenterar Göran Hägglund (KD) och Anders Borg (M) reformen i september 2007.
Året efter alliansens första valseger infriades löftet att avskaffa fastighetsskatten. Drivande var Kristdemokraterna. Här presenterar Göran Hägglund (KD) och Anders Borg (M) reformen i september 2007. Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT

Skatteväxling nödvändig. Lägre skatt på arbete och högre på fast egendom skulle öka produktiviteten. Det är rimligt att avkastning av en ägd bostad beskattas som annan kapitalavkastning. Vi föreslår att bara markvärdet beskattas. Samtidigt bör den ekonomiskt skadliga värnskatten slopas, skriver två ekonomiforskare.

Sveriges nytillträdde statsminister säger sig vilja sträcka ut handen för samarbeten med partier i den borgerliga alliansen. Blocköverskridande överenskommelser är viktiga på områden som kräver långsiktigt stabila spelregler som till exempel försvar och pensioner. Förutsägbarhet och stabilitet är dock minst lika angeläget när medborgare och företag ska fatta beslut som sträcker sig långt in i en osäker framtid. Det handlar i första hand om hur skattesystemets utformning påverkar drivkrafterna för att utbilda sig, ta steget från en trygg anställning till att starta och bygga företag, liksom investerings- och utvecklingssatsningar. Detta styr i sin tur den långsiktiga ekonomiska utvecklingen.

Att det svenska skattesystemet behöver reformeras tycks det råda bred enighet om. Den stora skattepolitiska reformen som 1990/91 byggde på likformighet, legitimitet och transparens har under åren förändrats till oigenkännlighet. De principer som lades fast har på många punkter övergivits. Sedan skattereformen har cirka 600 tillägg, ändringar och undantag införts, vilket resulterat i ett förhållandevis komplext skattesystem.

Skatter har i svensk politik framför allt setts som ett fördelningspolitiskt instrument. En lika viktig och grundläggande princip för en skattereform är dock att den bör stimulera den ekonomiska tillväxten, det vill säga stimulera arbete, investeringar och innovation. Följderna av detta är att skatteuttaget på arbete och företagande bör begränsas så långt det är möjligt. Forskningen visar att det i synnerhet är företagsbeskattningen som hämmar tillväxten därför att den hindrar näringslivets investeringar. Även skatten på arbetsinkomster kan hämma tillväxten, särskilt skatten på den sist intjänade kronan, det vill säga då marginalskatten är hög. Vi kan i sammanhanget notera att Sverige ligger i topp inom EU när det gäller höga marginalskatter.

Om det ska vara möjligt att minska skatteuttaget på arbete och företagande med bibehållet totalt skatteuttag krävs antingen att skatteuttaget från andra skattebaser ökas eller att nya skattebaser hittas, då helst sådana som är breda, stabila och utan kryphål. Den mest stabila skattebasen utgörs av de värden som finns i mark och fastigheter. Skatt på fast egendom har till skillnad från företags- och inkomstskatter fördelen att den inte minskar drivkrafterna att göra ytterligare en arbetsinsats eller fler investeringar. Dessutom har egendomsskatter fördelen att de inte kan undvikas genom att företag och individer flyttar till utlandet.

Inte minst OECD har påpekat vikten av en skatteväxling som främjar tillväxt genom lägre skatter på arbete och företagande samtidigt som skatterna höjs på fast egendom. En sådan skattepolitik främjar dynamiken i näringslivet och bidrar till produktivitetsökningar som gör Sverige rikare. Dessa förslag har dessutom en fördelningspolitisk profil som bör tilltala en majoritet av riksdagsledamöterna.

Den borgerliga regering som tillträdde 2006 valde att avskaffa fastighetsskatten och till mindre del ersätta den av en kommunal fastighetsavgift, där det högsta skatteuttaget är begränsat och lågt.

Om vi ser oss om i västvärlden kan vi konstatera att beskattning av mark- och fastighetsvärden förekommer i flertalet länder. Om vi ser till motiven att avskaffa fastighetsskatten i Sverige så var det dominerande motivet att den var illa omtyckt. Men vilka skatter är omtyckta? Vilka skatter skulle vara kvar om deras impopularitet skulle styra?

Samtidigt tycker de flesta som ogillar fastighetsskatt, framför allt de som äger sin bostad, att det är helt i sin ordning att göra avdrag för de räntor som följer med bostadslånen. Intressant nog har samma individer svårt att inse att en ägd bostad ger en avkastning i form av den hyra som man sparar jämfört med att hyra sitt boende. Vi anser det rimligt att avkastningen av att bo i en ägd bostad beskattas på samma sätt som andra former av kapitalavkastning. Ett skattesystem som favoriserar investeringar i fast egendom på bekostnad av aktiva näringsinvesteringar är ett system som på sikt gör oss fattigare. Dessutom bidrar egendomsskatter till att minska risken för en prisbubbla på bostadsmarknaden, och rätt utformad skulle den bidra till att minska rigiditeten på dagens bostadsmarknad.

Tyvärr är det mycket få politiker i Sverige som vill ta på sig besväret att förklara dessa sammanhang för väljarna. Politik handlar inte bara om att lyssna utan i hög grad också om att upplysa väljarna om grundläggande samband i samhällsekonomin. När Sverige tidigare hade såväl fastighetsskatt som förmögenhetsskatt och högre marginalskatter var det sammanlagda skattetrycket mycket hårdare och mycket av missnöjet riktades mot fastighetsskatten. I dag är situationen radikalt annorlunda. Under den borgerliga regeringen har skattetrycket närmat sig genomsnittet för de 15 länder som utgjorde EU före östutvidgningen 2004.

Trots detta är det sannolikt förenat med betydande politiska risker att efterfråga fastighetsskatt enligt den tidigare modellen. Det bör enligt vår mening inte hindra att en variant av fastighetsskatten återinförs i Sverige enligt en modell som skulle bidra till att göra skattesystemet mer tillväxtfrämjande och möjliggöra för sänkta skatter på arbete och företagande. Förslaget innebär att enbart markvärden – och inte fastighetsvärden – beskattas. En markvärdesskatt har fördelen att den stimulerar ett högt utnyttjande av markresurserna, i synnerhet den mest värdefulla marken i städernas centrala delar. I sammanhanget bör givetvis den kommunala fastighetsavgiften avskaffas.

Med ökade skatteintäkter från den nya markvärdesbeskattningen bör den skadliga värnskatten på inkomstskattesidan avskaffas. I fråga om företagsbeskattningen har vinstskatten sänkts och möjligen är fortsatta sänkningar inte det mest prioriterade. Ett alternativ är att antingen sänka kapitalskatterna samtidigt som avdragsmöjligheterna successivt avskaffas. En annan utväg är att de renodlade skattedelarna i arbetsgivarnas socialavgifter rullas tillbaka i syfte att göra det mer lönsamt att anställa. Nu är den rätta tidpunkten att sträcka ut handen och bjuda in allianspartierna till överläggningar kring en tillväxtinriktad skattereform.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.