”Att pröva för betyg är bättre än att överklaga den”

Regeringens utredare har nyligen presenterat ett förslag som gör det möjligt för elever att överklaga betyg. Förslaget innebär att en elev som inom tre veckor skriftligt anmäler till rektor att ett betyg är för lågt och motiverar det, ska få betyget omprövat. Rektorn ska ta del av lärarens underlag, analysera det och värdera det antingen själv eller med hjälp av någon annan. Om det visar sig att betyget är för lågt ska rektorn höja det. Annars ska betyget stå kvar.

Skolministern tog avstånd från förslaget med två motiv. Det skulle ”förpappra” lärarnas arbete och öka antalet prov på bekostnad av andra betygsunderlag. Till det kom att betygen snarare är för höga än för låga och att förslaget kostar 200–300 miljoner. Men skolministern tyckte att tanken var god och även politiker i andra partier inom alliansen och det rödgröna blocket har sagt sig vilja öka elevernas möjligheter att få felaktiga betyg rättade. För den som vill förbättra betygens rättssäkerhet och likvärdighet finns ett bra alternativ: att eleven i stället erbjuds en ”second chance” att visa att han/hon motsvarar kraven för ett högre betyg.

Att pröva för betyg är sedan många år en etablerad och fungerande verksamhet som har överlevt flera betygssystem. Även i det relativa systemet kunde den som varit utbytesstudent pröva sig till en 5:a i engelska. Men rätten att pröva är i dag beskuren. Om politiker ändrade reglerna för prövningar, så skulle elevernas rättssäkerhet öka, antalet felaktiga betyg skulle sjunka och likvärdigheten förbättras.
De förändringar som kan vidtas är av två olika slag.

Ändra reglerna: För gymnasiets del ska man ändra den paragraf i gymnasieförordningen som säger att elever som fått G eller VG inte får pröva för ett högre betyg när de går på gymnasiet. Paragrafen ska ändras så att en elev som inom tre veckor skriftligt anmäler till rektorn att ett betyg är felaktigt, får pröva. Man bör också ändra reglerna för slutbetyg så att det tydligt framgår att en elev som inom tre veckor skriftligt anmäler att ett betyg är felaktigt får pröva.

Sänk kostnaden: Den andra tänkbara förändringen gäller kostnaden. I dag kostar en prövning 500 kr. De 200–300 miljoner som överklaganden har beräknats kosta kan lika gärna användas för att ta bort avgiften. Här finns också ett alternativ som används i den juridiska världen. Alla får betala en avgift på 500 kr men den som lyckas höja sitt betyg får tillbaka pengarna. Prövningen har ju rättat till ett fel och det borde inte kosta. Den som däremot inte höjer sitt betyg får inte tillbaka pengarna, vilket kan avhålla elever från att pröva i onödan.

Dessutom får en rätt att pröva inom tre veckor också till konsekvens att de lärare som mer frekvent sätter felaktiga betyg kan identifieras. Deras legitimation kan ifrågasättas. Det bidrar till att lärare följer anvisningarna bättre och samverkar mer kring bedömning och betygssättning.

Alltså, även med en bibehållen prövningsavgift skulle likvärdigheten och elevernas rättssäkerhet påtagligt förbättras.

Per Måhl
utredare, tillsyn och kvalitetsgranskning,
Skolinspektionens enhet Stockholm öster