Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Att hålla nere lägstalönerna ger jobb för utlandsfödda”

Flytt-rut skulle hämma den svarta marknaden och skapa 1 000 nya jobb, utan krav på yrkesutbildning, skriver Anna-Karin Hatt och Azita Shariati.
Flytt-rut skulle hämma den svarta marknaden och skapa 1 000 nya jobb, utan krav på yrkesutbildning, skriver Anna-Karin Hatt och Azita Shariati. Foto: HENRIK MONTGOMERY TT

Reformer krävs. Höga lägstalöner slår mot grupper med svag ställning på arbetsmarknaden och gynnar inte integration och kompetensförsörjning. Vi har nu ett ansvar i avtalsrörelsen att inte höja nivån. Andra reformbehov är utökat rut och bättre utbildning, skriver Almegas vd Anna-Karin Hatt och Sodexo Sveriges vd Azita Shariati.

Den humanitära katastrof som skapats av kriget i Syrien har lett att många människor på flykt söker sig till Sverige. Och engagemanget för de drabbade är stort. Tusentals svenskar har manifesterat för tolerans och humanism, skänkt pengar och engagerat sig i olika frivilliga insatser. Det är bra. Men vårt engagemang får inte stanna vid bara manifestationer. Det måste också omsättas i konkreta reformer som på allvar leder till bättre fungerande integration.

Sverige har Europas högsta sysselsättningsgap mellan utrikes och inrikes födda. Allra mest har människor födda i Asien och Afrika halkat efter på den svenska arbetsmarknaden. Det drabbar enskilda individer, men är också ett stort hinder i företagens kompetensförsörjning. Bland många nyanlända finns kompetens som skulle kunna tas tillvara mycket bättre i såväl kunskapsintensiva företag som inom serviceyrken.


Anna-Karin Hatt och Azita Shariati. Foto: TT

Vi som representerar tjänstesektorn kan och vill vara motorn i en bättre fungerande integration. Redan i dag jobbar 87 procent av alla Asien- och Afrikafödda i tjänstesektorn, och andelen av dem som arbetar i yrken som kräver högskoleutbildning ökar. Samtidigt visar forskning att snabbväxande IT- och bemanningsföretag oftare än andra rekryterar just utlandsfödda, något vi kan se bland Almegas medlemsföretag.

Faktum är att utlandsfödda är avgörande för vår kompetensförsörjning. Sedan 2006 har 95 procent av sysselsättningsuppgången skett bland utrikes födda. Utan invandring skulle företagen drabbas av kompetensbrist.

Men samtidigt som utlandsfödda stärkt sin position på arbetsmarknaden så har de också blivit en allt större del av de arbetslösa. I dag är hela 30 procent av de arbetslösa utlandsfödda, vilket är en kraftig överrepresentation.

Almega och våra medlemsföretag vill förbättra både kompetensförsörjningen och integrationen. För det krävs en bättre fungerande matchning på arbetsmarknaden. Samtidigt som arbetslösheten är hög, har antalet lediga platser inte varit högre än nu på hela 2000-talet.

En bättre matchning förutsätter att vi skaffar oss en korrekt bild av nyanländas förutsättningar. Ungefär en fjärdedel har eftergymnasial utbildning, och borde – med bättre matchning – kunna få jobb mycket snabbare än i dag. Men hela hälften av de som kommer hit har bara förgymnasial utbildning. Totalt saknar över 227 000 kortutbildade utlandsfödda arbete, en grupp som dessutom väntas öka med upp till 50 000 personer varje år framöver.

 

Sverige har lägst andel arbetstillfällen utan krav på yrkesutbildning i hela EU. För den som saknar utbildning är det helt enkelt väldigt svårt att få jobb i vårt land.

För att bryta den utvecklingen krävs tydliga reformer. Sverige har lägst andel arbetstillfällen utan krav på yrkesutbildning i hela EU. För den som saknar utbildning är det helt enkelt väldigt svårt att få jobb i vårt land.

Det vill vi ändra på. Men då krävs det att både politiken och arbetsmarknadens parter tar sitt ansvar. Därför föreslår Almega tre viktiga reformområden:

Utöka rut-avdraget. Sedan rut-avdraget infördes 2007 har rut-branschen skapat 20 000 nya jobb, där hela 15 000 gått till personer som tidigare levde i utanförskap. När regeringen nu aviserar en försämring av rut, riskerar dessa värdefulla jobb att försvinna. Erfarenheter från Danmark visar nämligen att även mindre reduceringar ledde till att nästan hela användandet av avdraget upphörde. För att förbättra integrationen borde regeringen i stället göra tvärtom – bygga ut rut-avdraget till fler branscher och fler dimensioner.

En sådan möjlighet är att slopa skatten på rut-tjänster för seniorer. Redan i dag är seniorer de som i störst utsträckning köper rut-tjänster. Att slopa skatten på rut-tjänster för seniorer skulle skapa minst 2 000 nya arbetstillfällen.

Dessutom borde flytt-rut införas. Flyttbranschen utsätts för osund konkurrens när oseriösa aktörer erbjuder tjänster till halva priset på den svarta marknaden. Finansdepartementets egna beräkningar visar att flytt-rut både skulle hämma den svarta marknaden och skapa 1 000 nya vardagsjobb, utan krav på yrkesutbildning.

Därtill borde, som Digitaliseringskommissionen föreslagit, IT-tjänster i hemmet omfattas av rut-avdraget. Som IT & Telekomföretagen visat skulle det kunna skapa 2 900 nya heltidsarbeten.

Sänk tröskeln in på arbetsmarknaden. Sverige har den mest sammanpressade lönestrukturen i hela OECD, vilket hämmar framväxten av jobb som inte kräver hög utbildning. Som Konjunkturinstitutet visat slår höga lägstalöner direkt mot grupper som har en svag ställning på arbetsmarknaden, särskilt de som har kort utbildning. Dessutom har Institutet för Näringslivsforskning pekat på ett starkt samband mellan höga kollektivavtalade minimilöner för enklare jobb och ökad arbetslöshet bland invandrade. Vi som är arbetsmarknadens parter har alla i den kommande avtalsrörelsen ett stort ansvar att inte höja lägstalönerna, och därmed höja tröskeln in på arbetsmarknaden, utan att i stället skapa en inkluderande lönebildning som gör det lättare för människor att få jobb.

Stärk kvaliteten i nyanländas utbildning. De utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser som görs för nyanlända måste vara evidensbaserade. I dag har bara 29 procent av de som deltar i Arbetsförmedlingens etableringsinsatser gått vidare till arbete efter två år, och bara 6 procent fått ett osubventionerat arbete.

Forskning och erfarenheter visar att en nyckel till mer kostnadseffektiva integrationsinsatser är att öka företagandet och konkurrensen kring utbildningarna för våra nyanlända. Både Storbritannien och Australien upphandlar arbetsmarknadsinsatser på ett mer resultatstyrt sätt än vad Sverige gör. I Australien har det lett till att sysselsättningen höjts, matchningen förbättrats och nöjdheten ökat bland både arbetstagare och arbetsgivare. Totalt skulle svensk arbetsförmedling vara cirka 12 miljarder billigare om den var lika effektiv som den i Australien, och 28 000 fler nyanlända skulle ha arbete, jämfört med i dag.

På samma sätt borde Sverige ta lärdom av Australiens specialutbildning för kortutbildade. Deras utbildning tillhandahålls i ett resultatuppföljt valfrihetssystem, där hela 60 procent av deltagarna går vidare till arbete och studier, långt mer än i Sverige. Totalt skulle 27 000 fler utlandsfödda ha haft arbete om vi hade haft ett motsvarande system.

När riksdagspartierna nu inlett samtal om hur vi ska ta oss an flyktingsituationen får det samtalet inte sluta vid migrationsfrågorna. Lika viktigt är det att identifiera verkningsfulla reformer som leder till bättre integration. Den reformagenda som Almega föreslår, där dessa tre reformområden ingår, bygger på forskning och erfarenhet, i Sodexo och andra medlemsföretag, och har potential att skapa upp till 110000 fler jobb för utlandsfödda.

Läs mer. DN Debatt

Läs fler debattartiklar. Till DN:s debattsida