Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Återvinn fler näringsämnen än fosfor i avloppsvattnet”

Om fler växtnäringsämnen utvinns ur avloppsslammet kan tillverkningen av mineralgödsel minska, vilket i sin tur minskar utsläppen av växthusgaser.
Om fler växtnäringsämnen utvinns ur avloppsslammet kan tillverkningen av mineralgödsel minska, vilket i sin tur minskar utsläppen av växthusgaser. Foto: Gary K Smith / Alamy
Slutet kretslopp. För att minska utsläppen av växthusgaser bör vi återvinna fler växt­näringsämnen ur avloppsslammet. Regeringens ensidiga fokus på fosfor i detta avseende riskerar att skada det långsiktiga miljöarbetet. Vi vill skärpa miljömålen och inkludera även ämnen som kväve, kalium och svavel, skriver professorer och forskare från SLU.

Ett väl slutet kretslopp av växtnäring blir, med världens snabbt ökande befolkning, allt viktigare då det bidrar till en hållbar produktion av mat och minimerar övergödningen och algblomning. Sveriges nuvarande målsättning ”…den resurs som avfall utgör skall tas till vara i så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras” (Proposition 2009/10:155, Svenska miljömål) fångar behoven väl. Hur denna formulering i nästa mening leder till delmålet: ”Särskilt gäller att: …år 2015 skall minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark....” blir bara begriplig om fosfor är den viktigaste resursen i avlopp.

Men växtnäringsämnena kväve, kalium och svavel är ur resurs- och miljöperspektiv viktigare än fosfor och återföringsmålet för växtnäring ur avlopp bör därför omfatta även dem, och inte som i dag bara fosfor. Regeringen verkar dock tycka annorlunda eftersom uppdraget man gett Naturvårdsverket om ny formulering av återföringsmålet för växtnäring från avlopp bara omfattar fosfor.

Om vi jämför det ekonomiska värdet på växttillgängligt kväve, fosfor, kalium och svavel i toalett­avlopp och i avloppsslam, som är den produkt som i dag dominerar återföringen av växtnäring från avlopp, och prissätter växtnäringen som mineralgödsel framgår att det växttillgängliga kvävet i toalettavloppet är värt drygt fyra gånger så mycket som fosforn i allt avloppsslam och att kaliumet i toalettavloppet är värt cirka 40 procent mer än fosforn. Sammanlagt är växtnäringen i toalettavloppet värt drygt sex gånger så mycket som fosforn.

Regeringen motiverar uppdraget till Naturvårdsverket med att fosfor är en ändlig resurs. Hur stor är då tillgången till de resurser som används vid tillverkning av fosfor, kväve, kalium och svavel i mineralgödsel? De viktigaste resurser som används vid tillverkning av fosfor i mineralgödsel är råfosfat, för kväve är det naturgas, för kalium brytvärt kalium och för svavel är det sulfid och elementärt svavel. Genom att dividera storleken på den brytvärda reserven med användingen får man storleken på den ekonomiska reserven uttryckt i årsförbrukningar vid nuvarande användning. Denna beräkning visar att reserverna för tillverkning av kväve och svavel är mera ändliga än de är för fosfor.

Den resurs som avloppet utgör skall enligt miljömålspropositionen (2009/10:155) tas till vara så att ”påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras”. En viktig miljöaspekt är påverkan på klimatet. När växtnäring från avlopp återförs och ersätter mineralgödsel behöver denna inte tillverkas, vilket minskar utsläpp av växthusgaser. Ersättningen av kväve minskar utsläppen av växthusgaser mest. Jämfört med återföring av fosfor i avloppsslam kan återföring av toalettavloppets kväve minska tillverkningsutsläppen av växthusgaser cirka 65 gånger så mycket. Eftersom återföring av avloppets kväve också minskar behovet av kväverening och utsläppen av kväve med det renade avloppsvattnet, har det dessutom stor potential att både minska utsläppen av lustgas från avloppsreningen och utsläppen till vatten av övergödande ämnen.

Återföring av avloppets kväve är viktigare än återföring av fosfor oavsett om man värderar växtnäringen ekonomiskt, med avseende på dess ändlighet eller efter hur mycket den kan minska utsläppen av miljöstörande ämnen till luft och vatten. Trots detta, och trots att regeringen i Proposition 2004/05:150 Svenska miljömål – ett gemensamt uppdrag ansåg ”att behovet av att återföra andra närsalter bör ses över i samband med nästa fördjupade utvärdering” utreder inte regeringen detta behov. I stället gav man Naturvårdsverket ett ”Uppdrag om hållbar återföring av fosfor” (M2012_317_Ke) som, liksom förra gången, är strikt avgränsat till fosfor.

I uppdraget ingår att Naturvårdsverket skall ge förslag till etappmål för miljömålssystemet och utreda behovet av investeringsstöd för återföring av fosfor. Detta innebär att statliga medel riskerar att stödja investeringar som skadar det långsiktiga miljöarbetet, eftersom troligen varken delmål eller reglerna för investeringsstöd kommer att innehålla några incitament för återföring av kväve från avlopp.

Vi frågar därför miljöministern: Vilka resurs-, och miljöaspekter stödjer regeringen sig på då man, trots vad regeringen ansåg i Proposition 2009/10:155 och trots den just beslutade breda formulering för återföring av växtnäring från matavfall, i uppdraget till Naturvårdsverket endast nämner fosfor som viktigt växtnäringsämne för återföring från avlopp? Vi anser att målet bör inkludera åtminstone kväve och fosfor och troligen också kalium och svavel, samt givetvis att innehållet av tungmetaller och andra miljöstörande ämnen i återförd gödsel skall vara minimal och att återföringen, totalt sett, skall spara resurser och förbättra miljön.

Faktaruta