Systemet med insamling av returpapper luckras upp för varje dag som går. Anledningen är att kommunala avfallsbolag inrättar egna, parallella insamlingar i strid med lagstiftningens syfte. Detta är ett omedelbart hot mot våra pappersbruk i Lilla Edet, Hyltebruk, Katrinefors och Braviken, skriver Holmen, SCA och Stora Enso.
Om ungefär fyra månader har vi förbrukat ”den ekologiska budgeten” för 2011 enligt bland andra Global Footprint Network. På konferenser, seminarier, möten och i styrelserum runt om i världen diskuteras hur vi på ett smartare sätt kan använda våra naturresurser, hur vi kan skapa nya kretslopp. Allt oftare nämns materialåtervinning som en del av lösningen tillsammans med användande av förnybara material som träråvara.
Med stolthet kan vi därför berätta vår historia om hur pappersåtervinning blev en framgångssaga och ett förverkligande av en politisk kretsloppsvision. Efter Rio-konferensen 1992 presenterade den dåvarande miljöministern Olof Johansson den så kallade kretsloppspropositionen, en ambition om att skapa slutna kretslopp, minska resursförbrukningen och öka den nu så ofta efterfrågade materialåtervinningen.
Genom miljardinvesteringar har vi utvecklat ny teknik och nya system för att över hela landet samla in och återvinna returpapper. Genom framsynt politik och våra investeringar har vi lyckats förena resurseffektivitet med framgångsrika affärslösningar på en alltmer miljömedveten marknad. 2009 samlade vi in 91 procent av det tidningspapper som såldes i Sverige. 100 procent av det insamlade returpapperet materialåtervinns.
Mot denna bakgrund är det med stor oro som vi ser hur återvinningen hotas och att gjorda investeringar kan gå till spillo. Samtidigt som allt fler talar om resurseffektivitet och materialåtervinning sker en uppluckring av det svenska systemet steg för steg, dag för dag.
Hotet mot det svenska systemet är att kommuner, i tätbefolkade områden, inför egen insamling och illojalt konkurrerar med de entreprenörer som har vårt uppdrag att förse våra pappersbruk med returfiber. Allvarligast är dock att de genom detta bryter upp det kretslopp som skapats för att möjliggöra materialåtervinning i Sverige. En överhängande risk finns att våra insamlade tidningar exporteras till andra länder som Kina eller eldas upp när de i stället i våra pappersbruk kan användas upp till sju gånger om för att producera nya produkter.
Detta är ett omedelbart hot mot våra verksamheter i pappersbruken i Lilla Edet, i Hyltebruk, i Katrinefors och i Braviken. I ett längre perspektiv slås även det svenska återvinningssystemet sönder. Det blir omöjligt att upprätthålla ett rikstäckande insamlingssystem (vilket framförallt slår mot glesbygden). Vår tillgång till returpapper, som vi är beroende av, hotas och vi får en konjunkturkänslighet som inte existerar i dag när vi garanterar att materialåtervinna allt returpapper oavsett vilka priser som råder i vår omvärld. Den svenska modellen är ett solidariskt och utjämnande system där insamlingen bedrivs i hela landet utan vinstintresse.
2009 undertecknade vi tillsammans med Sveriges Kommuner och landsting, SKL, en överenskommelse där vi skrev ”Vårt gemensamma mål är att möta medborgarnas rättmätiga krav på närhet, tydlighet och återkoppling när det gäller avfallshantering i allmänhet och genomförandet av producentansvaret för förpackningar och returpapper i synnerhet. Vi vill svara upp mot medborgarnas vilja att i sin vardag bidra till ett hållbart samhälle präglat av resurseffektivitet och begränsad miljöpåverkan”.
I linje med denna överenskommelse är vi fast beslutna att i nära dialog med kommuner och fastighetsägare utveckla systemet ytterligare genom att bygga ut insamlingen, genom att öka ersättningen för fastighetsnära insamling med cirka 100 miljoner kronor om året och genom att förbättra servicenivån på våra återvinningsstationer. Bara så kan vi skapa långsiktighet i Sveriges största miljörörelse; hushållens källsortering.
Vi står vid ett vägval där såväl alla inblandade parter som regeringen har ett ansvar. Regeringen måste, för att skapa tydlighet, för det första genomföra riksdagsbeslutet från 2008 om ”på förhand godkända insamlingssystem”. Då, och först då, kan parternas överenskommelse få de långsiktiga förutsättningar som krävs, vilket också framförts i ett samlat budskap från alla parter till Miljödepartementet redan 2009. Vi ställer oss därför undrande till att riksdagsbeslutet ännu inte genomförts; ett genomförande som skulle säkerställa kretsloppsvisionen också för framtiden. För det andra behövs också ett omedelbart förtydligande av hur till exempel producentbegreppet ska tolkas och om det verkligen är fritt fram för kommunala avfallsbolag att inrätta egna, parallella insamlingssystem i strid med lagstiftningens syfte.
Vårt mål är tydligt, vi vill utveckla den redan så framgångsrika återvinningen. Men då krävs samarbete och att regeringen genomför beslutade förändringar. Det finns ingen möjlighet att avvakta, besked från regeringen måste ges nu.
Magnus Hall
vd Holmen
Jan Johansson
vd SCA
Mats Nordlander
Sverigechef Stora Enso