Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Att lyssna på patienten gör vården mer effektiv”

Förlegat synsätt. Förslaget till ny patientlag sitter fast i gamla tankebanor – ­patienten är en kund som konsumerar tjänster och sjukvården är produkten. Men en kostnadseffektiv vård kan kombineras med ett humanistiskt synsätt med personcentrerad vård, skriver tre företrädare för personcentrerad vård i Göteborg.

Utredaren Johan Assarsson presenterade nyligen sitt förslag till ny patientlag. Patienten ska bland annat få rätt till ett andra utlåtande – second ­opinion – och att söka vård i andra lands­ting. Det är bra och ett steg i rätt riktning, men vi saknar konkreta förslag som verkligen gör skillnad i den dagliga hälso- och sjukvården. Vi vill ha ett tydliggörande av de involverade yrkesgruppernas, professionernas, skyldighet att ta sig tid att lyssna på den medmänniska och expert på sin upplevelse och vardag som patienten är. Det leder till samarbete och en mer effektiv vård. Patienten bör vara en partner som man kommunicerar och planerar tillsammans med – inte ses som en konsument som köper en vara.

Läkarupproret samlar namn över hela landet. Över 8 400 undertecknare protesterar mot ett sjukvårdssystem som de anser vara felkonstruerat. Vad var det som fick de två initiativtagarna, läkarna Märit Halmin och Lollo Makdessi, att reagera? Jo, de kände igen sig i DN-journalisten Maciej Zarembas kritiska granskning av svensk sjukvård i den uppmärksammade reportage­serien ”Den olönsamma patienten”.

Zaremba visade på de stundtals absurda ­konsekvenserna när näringslivets ekonomiska modeller förts över till svensk sjukvård. Men visst ska vården vara kostnadseffektiv. Frågan är om det går att kombinera med ett humanistiskt och demokratiskt synsätt som så länge kännetecknat svensk hälso- och sjukvård? Ja, vårt svar är att det går – med personcentrerad vård.

Europas enda forskningscentrum för person­centrerad vård vid långvariga sjukdomstillstånd, GPCC, är placerat vid Göteborgs universitet. I dag är ett 100-tal nationella och internationella forskare knutna till GPCC. På Sahlgrenska universitetssjukhuset/Östra finns två referensavdelningar där man arbetar personcentrerat. GPCC leder nu också ett europeiskt konsortium som ska ge förslag på en forsknings- och utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård i Europa. Fokus ska vara kostnadskontroll med bibehållen och förbättrad vårdkvalitet. Personcentrerad vård ger båda dessa effekter.

Vad innebär personcentrerad vård i praktiken? Svaret är enkelt: lyssna på patienten. Patienten berättar i lugn och ro om varför han/hon sökt vård, hur besvären påverkar vardagen. Vilka tankar patienten själv har om tillståndet, behandlingen, vården. Patientens svar tillsammans med evidensbaserad kunskap formar behandling och vård.

Det inledande relativt långa samtalet har visat sig vara en bra investering – det sparar mycket tid i det fortsatta arbetet. Vid sjukhusvård ska ett teambeslut vara fattat inom 12–24 timmar. Sen formuleras, gemensamt och ofta tillsammans med anhöriga, en personlig hälsoplan. Den innehåller mål för vården, vad som ska göras före hemgång, när hemgång kan planeras, vilka aktiviteter som sker från hemmet etcetera. Patienten är en jämbördig partner i teamet som består av patienten, hans eller hennes anhöriga och berörd personal, till exempel läkare, sjuksköterska och sjukgymnast.

Många vårdanställda tycker att de arbetar personcentrerat redan i dag – men det sker inte systematiskt och ofta bara i mån av tid. Att införa personcentrerad vård innebär en radikal förändring av den rådande kulturen inom svensk hälso- och sjukvård.

Diabetessjuksköterskan Mahboubeh Goudarzi, sektionsledare på en av referensavdelningarna, beskriver det så här:

”Förut var vi helt inställda på patientens sjukdom. Nu arbetar vi också utifrån patientens berättelse, resurser och hinder – och hur sjukdomen påverkar vardagen. Vi gör en socialplanering så tidigt som möjligt och frågar patienten hur denne vill att hans eller hennes vardag ska se ut efter utskrivningen.”

Personcentrerad vård ger kortare vårdtid, nöjdare patienter och i förlängningen billigare vård – det visar våra forskningsresultat. För patienter med höftfrakturer halverades till exempel vårdtiden och kostnaderna minskade med 40 procent.

I en annan studie, som omfattade patienter med hjärtsvikt, minskade vårdtiden med 30 procent och patienterna rapporterar bland annat att de känner sig tryggare och säkrare i relation till sitt tillstånd och sin behandling. Dessutom visar det sig att de anställda på de två referensavdelningarna känner en större arbetsglädje och yrkesstolthet.

Vi hoppas att Göran Hägglund tar intryck av Maciej Zarembas svidande vidräkning med den svenska sjukvården och Läkaruppropet som samlat tusentals undertecknare.

Patienten är ingen kund utan en jämbördig. Det måste slå igenom i den proposition som följer. Med personcentrerad vård är patienten en partner som man kommunicerar och planerar tillsammans med, inte en passiv konsument som i bästa fall får information. Patientens kunskap och upplevelse av sin sjukdom och livssituation och hans/hennes resurser blir vägledande.

Människan sätts i centrum.

Fakta GPCC

GPCC är en forskningsmiljö inom ett av regeringens strategiska forskningsområden och det enda forskningscentrat för person­centrerad vård vid lång­varig sjukdom i Europa.
Läs mer om personcentrerad vård och GPCC på www.gpcc.gu.se.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.